Skolfråga lag utan sanktion

2019-11-01 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej!Vi gör ett skolarbete just nu om lagar. Våran frågeställning är "Varför finns det lagar utan straff?"Med det vill vi ta reda på hur saker kan vara olagliga men inte straffbara. Exempelvis att gå mot röd gubbe är olagligt men varför får man ingen böter eller annat straff för det?
Catarina Franco Edlund |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!Eftersom Lawline inte besvarar skolfrågor, kan jag tyvärr inte hjälpa dig med din fråga.Jag kan istället hänvisa dig till lagkommentarer eller förarbeten (motiv och syften till lagen) till de lagar ni tänkte titta på. Där kan det stå om varför sanktionen är som den är.Lycka till!Med vänlig hälsning,

När kommer lagen om hemlig dataavläsning att träda ikraft?

2019-10-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Kommer lagförslaget hemlig dataavläsning att gå igenom?
Narin Banaee |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Kommer lagförslaget om hemlig dataavläsning att gå igenom? Mycket riktigt finns det ett förslag om att införa ett nytt hemligt tvångsmedel, sk hemlig dataavläsning. Syftet är att ge brottsbekämpande myndigheter möjlighet att använda det nya tvångsmedlet vid misstankar om allvarligare brott. Det nya tvångsmedlet bedöms leda till bättre och effektivare möjligheter att ta del av information som idag inte är tillgänglig. Lagförslaget har varit under utredning av statens offentliga utredningar och därefter skickats ut på remiss. För en mer information om utredningen hänvisar jag till Delbetänkande av utredningen om hemlig dataavläsning (SOU 2017:89).Av lagrådsremissen Hemlig dataavläsning (24 oktober 2019) (se här) framgår att förslaget om möjligheten till hemlig tvångsavläsning ska införas i en ny särskild, tillfällig, lag. Det föreslås att lagen ska träda ikraft den 1 mars 2020. Vad innebär detta för dig?Sammantaget kommer lagförslaget om hemlig dataavläsning att gå igenom och den nya tillfälliga lagen föreslås träda ikraft den 1 mars 2020. Jag hoppas att du fick svar på dina frågor, annars är du varmt välkommen att höra av dig igen!Vänliga hälsningar,

Vad är skillnaden mellan en ramlag, förordning och en föreskrift?

2019-10-28 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej Lawline!Jag jobbar på en YH-utbildning med blivande vårdadministratörer. De ska snart börja jobba med Hälso- och sjukvårdslagen, Patientlagen och framför allt Patientdatalagen. Hur förklarar jag skillnaden mellan ramlag, förordning och föreskrifter för dem på ett enkelt sätt? Jag förstår det inte riktigt själv. Tack för er hjälp!Med vänlig hälsning
Alice Baum |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Du undrar vad skillnaden är mellan en ramlag, en förordning och föreskrift.Till att börja med är en lag en uppsättning regler som har utfärdats av riksdagen. En ramlag är en speciell typ av lag som inte i detalj reglerar vad som ska gälla utan på ett mer övergripande plan slår fast de grundläggande principer, riktlinjer och mål som ska gälla för verksamheten. Exempel på en sådan lag är just hälso- och sjukvårdslagen. En ramlag ställer alltså upp vilka ramar som ska gälla för verksamheten, vilka ramar verksamheten har att förhålla sig till, men lagen reglerar inte i detalj hur verksamheten inom ramen ska bedrivas. En ramlag karaktäriseras också ofta av att den inte direkt riktar sig mot en individ, utan snarare mot den som ska utföra verksamheten, exempelvis en huvudman enligt hälso- och sjukvårdslagen. Det betyder också att ramlagar allt som oftast inte innehåller några rättigheter som en enskild individ kan kräva ut vid domstol. Hälso- och sjukvårdslagen uttrycker exempelvis en skyldighet för samhället att tillhandahålla vård, men ger inte patienten någon direkt rätt att vid domstol utkräva vård. En förordning är regler som har utfärdats av regeringen. Vanligast är att förordningar kompletterar och preciserar innehållet i olika lagar, då innehållet i lagar många gånger är mer övergripande och ofta saknar detaljregleringar på olika områden. En förordning kan också ange mer exakt hur en lag ska tillämpas rent praktiskt. Eftersom förordningar utfärdas av regeringen är dessa även underordnade lagar, så skulle det vara så att en förordning innehåller en bestämmelse som inte stämmer överens med vad som står i lagen, har alltid lagen företräde framför förordningen. Ett exempel på en förordning är hälso- och sjukvårdsförordningen, som innehåller kompletterande bestämmelser till hälso- och sjukvårdslagen.Föreskrifter är sådana regler som utfärdas av kommuner och myndigheter efter bemyndigande antingen från riksdagen eller regeringen beroende på vilken fråga det handlar om. Föreskrifter kan i många fall vara ännu mer detaljerade och reglerar ännu snävare områden än olika föreskrifter. På sjukvårdens område är det i regel Socialstyrelsen som utfärdar olika typer av föreskrifter, och ett exempel är socialstyrelsens föreskrifter om basal hygien i vård och omsorg (SOSFS 2015:10). I denna föreskrift regleras i detalj exempelvis hur arbetskläder inom vården ska se ut och liknande detaljregleringar. I många fall kan det vara nödvändigt att överlämna åt olika myndigheter att besluta om sådana detaljregler som i många fall kräver omfattande kunskap om den enskilda verksamheten för att kunna besluta om. Likt en förordning är föreskrifter underställda överordnade lagar och förordningar.Viktigt att poängtera är också att begreppet "föreskrift" även kan användas som en samlingsbeteckning för alla olika typer av regler (lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter). Detta kan stundvis vara förvirrande och det är därför viktigt att i det enskilda fallet se om begreppet används just som ett sammanfattande begrepp eller om man med begreppet föreskrift avser en specifik föreskrift som är utfärdad av en myndighet eller en kommun.Hoppas jag med detta lyckats klargöra skillnaden mellan begreppen!Med vänliga hälsningar

Var går gränsen för äganderätt vid avbetalningsköp och kan min f.d. sambo kräva hälften av vår gemensamt köpta bil fast att hon inte längre betalar sin del av månadskostnaden?

2019-10-25 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min sambo och jag gjorde slut för 6 månader sedan. Vi har köpt en bil ihop som jag står på . Även resterande bilskuld står då skriven på mig.trots att vi har flyttat isär så har vi kvar den gemensamma skulden,Helt plötsligt slutar slutar hon att betala sin del av månadsfakturan/avbetalningen men kräver endå 50% av eventuella vinst som uppstår när jag ska sälja bilen.Min fråga är då "Har hon fortfarande äganderätt över bilen trots att det är jag som betalar av den eller får jag full äganderätt då jag är registrerad på bilen som enda ägaren/skuldtagare?"mvh mathias
Lucas Cyrén |Hej, och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!Jag tolkar din text som att ni har köpt bilen på avbetalning. I det fallet ligger den formella "äganderätten" fortfarande hos bilhandlaren, tills dess att bilen är helt avbetald. Därför är inte äganderätten ett bra begrepp att använda i den här situationen.Däremot verkar det ju vara så att du står som avtalspart på avbetalningskontraktet och som kredittagare hos försäljaren (eller eventuellt det finansbolag som försäljaren arbetar med). Detta innebär att du är ensamt ansvarig för att inbetalningarna sker och att du till slut kommer att betraktas som "ägare" av den (i Transportstyrelsens register, såvida du inte redan gör det). Detta är omständigheter som gör det svårt för din f.d. sambo att hävda att hon äger bilen eller en del av den. Omständigheterna talar istället för att det är du som är den rättmätige ägaren.För detta handlar just om att hävda äganderätt till något. Om hon vill rikta ett anspråk på hälften av värdet av en framtida försäljning så kan du helt enkelt vägra och hänvisa till domstolen om hon vill bråka om det. Hon måste, på något sätt, kunna bevisa att hon har rätt till hälften av bilens värde framöver (vanligtvis genom avtal), vilket troligtvis är svårt för henne eftersom alla omständigheter talar för att det är du som köpt bilen och har bättre rätt till den.Svaret blev i den här delen aningen "luddigt", men det har sin förklaring i att det är svårt att prata om äganderätt i situationer som denna. Det är svårt att "bevisa" faktisk äganderätt och då är det ofta lättare att prata om vem som har "bäst rätt" till föremålet.För att besvara din fråga på ett någorlunda konkret sätt - Du kan neka henne rätt att använda bilen och rätt till hälften av värdet vid en framtida försäljning. Hennes alternativ är då att gå till domstol/kronofogdemyndigheten och kräva att få tillgång till bilen eller hälften av försäljningsvärdet. I bägge dessa institutioner måste hon kunna bevisa att hon äger hälften av bilen, vilket troligtvis är svårt. Min bedömning är alltså att du har bättre rätt till bilen (så länge ni inte har ett avtal som säger annorlunda, d.v.s.) och kan således titulera dig själv "ägare".Jag hoppas att du har nytta av svaret!

Har pastorer tystnadsplikt

2019-10-31 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Präster inom Svenska kyrkan har absolut tystnadsplikt, min frågeställning är om absolut tystnadsplikt även gäller för pastorer inom andra trossamfund.
Alexander Hedblom |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!Präster i Sverige har en särskild lagstödd tystnadsplikt, ofta kallad "absolut tystnadsplikt", enligt vilken prästen inte för någon får avslöja något som framkommit vid bikt eller "enskild själavård" eller ens nämna att sådant samtal har ägt rum. En pastor är per definition en präst, trots att deras arbetsområden ser annorlunda ut (pastorer finns inom frikyrkan). Det görs dock en distinktion mellan en präst/pastors tystnadsplikt (absolut) som har täckning i det juridiska begreppet tystnadsrätt och diakoners tystnadsplikt (allmän) som motsvarar sekretesslagens bestämmelser om allmän tystnadsplikt inom t ex skola, socialtjänst, vård och omsorg. Diakoners tystnadsplikt är alltså inte lika omfattande som prästers och pastorers.Hoppas du fått svar på din fråga!Vänliga hälsningar,

Ska jag betala en bot jag fått i Danmark?

2019-10-29 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Hej,Jag och en vän åkte igår tunnelbana i Köpenhamn utan att betala, det var ett misstag, och åkte fast av en kontrollant med en bot på DDK 750 per person.Bör vi betala boten?
Maya Waldenström |Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.Jag måste först och främst reservera mig för att din fråga rör dansk rätt, vilket jag inte är helt inläst på. Jag utgår dock från att reglerna är ungefär desamma som i Sverige. När det gäller svensk rätt är du själv ansvarig för att ha en giltig biljett när du kliver på någon typ av kollektivt färdmedel. Kan du inte uppvisa en giltig biljett vid en kontroll har företaget rätt att kräva dig på betalning, du får en bot.Som jag förstod dig hade ni inte någon giltig biljett när ni åkte tunnelbana i Köpenhamn. Eftersom jag utgår från att det även i Danmark är ditt ansvar som passagerare att ha en giltig biljett vid påstigning är det ditt ansvar att betala. Hoppas att du fått svar på din fråga.

Hundägares skyldigheter?

2019-10-26 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Min granne rastar hunden på allmän plats utanför hyresrättslägenheter och plockar inte bajset. Vad gäller enligt lag
Lisa Olsson |Hej, tack för att du vänder dig till Lawline! Din granne har ansvar för sin hund enligt lag (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter. Enligt denna lag ska hundägare hålla sin hund under tillsyn och se till att den inte orsakar skador eller avsevärd olägenhet för omgivningen. Att personen inte plockar upp efter sin hund kan vara en avsevärd olägenhet då det smutsar ner och folk riskerar att gå i det. Att någon enstaka gång inte plocka upp hundens avföring är dock troligen inte tillräckligt utan det krävs ett flertal tillfällen för att det, enligt förarbetet till lagen, ska vara tillräckligt . Om detta beteende fortsätter kan länsstyrelsen meddela förlägganden och förbud mot denna hundägare som även kan förenas med vite. Det innebär att om personen inte rättar sig kan ett penningbelopp utkrävas. Med vänlig hälsning

Vad kommer HD fram till i NJA 2010 s. 419?

2019-10-24 i Allmänt om lagar och regler
FRÅGA |Vilka är HD:s domslut samt domskäl i NJA 2010 s. 419?
Tilde Skånvik |Hej, Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga. Så som jag uppfattar det vill du ha klarhet i vad HD kommer fram till i domen. I NJA 2010 s. 419 tar HD upp frågan om en ideell förening ska ha rätt att överklaga enligt 16 kap. 13 § Miljöbalken trotts att de inte når upp till kravet på 2000 medlemmar. Beslutet de vill överklaga är ett tillstånd som meddelats en vattenverksamhet. DomslutetI domslutet kommer HD fram till att den ideella föreningen får överklaga beslutet trots att de inte når upp till kravet på 2000 medlemmar. Domskälen och förhandsavgörandeHD väljer att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen angående:1. MKB:s (miljökonsekvensbeskrivning) tillämplighet för vattenverksamheten i fallet. Vattenverksamheten innebär bortledning av inläckande grundvatten från en kraftledningstunnel och infiltration (tillförsel) av vatten i jord eller berg för att kompensera för eventuell grundvattensänkning samt utförande och bibehållande av anläggningar för bortledandet och infiltrationenI denna fråga kommer EU-domstoen fram till att MKB:n är tillämplig. 2. Rätten till rättslig prövning. Kan den berörda allmänheten ha rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut prövad i domstol? Skall den berörda allmänheten ha rätt att överklaga en domstols avgörande av en tillståndsfråga i ett fall där den berörda allmänheten har fått möjlighet att delta i domstolens handläggning av tillståndsfrågan och yttra sig där?EU-domstolen kommer fram till att den berörda allmänheten ska ha rätt att föra talan mot beslut genom vilka en instans, som ingår i en medlemsstats domstolsväsende, har tagit ställning till en ansökan om tillstånd för ett projekt, oberoende av vilken roll de, genom att delta i förfarandet i nämnda instans och yttra sig där, kan ha haft vid handläggningen av nämnda ansökan.3. Kan små lokalt etablerade miljöskyddsföreningar ha rätt att delta i den beslutsprocess avseende projekt som kan medföra betydande miljöpåverkan i det område där föreningen verkar men inte en sådan rätt att överklaga som avses i artikel 10a?I tredje frågan kommer EU-domstolen fram till att det föreligger ett hinder enligt nationell lagstiftning genom vilken rätten till rättslig prövning av ett beslut angående en verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för nämnda direktiv förbehålls miljöskyddsföreningar som har minst 2 000 medlemmar.HDKravet på att en förening ska ha lägst 2 000 medlemmar för att få överklaga en tillståndsdom, ska följaktligen inte beaktas i detta fall. HD kommer därför fram till att Miljööverdomstolens beslut att avvisa överklagandet från Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening undanröjas och målet i den delen visas åter till Miljööverdomstolen för fortsatt handläggning.SammanfattningI målet så kommer HD fram till att föreningen får överklaga. Eftersom deras överklagan godtogs så kommer Miljööverdomstolen att ta upp ärendet igen. Hoppas du fått svar på din fråga och att et blivit lite tydligare för dig. Du får gärna ställa fler frågor till oss på Lawline. Allt gott,