Lagrådets yttrande och förslag utan erinran

2020-03-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej, Jag läser konstitutionell rätt och undrar följande: Vad innebär det att lagrådet lämnar ett förslag utan erinran och måste Lagrådet i sitt yttrande motivera varför de lämnar ett förslag utan erinran?
Egzon Kalludra |Hej,Tack för att du vänder dig till Lawline!Lagrådets har till uppgift att granska och yttra sig över lagförslag efter begäran från regeringen eller ett riksdagsutskott. Det är endast regeringen och riksdagsutskotten som kan begära yttranden från Lagrådet. I regeringsformen (RF) framgår det när Lagrådet ska yttra sig över ett lagförslag innan riksdagen beslutar om det (8 kap. 21 § RF).Lagrådets granskning ska avse:1. hur lagförslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt,2. hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra,3. hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav,4. om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften,5. vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.Förslag utan erinranNär Lagrådet lämnar ett förslag utan erinran innebär det att Lagrådet tillstyrker förslaget "blankt". Det betyder alltså att det inte ges synpunkter på förslaget som regeringen eller riksdagsutskotten har lämnat för granskning. Tittar man på de remisser som Lagrådet lämnat utan erinran framgår det att någon motivering av ett sådant yttrande inte måste göras.Jag hoppas att detta besvarade din fråga. Har du fler frågor kan du ställa dem här.Vänligen,

Anställning av AT-läkare

2020-03-23 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej! Jag är läkare, examinerad men ej legitimerad. Hoppas på att få AT en vacker dag. På Akademiska i Uppsala har de principen att har man fått komma på inyervju 2 gånger och inte fått AT, så får man aldrig mer komma på intervju. Samtidigt säger hälso och sjukvårdslagen att regionerna har skyldighet att tillhandahålla AT-platser. För mig är det helt motstridigt att man då kan ha den policyn. Akademiska har såklart ingen skyldighet att ge just mig AT, men jag ser inte hur detta går ihop.Mvh Anna
Måns Hellberg |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Det är socialstyrelsen, hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i region Uppsala (landstinget) eller en anställd vid Akademiska som anställer AT-läkare vid Akademiska. Eftersom du nämner Akademiska i Uppsala utgår jag ifrån att det är hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd i landstinget, alternativt en anställd vid sjukhuset som har fattat beslut i ditt fall (4 kap 4, 10, 11 § patientsäkerhetslagenoch 2 § HSLF-FS 2020:3jämte 7 kap 1 § hälso- och sjukvårdslagen och 6 kap 37 § kommunallagen).Vad säger hälso- och sjukvårdslagen (HSL)?I 10 kap 5 § HSL stadgas att "i regionerna ska det finnas möjlighet till anställning för läkares allmäntjänstgöring i sådan omfattning att alla läkare som avlagt läkarexamen … ges möjlighet att fullgöra praktisk tjänstgöring för att få legitimation som läkare…"Precis som du är inne på ålägger bestämmelsen landstingen en skyldighet att tillhandahålla AT-platser för läkare som avlagt läkarexamen. Enligt förarbetet till lagen förutsätter dock landstingens skyldighet att läkaren bedöms lämplig för yrkesutövning (prop. 2016/17:43 s. 141och prop. 1997/98:5 s. 11 och 22). Har landstinget gjort fel genom att inte kalla dig?Om det är i linje med lagstiftningen att kategoriskt neka enskilda som redan varit på två intervjuer måste nog avgöras från fall till fall. Av förarbetet till HSL framgår att skyldigheten förutsätter att en lämplighetsbedömning av läkaren görs. I grundlagen står det att "domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet" (1 kap 9 § RF, den s.k. objektivitetsprincipen). JO har ansett att detta krav på saklighet och opartiskhet även gäller anställningsärenden i kommuner, och således även i ditt anställningsärende (landsting är kommun på regional nivå 1 kap 7 § RF, se även JO 2012/13 s. 428 dnr. 3069-2010).Det skulle kunna argumenteras för att en saklig och opartisk lämplighetsbedömning redan har gjorts i samband med den senaste intervjun du gjorde. Men med beaktande av att personer med tiden utvecklas, beror styrkan i det argumentet på hur långt tid det har gått sedan den senaste intervjun ägde rum samt på lämpligheten hos de som konkurrerar om samma AT-plats. Om din ansökan blivit avvisad på grund av att du för länge sedan sökte samma tjänst finns det anledning att vara skeptisk till landstingets agerande, särskilt om du vid en bedömning skulle anses lämpligare än konkurrenterna. Har din ansökan skett mycket tätt inpå den förra är det möjligtvis godtagbart att inte kalla till intervju av den anledning att du precis sökt och blivit nekad samma tjänst på saklig grund. Detta under förutsättning att du vid den senare ansökan inte skulle anses lämpligare än konkurrenterna.Har landstinget gjort fel genom att anta den aktuella policyn?I svensk rätt har vi en regelhierarki som ser ut enligt följande. Grundlag, lag, förordning, myndighetsföreskrift och kommunal föreskrift. I denna hierarki är grundlag högst ståendes, och myndighetsföreskrift och kommunal föreskrift lägst. Inom juridiken kallas denna princip för lex superior. Om en lägre regel säger emot en högre regel ska den lägre inte användas eftersom den då är olaglig (11 kap 14 § och 12 kap 10 § regeringsformen). Om policyn är resultatet av ett beslut eller en föreskrift införd av hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ska den inte användas om den strider mot någon lag. Denna lag skulle isåfall vara 10 kap 5 § HSL (se tredje stycket ovan). Som jag förstår din fråga säger policyn att max två intervjuer ska erbjudas var och en. Detta motsäger inte regeln i HSL som anger att läkare ska ges möjlighet till AT. Denna möjlighet kan anses uppfylld i och med de två första intervjuerna med tillhörande lämplighetsbedömning. Av denna anledning strider inte policyn mot HSL och är därmed inte olaglig.SammanfattningDet är inte helt säkert att policyn är olaglig eftersom möjligheten till AT kan anses uppfylld i och med de två kallelserna till intervju med tillhörande lämplighetsbedömningar. Däremot kan policyn i det enskilda fallet leda till olagliga avvisningar om den ansökande vid en saklig bedömning skulle visa sig vara lämpligare än dess konkurrenter.Vad kan du göra?Beslut som fattas av en nämnd, eller en anställd på sjukhuset, kan överklagas genom kommunalbesvär (13 kap 2 § kommunallag, se även JO fallet ovan). Isåfall prövas beslutets laglighet och om domstolen finner beslutet olagligt, d.v.s. i strid med grundlagens krav på saklighet (1 kap 9 RF, se ovan) ska det upphävas. Detta innebär inte att du blir anställd, utan att sjukhuset i enlighet med kravet på saklighet måste göra en lämplighetsbedömning av din ansökan. Inledningsvis skulle jag dock rekommendera dig att uppmana personen som ansvarar för rekryteringen att granska din ansökan i enlighet med 1 kap 9 § RF. Det kan även vara en god idé att hänvisa till JO 2012/13 s. 428 dnr. 3069-210 som stadgar att saklighetskravet gäller för kommuner och landsting (obs på att JO:s uttalanden inte är bindande, men det brukar vara vägledande).Hoppas du fick svar på din fråga!

Gäller allemansrätten i skidspår?

2020-03-19 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,har en principiellt intressant fråga.Är i fjällen för att åka skidor och avkrävs s.k. spårkort för att åka i de preparerade spåren.N.N arrenderar efter vad dom säger marken, anlägger spår och anser sig kunna ta ut en avgift av mig för att man ska få vistas/åka i deras spår. Efter vad dom säger så anser dom sig ha lagligt stöd för det. Min fråga är hur det ställer sig mot allemansrätten? Så länge jag inte förstör och inte inkräktar på någons tomt så är det väl min rätt att röra mig fritt i naturen oavsett skidspår eller ej?Man jämställer det med att nyttja en lift till slalombacken men det är en helt annan sak. Allemansrätten gäller väl i backen dock inte i liften. Om jag väljer att gå upp så kan ingen med lagligt stöd hindra mig att åka ner i backen.Dessutom, ponera att jag som skidåkare inte bor i området utan kommer på tur över fjället och ansluter till spårsystemet, gäller då inte allemansrätten? Nyfiken på rättsläget (även om det bara gäller 100 spänn om dagen)Med vänlig hälsning,
Julia Persson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din intressanta fråga!Din fråga handlar om avgifter för skidspår i relation till allemansrätten. Regler om allemansrätten finns i regeringsformen (RF).Vad innebär allemansrätten?Enligt en av Sveriges grundlagar har alla tillgång till naturen enligt allemansrätten (2 kap. 15 § 4 st. RF). Allemansrätten innebär att var och en har en rättighet att ta del av naturen med vissa undantag, ett exempel är tomtmark som ligger intill någons bostad. Rent juridiskt är allemansrätten en inskränkning av markägares äganderätt, då markägare inte har rätt till ersättning av personer som exempelvis slår upp ett tält för någon enstaka natt på deras mark. Allemansrättens innebörd är inte tydligt reglerad utan styrs av sedvanerättsliga bestämmelser och i ljuset av andra stadganden. Ett exempel på ett sådant stadgande är att var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet (7 kap. 1 § MB).Gäller allemansrätten i skidspår?Som huvudregel ingår skidspår i allemansrätten. Det innebär att avgifter inte får lov att tas ut då det skulle strida mot den grundlagsstadgade allemansrätten.Allemansrätten gäller dock inte för alla skidspår och skidbackar. Den som har uppfört en anläggning kan få lov att ta ut avgifter från personer som vill använda anläggningen. En sådan anläggning kan ha krävt större investeringar, till exempel konstsnötillverkning och elljusspår. Områdena är ofta inhägnade eller avspärrade och finns till för tränings- och tävlingsverksamhet.Därför krävs en bedömning huruvida ett skidspår är att betrakta som en anläggning eller inte för att bedöma om allemansrätten råder.I rättsfallet HFD 2012:70 behandlade Högsta förvaltningsdomstolen ett lagprövningsärende. En kommuninvånare i Mora hade överklagat ett kommunalt beslut om att införa avgifter för skidspår och menade på att kommunens beslut stred mot den grundlagsstadgade allemansrätten. I fallet poängterar Högsta förvaltningsdomstolen att en anläggning som har inneburit stora investeringar som konstsnö, elljusspår och skidspår kan ge den som har upprättat anläggningen en rätt att ta ut avgifter. I fallet fanns det även närliggande områden som fortsättningsvis omfattas av allemansrätten. Dessutom var det kostnadsfritt att röra sig inom spårområdet, men det var inte tillåtet att använda skidspåren utan kostnad.AvslutningsvisAvslutningsvis vill jag poängtera att frågan huruvida en avgift för skidspår är förenlig med allemansrätten är inte behandlad av en allmän domstol, vilket betyder att rättsläget är förhållandevis oklart även om ledning kan hämtas från rättsfallet HFD 2012:70. En konflikt mellan allmänhet och markägare är en civilrättslig fråga, rättsfallet från 2012 behandlade ett förvaltningsärende. I praktiken innebär det att Högsta förvaltningsdomstolen tog ställning till om kommunens beslut stred mot grundlagen eller inte.Det går att argumentera för att ett preparerat skidspår eller skidbacke är en tjänst man betalar för och att allemansrätten inte ger någon rättighet att utnyttja någon annans anläggningar. Men det går även att argumentera för att ett skidspår inte räknas som en anläggning i juridisk mening och inte krävt stora investeringar.För mer information rekommenderar jag dig att besöka Naturvårdsverkets hemsida.Tack för din fråga, jag hoppas att du fick svar annars får du ställa en till!Vänligen,

Kan mitt barn behålla sitt efternamn om jag byter?

2020-02-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vi är ett par som har levt som sambo i femton år. Vi har tre barn tillsammans i åldrarna 13,10 och 6. Barnen fick pappans efternamn vid födseln eftersom vi planerade att gifta oss så småningom. Nu i sommar är det äntligen dags. Vi funderar nu på att ta samma efternamn som min sambos mammas släkt har i rakt nedstigande led. Dock motsäger sig vårt äldsta barn att byta sitt efternamn. Kan han behålla sitt efternamn och vi föräldrar och två andra barn anta det nya efternamnet?Tack på förhand!
Malcolm Hamilton |Hej!Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga.Vad som gäller för byte av namn framgår av lagen om personnamn (namnlagen). Om barnet är tolv år eller äldre måste barnet ge samtycke till bytet enligt 46 § namnlagen. Samtycke måste inte ges om barnet är varaktigt förhindrad att lämna samtycke, exempelvis vid psykisk sjukdom. Vid ett namnbyte kommer domstolen bedöma om vad som är förenligt med barnets bästa och där kommer domstolen att ta hänsyn till barnets åsikt enligt 46 §§.Sammanfattning Namnlagen hindrar inte er från att byta efternamn men ditt äldsta barn kan inte tvingas byta efternamn utan samtycke. Att ditt äldsta barn inte samtycker till bytet hindrar inte dig och övriga familjen från att byta efternamn.Jag hoppas du fått svar på din fråga.Vänligen,

Hur ska begreppet "tobak" tolkas enligt svensk rätt?

2020-03-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Under ett skyddsrondmöte på en skola uppkom diskussionen om snus omfattas av tobakslagen. Några är av den uppfattningen att den inte gör det. Jag kan inte heller hitta det i lagtexten.
Caroline Båghammar |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga! Hur ska lagen tolkas?Reglerna om tobak finner vi i lag (2018:2088) om tobak och liknande produkter, hädanefter kallad tobakslagen. I tobakslagen framkommer det att den ska gälla för tobak och liknande produkter. (1 kap. 1 § tobakslagen) För att avgöra om snus faller in under tillämpningsområdet behöver man gå till tobakslagens förarbeten. Där framkommer det att man valde att inte göra en närmare definition av vad begreppen innebär eftersom lagstiftaren menar att innebörden av begreppet "tobak" är välkänt inom svensk rätt. Däremot kan man vända sig till den EU-lagstiftning som finns på området för att se vad begreppet "tobak och liknande produkter" tillämpas som. (Proposition 2017/18:156 s.54-55) Den EU-lagstiftning som finns att tillgå i denna fråga är det så kallade tobaksdirektivet där det i artikel 2 framkommer att snus omfattas som tobak.(Se tobaksdirektivet, artikel 2) Sammanfattningsvis så reglerar tobakslagen användningen och försäljningen av snus, även fast detta inte klart framkommer från lagtexten. Hoppas det var svar på din fråga! Mvh,

"Danstillstånd" till privat bröllop?

2020-03-21 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Vi driver en restaurang med serveringstillstånd. Vi ska ha vårt första bröllop och det kommer var privat, hela lokalen är abonnerad av bröllopsparet. Behöver vi ansöka om danstillstånd nu när vi ska låta ett bröllop äga rum hos oss? det är första gången vi anordnar något sånt här och vill inte min restaurang ska tas ifrån mig om vi missar nåt tillstånd eller nåt liknande... Vad gäller juridiskt?
Siva Arif |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!För att svara på din fråga kommer jag att utgå från ordningslagen (OL).Det som i vardagligt tal brukar kallas "danstillstånd" är ett tillstånd som krävs för att anordna offentliga tillställningar t.ex. en offentlig danstillställning (2 kap 4 § OL). För att en tillställning ska anses vara "offentlig" krävs att den är anordnad för allmänheten eller att allmänheten har tillträde till tillställningen (2 kap. 3 § andra stycket OL). Eftersom bröllopet ni ska arrangera är privat samt att jag antar att det endast är ett slutet sällskap som har tillträde till lokalen, är bröllopet inte en offentlig tillställning i juridisk mening. Därför behöver ni inte ansöka om tillstånd för att anordna en offentlig ställning ("danstillstånd").Hoppas att du har fått svar på din fråga!Vänligen,

Felaktiga uppgifter om folkbokföring

2020-03-17 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej mer info .se går ut på nätet att jag bor med 25 män och 17 kvinnor på 43 km det är ju inte klokt jag är ensamstående säker jobb det får jag ju aldrig om dom söker på mitt namn helt otroligt
Tora Odin |Hej!Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Det framgår inte av din fråga om det bara är just den hemsida du nämner som har dessa felaktiga uppgifter, eller om det faktiskt är fel i folkbokföringen. Om du är osäker på vilket det är så är mitt förslag är att du loggar in på skatteverket och ser efter där vilka som faktiskt är folkbokförda på adressen. Du kan logga in via den här länken, så ser du vilka som är folkbokförda på din adress.Beror problemet på det det första alternativet (att just denna hemsida har felaktiga uppgifter) är mitt råd att du kontaktar hemsidan och upplyser om misstaget. Beror däremot felet på att det är fel i folkbokföringen ska du kontakta skatteverket och upplysa om de felaktigt folkbokförda personerna på adressen. Skatteverket kommer då att göra en utredning och, om de kommer fram till att fel föreligger, ändra i folkbokföringen så att du står ensam på adressen. En anmälan om fel i folkbokföringen kan du göra via den här länken.Hoppas att du fått svar på din fråga, och stort lycka till! Har du ytterligare frågor är du alltid välkommen att kontakta oss på nytt.Vänligen,

Hur införlivas folkrättsliga regler i svensk rätt?

2020-02-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hur införlivas folkrättsliga regler, som exempelvis FN:s barnkonvention, med nationell rätt i vår rättsordning?
André Tito |Hej och tack för att du vänder dig till just Lawline med din fråga.Sverige kännetecknas av ett dualistiskt rättssystem, vilket innebär att folkrätt och inomstatlig rätt ses som två skilda rättssystem med olika rättskällor och rättssubjekt. Folkrätten reglerar förhållandet mellan stater, och staterna är de primära folkrättsubjekten. Den inomstatliga rätten reglerar förhållandet mellan individer, mellan individ och stat, samt mellan individ och associationer (t.ex. företag). Eftersom Sverige har ett dualistiskt rättssystem måste Sverige på något sätt införliva sina folkrättsliga förpliktelser med nationell rätt för att dessa regler ska kunna tillämpas gentemot individer. Folkrätten är dock neutral i hur staten ifråga uppfyller sina internationella förpliktelser, så länge de faktiskt uppfylls. I svensk rätt tillämpas tre olika metoder för att införliva folkrättsliga förpliktelser i svensk rätt. Den första metoden kallas fördragskonform tolkning. Exempel på Det innebär att domstolar och förvaltningsmyndigheter i tillämpning av nationella regler presumerar att dessa står i harmoni med de relevanta traktaterna (internationella avtal). Det andra sättet kallas transformation. Metoden innebär att överenskommelsen skrivs om eller översätts till lagtext för att ge den samma status som en internrättslig regel. Den sista metoden kallas inkorporering, som är den starkaste i sitt slag, och betyder att en internationell överenskommelse i oförändrad utformning införs i den interna rättsordningen. Detta kan ske genom att den refereras till lagtext eller läggs som bilaga till lagtext. Exempel på sådana inkorporeringar i svensk rätt är dubbelbeskattningsavtalen eller Wienkonventionen om diplomatiska och konsulära förbindelser.Barnkonventionen har tidigare införlivats genom transformation. Dock antog riksdagen nyligen ett beslut om att barnkonventionen i sin helhet blir lag från och med den 1 januari 2020. I praktiken innebär det att konventionen får starkare ställning, exempelvis större ansvar för lokala och statliga myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare, eftersom de blir tvungna att tillämpa rättigheterna i konventionen så att de får större genomslag i sina bedömningar, ärenden och beslut som rör barn genom att tolka konventionen i sin helhet än vad som gällt tidigare.Det kan också nämnas i anslutning till detta att internationell sedvanerätt är rättsligt bindande för alla stater. Detta kan uppkomma när det internationella samfundet anser att vissa regler anses vara moraliskt riktiga och därför rättsligt bindnade för alla stater. Det kan förekomma fall där vissa internationella överenskommelser övergår till att bli en del av den internationella sedvanerätten. Ett exempel på detta är konventionen om förbud mot kemiska vapen. Syrien var exempelvis inte ansluten till konventionen och utvecklade, producerade, lagrade och använde kemiska vapen under inbördeskriget. Trots att Syrien inte var ansluten ansågs konventionen utgöra internationell sedvanerätt och därför rättsligt bindande för alla stater, oavsett om de har ratificerat konventionen eller inte.Med vänlig hälsning,