Frågor & Svar

Hej Personerna A o B är gifta, har inga gemensamma barn utan bara särkullebarn. A köper t.ex en kapitalvara när båda lever t.ex en bil för pengar från sitt bankkonto o B avlider efter ett tag. A begär vid bouppteckning Äktbalk 12. Får han behålla bilen??

Om jag har förstått rätt så innebär fri förfoganderätt att man i princip får göra vad man vill med ett arv, förutom att testamentera bort det. Finns det möjlighet att kringgå detta så att efterlevande maken även har rätt att testamentera till vem den vill?

Jag är gift och har ett barn. Min man har även ett barn sedan tidigare och särkullbarnet kommer att ärva moderns förmögenhet. Min man har inga tillgångar och vi har äktenskapsförord. Jag har lite fonder och aktier samt en sommarstuga jag delar med min syster sen innan äktenskapet. Vi köpte hus samtidigt som vi gifte oss och jag betalade insatsen. Hur gör vi ett testamente så att mitt barn ärver mig om jag dör först och det inte delas upp mellan henne och hennes halvsyster? Hur gör man för att det inte ska bli problem för min man att bo kvar om jag dör först? Vad händer med huset? Vänliga hälsningar Rådlös

Ett gift par utan barn, där makan avlider och hon i sin tur har testamenterat all sin kvarlåtenskap till två syskonbarn. Har maken giftorätt i makans kvarlåtenskap? Ärver maken 50% av sin hustrus del och syskonbarnen 50%? Blir syskonbarnen efterarvingar till efterlevande maken?

Är gift sedan 43 år tillbaka. Vi bor i villa som byggdes 1974. Min make står som ensam ägare villan. Om han skulle gå bort före mig undrar jag om jag ärver även villan utan att barnen ska ha hälften? Eller är det bättre att han ger mig ½ villan som gåva medan vi finns båda två i livet?

Hej! Jag undrar om regeln 12:2 ÄktB. Innebär den automatiskt att överlevande Make/maka begär att varje sida skall behålla sitt? Eller måste den överlevande skrifligt begära att varje sida skall behålla sitt?(Giftorättgods). I mitt fall finns finns en fotostatkopia,ej original, på ett testamente som säger att all kvarlåtenskap skall fördelas lika mellan alla testamenttagare. Vad gäller? 

Änkan efter en vän oroar sig över om hon har rätt att använda arvet och sina egna pengar och förbruka allt utan inskränkningar. (Drygt 200.000 kr. (Inga övriga tillgångar i form av fastighet eller aktier finns. Endast en enklare bil och personliga smycken). Änkan saknar arbete och är inte så ung så det är ovisst med ev. inkomster. Därför ser jag det nog som att hon kommer att ha behov av alla pengarna i boet. Från äktenskapet finns hennes eget särkullbar. Det finns också efter efterarvingar: Modern till den avlidne och hennes barn, två halv- syskon till den avlidne.

Hej! Måste en efterlevande make åberopa sin rätt enligt basbeloppsregeln eller får han/hon den automatiskt? Om regeln måste åberopas, när skall detta isåfall ske? Finns det någon preskriptionstid för rätten till basbeloppen? Tack på förhand!

VAD SÄGER LAGEN? En av makarna i ett 40-årigt äktenskap har efter mycket lång sjukdomstid (sedan -02) avlidit. Vilken rätt har kvarvarande maken till kvarlåtenskapen? Inget har under livstid skrivits eller överenskommits dem emellan, varken skriftligt eller muntligt. Efter dödsfallet presenterade emellertid deras ende bröstarvinge ett testamente gällande den dödes andel av boet tillskrivet denne redan -99 (utan makens vetskap) Vilken effekt har detta testamente, jämfört med om det inte hade funnits, för den kvarvarandes möjlighet till ”fortsatt/nytt liv”? Kan detta härefter helt dikteras av arvingen? Måste livsverket ev. avyttras för att nu lösa ut? Vad gäller som överordnat? Rätten att ”sitta i orubbat bo/förfoganderätt” efter ett långt äktenskap eller ett av ena parten ensidigt skrivet testamente till fördel för den som ändå slutligen är ensam arvsberättigad. Har ens partner rätt att utsätta sin 40-åriga ”livskamrat” för en dyl. plötslig chock? Nämnas kan att den kvarvarande bidragit med mycket stor del/största delen av hus och hem och för kostnader för detta och mycket annat. Tillika har maken under de senaste fem åren helt bundits upp hemma och ”offrat sig helt” för sin sjuka sängbundna partner, som p.g,a. handikap behövde hjålp med precis allt (bl.a. ständiga blöjbyten) och som vägrade att underlätta genom att aldrig acceptera någon form av tillfälliga avlastningsboenden. Ingen som helst omtanke gentemot sin partner, som slutligen var på god väg att duka under!! Men tack och lov klarade sig!