Kundbortfall till följd av fel i vara.

Question

Hej!

En båtfirma säljer snabbgående plastbåtar från olika tillverkare och tillbehör. Det är ett nytt företag så de har satsat på en annonskampanj i en branschtidning. Annonsen består av bilder på företagets olika båtmodeller. I bildtexten har uppgifter av teknisk natur framhållits och jämförts med motsvarande uppgifter för konkurrerande båtmodeller: Bränsleförbrukning vid visst knopantal, antal hästkrafter, maxhastighet. Båtfirman har också gjort reklam för det nya ”superstarka” tätningsmedlet Superlim, vilket enligt annonsen ska vara det effektivaste på marknaden.

Jag som är uthyrare av snabba båtar bestämmer att köpa en av de båtar som båtfirman gjort reklam för. Jag köper också en storförpackning Superlim som jag skall täta skrovet i min privata segelbåt med, något som jag nämner för säljaren i samband med köpslutet.

En tid efter köpet ångrar jag mig. Båten är inte alls så bra som jag hade räknat med, bl.a drar den ganska mycket bensin. Den går inte heller särdeles snabbt, något som mina kräsna kunder genast upptäcker, och därför inte vill hyra båten. Passagerarutrymmen visar sig också vara dåligt disponerade. Inte nog med det, sjunker segelbåten min. Ett resultat av att Superlim bara kan användas på ytor som inte skall komma i kontakt med vatten.

Min fråga är:
1. Är någon eller båda varorna felaktiga i köprättslig mening? Vart i lagen hittar man det.

2. Om någon eller båda varor nu är felaktiga, har jag möjlighet att få ersättning av säljaren för kundbortfallet respektive den förlorade segelbåten?

3. Skulle det se annorlunda ut om jag inte använde den sjunkna segelbåten i privat bruk utan istället ingått bland de båtar jag hyrde ut. Skulle jag ha möjligheter att få ersättning för den förlorade segelbåten?

Tack på förhand!

Answer 1

Jag skall börja med att säga att jag inte har någon detaljkunskap om båtar eller om branschsedvänjan i båtbranschen. Vill du rikta ett skadeståndskrav mot en båtförsäljare bör du definitivt konsultera en yrkesverksam jurist först. Mitt svar beskriver hur reglerna ser ut på en generell nivå och hur jag tror att de skulle ha tillämpats i ditt fall:

1.

När det gäller motorbåten har du köpt denna i egenskap av näringsidkare. Det innebär att Köplagen är tillämplig (1§ KöpL). Reglerna om vad som är ett fel i en vara finns i 17-19§§ KöpL.

En vara skall alltid stämma överens med vad som står i avtalet (17§ 1st.) Avviker din båt från avtalet anses den felaktig. En vara skall också stämma överens med uppgifter som lämnats före eller i samband med köpet (18§). Detta inkluderar reklam som säljaren själv gjort, eller som gjorts på säljarens uppdrag. Om det är så att båten avviker från konkreta uppgifter i reklamen om bränsleförbrukning och fart, anses den felaktig.

Om du är missnöjd på ett mer allmänt plan med någonting, utan att du kan peka ut en konkret avvikelse från avtalet eller reklamen, får man ställa frågan om du ändå haft rätt att vänta dig en viss standard. Om båten inte duger till det ändamål som båtar av detta slag i allmänhet används för, anses den felaktig (17§ 2st. 1p.). Det samma gäller om den inte duger för det särskilda ändamål du köpt den för, om säljaren känt till detta ändamål (17§ 2 st. 2p.), och avslutningsvis om den i övrigt avviker från vad du haft anledning att förutsätta när du köpte den (17§ 3st). När det gäller passagerarutrymmena verkar det på din fråga som om inget har avtalats/sagts om dessa, och då får man pröva om någon av de tre ovan nämnda reglerna är tillämpliga. När man gör denna bedömning får man ta hänsyn till sådant som båtens pris, dess utseende, hur den klassificerats osv . Om priset var högt och båten ser ”pampig” ut i övrigt är det kanske rimligt att kräva att man kan sitta hyfsat bekvämt i den. Mer precis än så kan jag inte vara då jag inte har någon detaljkunskap om båten.

Vidare skall påpekas att du aldrig kan klaga på ett fel/en egenskap i båten om du känt till denna före köpet, eller om säljaren gett dig möjlighet att undersöka båten och du vid en sådan undersökning borde ha upptäckt felet (20§ KöpL). Fick du provköra båten före köpet kan du alltså knappast klaga på båtens fart eller passagerarutrymmena.

När det gäller limmet som du skulle använda till din segelbåt, har du köpt detta i egenskap av privatperson. Därför är Konsumentköplagen tillämplig (1§ Kköpl). Felreglerna är i stora drag de samma och finns i 16-19§§. Att limmet marknadsförts som det bästa på marknaden låter mest som allmänt lovprisande och har ingen särskild betydelse, vad som däremot har betydelse är att du förklarat att du skulle använda det till skrovet på din segelbåt. En vara skall duga till det ändamål köparen tänkt sig, om säljaren känner till detta ändamål(16§ 2 st. 2p.Kköpl). Eftersom limmet inte dög till att täta skrovet skall det anses felaktigt. Det saknar betydelse om expediten i affären visste om att limmet inte fick komma i kontakt med vatten – som konsument skall man kunna lita på säljarens sakkunskap.

2.

En grundförutsättning för att kunna ställa några krav alls på säljaren är att du har reklamerat, dvs. meddelat att du anser att varan är felaktig, inom rimlig tid (32§ KöpL). Du måste ange på vilket sätt du anser båten vara felaktig, men du behöver inte specificera att du tänker kräva skadestånd i själva reklamationen.

Köparen kan få skadestånd för att varan är felaktig, om felet leder till att köparen lider förlust. KöpL skiljer på direkt och indirekt förlust (67§ KöpL). Direkt förlust är t.ex. utgifter för resor, telefonsamtal eller utredningsarbete som du haft därför att varan är felaktig. Indirekt förlust är förlust som beror på att produktion eller näringsverksamhet bortfaller, minskar eller inte kan bedrivas som planerat pga. felet. Att folk inte längre vill hyra din båt därför att den inte går tillräckligt fort är ett typiskt exempel på indirekt förlust.

Ersättning för direkt förlust har man alltid rätt till om varan är felaktig, om inte säljaren kan bevisa att han inte hade möjlighet att leverera en felfri vara (40§ KöpL). När det gäller (felaktiga) uppgifter som lämnats genom reklam och som säljaren känt till anses det alltid som att säljaren haft möjlighet att rätta dessa uppgifter.

Indirekt förlust ersätts bara om varan avviker från något som säljaren ”särskilt utfäst” eller om säljaren varit vårdslös (40§ KöpL). Att någonting ”särskilt utfästs” innebär att du som köpare skall ha haft en särskild anledning att tro att uppgiften var korrekt. Om det t.ex. är så att uppgifter om båtens snabbhet har lyfts fram och understrukits som en stor fördel hos båten i marknadsföringen, bör man nog se detta som särskilt utfäst. Därmed skulle du kunna få ersättning för kundbortfallet.

När det gäller limmet du köpte till din segelbåt, måste vi skilja på två saker: dels att limmet som vara var felaktigt, dels att din segelbåt sjönk sedan du använt limmet. Du har rätt till ersättning för förlust du lider pga. att varan är felaktig, om inte säljaren kan visa att han inte hade möjlighet att leverera en felfri vara (30§ Kköpl). Genom denna paragraf har du alltså rätt till ersättning för att själva _limmet_ var felaktigt.

Det finns en möjlighet att få ersättning för förlust som uppstår därför att den felaktiga varan skadar annan egendom som köparen eller någon i dennes familj äger, som är avsedd för privat bruk (31§ Kköpl). Jag tror dock inte att man kan säga att limmet har orsakat en skada på din båt. Det skulle förutsätta att limmet på något sätt försämrat skrovet vilket ledde till att båten sjönk. Om din segelbåt var i sådant skick att den skulle ha sjunkit oavsett om du använt limmet, har du ingen rätt till ersättning. Utebliven effekt är inte det samma som en skada.

3.

Om segelbåten använts i din näringsverksamhet hade KöpL varit tillämplig på köpet av lim. Limmet hade ansetts felaktigt även enligt KöpL och du hade haft rätt till ersättning för kostnader för nytt lim osv. precis som ovan.
När det gäller segelbåten är det som redan sagts inte att se som en skada att den sjunker för att limmet saknade effekt. Någon möjlighet till ersättning för själva segelbåten har du därför inte heller i detta läge. Däremot skulle man här kunna argumentera för att det felaktiga limmet lett till en indirekt förlust – om det inte fungerar för att laga båtar, kan du inte bedriva din verksamhet som du tänkt dig och det kan ha resulterat i kundbortfall.

Ersättning för indirekt förlust utgår som sagt om säljaren varit vårdslös eller ”särskilt utfäst” något (40§ KöpL). Ibland kan man se det som att en egenskap har utfästs särskilt, om köparen uttryckligen förklarat att han köper varan under förutsättning att den har en viss egenskap. Exempel på detta är rättsfallet NJA 2001 s.309.

Vänligen,