Allmänt om brottmålsprocessen

Question

En nära vän till mig har blivit anmäld för trakkasserier/ofredande, detta är anmälan nr 2 och den inkom 23 mars, han var på förhör fredagen den 31 maj.

Ofredandet handlar om sms mellan honom och hans exfru, där ibland språket spårat ur och inte varit det bästa.
Och detta är något som skett från båda sidor.

Just nu ligger det hos en åklagare som ska besluta och det ska tas upp eller ej, min fråga är.

Vad blir nästa skede om fallet tas upp?
Hur ska han försvara sig?
Kan han använda sig av karaktärsvittnen?
Har hon rätt att kräva en viss summa i skadestånd? eller bedöms det av rätten som böter?

Answer 1

Hej,

Här kommer ett översiktligt svar på de funderingar du hade angående brottmålsprocessen.

HÄNDELSEFÖRLOPP

Om åklagaren väljer att föra åtal kommer denne att utfärda en stämningsansökan till en behörig domstol. I denna kommer åklagaren att beskriva den gärning som han vill åtala den tilltalade, din kamrat, för (se 45 kap 1 § i rättegångsbalken som du hittar här: https://lagen.nu/1942:740)

Den tilltalade kan föreläggas av rätten att skriftligen redogöra för sin inställning till åtalet (se 45 map 10 § rättegångsbalken).

Om det krävs för att klargöra vissa omständigheter eller för att i övrigt bidra till en snabbare huvudförhandling (d.v.s. själva rättegången) kan det kallas till sammanträde. Vid ett sammanträde får parterna möjlighet att redogöra för sin inställning. (se 45 kap 13 § i rättegångsbalken)

När alla förberedelser är avklarade och eventuellt sammanträde hållits kallas parterna till huvudförhandling. (se 45 kap 15 § rättegångsbalken). Vid huvudförhandlingen avläggs en dom under förutsättningen att det inte finns några rättegångshinder.

ÖVR FUNDERINGAR

Att åberopa ett karaktärsvittne är tillåtet men i regel har ett sådant vittne lägre bevisvärde än andra vittnen. Om vittnet även är en närstående person får denna inte avlägga ed vilket sänker bevisvärdet ytterligare (se 36 kap 13 § rättegångsbalken).

Böter tillfaller alltid staten. Som målsägande (din kamrats ex-fru) i ett brottmål kan man alltid yrka skadestånd för den skada och kränkning som man åsamkats. detta kallas "enskilt anspråk". I denna del gör domstolen en särskild prövning av om anspråket skall medges. I vissa fall har åklagaren en skyldighet att ta upp detta anspråket å målsägandes vägnar, annars ligger det på målsäganden själv att ta upp detta (22 kap 2 § rättegångsbalken).

Angående försvar kan jag inte ge några konkreta råd då jag vet så pass lite om situationen i fråga. Kort skall nämnas att din kamrat troligtvis inte har rätt till en offentlig försvarare med tanke på den relativt milda karaktär som det eventuella brottet verkar ha (se 21 kap 3a § i rättegångsbalken). Om situationen är särskilt komplex och din kamrat bedömer att han kommer ha svårt att föra sin egen talan bör han överväga att anlita ett ombud.

Jag hoppas att detta gav viss klarhet.

Vänligen.