Arv efter förälder som ej haft vårdnad

2011-07-27 i Bröstarvinge
FRÅGA |Om man i rättstvist skulle förlora vårdnaden om ett barn, måste man fortfarande betala underhåll, eller hur? Men är barnet fortfarande ens bröstarvinge, även om både barn (i detta fall 16 år) och den andra föräldern avsäger sig all bekantskap? Min fråga är om man kan förvänta sig att ärva den icke önskade förälderns förmögenhet?
Linn Torstensson |Hej och tack för din fråga! Det stämmer att underhåll ska betalas av föräldern som inte har vårdnad om barnet, detta i enlighet med Föräldrabalken 7:2. Regler om arv finner du i Ärvdabalken (ÄB). I 2:1 ÄB stadgas att närmaste arvinge är arvlåtarens barn, alltså de så kallade bröstarvingarna. Enda sättet att inte vara barn till arvlåtaren är om moderskap eller faderskap inte längre föreligger. Det kan exempelvis ske om det fastställs att någon annan i själva verket är mamma eller pappa till barnet. Moderskap respektive faderskap upphör också vid adoption, då alla rättsliga band till de biologiska föräldrarna/föräldern upphör. Då ärver man alltså inte längre. I det här fallet ärver alltså barnet fortfarande föräldern som inte har vårdnaden om det. Länk till Föräldrabalken: https://lagen.nu/1949:381 Länk till Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637 Med vänlig hälsning,

Egendom överförd på halvsyskon

2011-06-22 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min brors och min far gifte om sig för 30 år sedan och fick ett gemensamt barn. Min fars fru hade sedan tidigare också 2 barn. Hon avled hastigt förra året och det har nu framkommit att deras gemensamma egendom (10mkr)hade skrivits över på vår halvsyster. Far bor kvar med vår halvsyster och hennes sambo men far som varit ganska förmögen är idag fattig, så jag och min bror försörjer honom. Med vad som framkommit känns detta väldigt fel. Undrar om vi särkullsbarn är lurade för all framtid eller kan vi göra något?
Pernilla Skoglösa |Hej, Tack för din fråga! Det finns bestämmelser i ärvdabalkens 7 kap (https://lagen.nu/1958:637) som tar sikte på fallet när en arvlåtare har gett bort gåvor under sin livstid och därmed kränkt bröstarvinges laglott. Om gåvan är att likställa med testamente kan en bröstarvinge eventuellt påkalla jämkning av testamentet i enlighet med 7:3 och 4§§ för att få ut sin laglott. Man måste dock se på omständigheterna i det enskilda fallet och göra en bedömning utifrån det. För att en bröstarvinge ska kunna göra gällande rätten som avses i 7:4§ måste talan väckas inom ett år från det att bouppteckningen efter arvlåtaren avslutades. Eftersom reglerna i 7 kap ärvdabalken gäller bröstarvingar blir det svårt för er att agera redan nu och begära jämkning, men chansen att begära jämkning uppkommer när er far avlidit och bouppteckningen efter honom avslutats. Så om gåvan gått till på rätt sätt, och inte skett exempelvis genom tvång, tror jag inte ni kan göra så mycket i nuläget. Jag förutsätter alltså att egendomen gavs bort genom ett gemensamt beslut mellan din far och hans fru innan hon dog. Men för att vara på den säkra sidan kan du ju kontakta en jurist. Mvh

Möjligheter få ärva sin först avlidne förälder

2011-04-17 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, efter att en av mina föräldrar dött har den kvarvarande föräldern fått all kvarlåtenskap eftersom jag är efterarvinge. Har jag någon möjlighet att få någon del av arvet efter min döda förälder? Spelar det någon roll om den kvarvarande föräldern gift om sig och inte vill att jag ska få någonting efter min döda förälder?
Fanny Olsson |Hej! Som jag förstår det har dina föräldrar en gång varit gifta, men den kvarlevande av dina föräldrar har nu gift om sig. Jag kommer att svara på din fråga utifrån två olika utgångspunkter då svaren blir olika beroende på omständigheterna. Under a) kommer jag svara på dina funderingar utifrån förutsättningen att dina föräldrar fortfarande var gifta när din ena förälder dog och att din efterlevande förälder först efter den förste förälderns död gift om sig. Under b) kommer jag att svara på dina funderingar utifrån förutsättningarna att dina föräldrar var skilda när din ena förälder dog. a) När en person som är gift dör ska först en bodelning med den efterlevande maken ske enligt 9 kap. 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB) då äktenskapet i och med dödsfallet i juridisk mening upphör enligt 1 kap. 5 § ÄktB. I bodelningen ska enligt 10 kap. 1 § ÄktB makarnas giftorättsgods ingå (dvs. all egendom som inte har gjorts till enskild egendom genom exempelvis äktenskapsförord, arv eller gåva, mer om detta står i 7 kap. 2 § ÄktB.) Makarnas giftorättsgods ska då först beräknas enligt 11 kap. 1 § ÄktB och sedan delas på hälften så att den efterlevande maken får hälften av värdet av den egendom som makarna ägt och andra hälften är då vad som utgör den avlidne makens arv. När en sådan bodelning gjorts uppkommer då frågan vem som har rätt till arvet efter den avlidne maken. För att få svar på denna fråga måste vi gå in i Ärvdabalken (ÄB). Enligt 2 kap. 1 § ÄB är huvudregeln att i första hand ska den dödes barn ärva denne och om man har flera barn ska var och ett av barnen få lika mycket var av arvet. Dock så finns det ett utantag från denna regel i 3 kap. 1 § ÄB och det gäller just om den döde var gift när denne avled. I sådana fall ska istället den efterlevande maken ärva den döde, barnen får alltså ingen rätt att ärva i förstaläget. Barnen får då istället rätt att vid den andra makens död (i ditt fall din kvarlevande förälders död) få ut sitt arv från den först avlidne maken enligt 3 kap. 2 § ÄB. Denna arvsandel beräknas dock som en procentuell del av den kvarlevande makens totala förmögenhet och om denna minskat under den tid som gått mellan den förste och den andre makens död så kommer också barnens arv efter den först avlidne maken ha minskat. Så om din kvarlevande förälder minskar sin förmögenhet eller ger mycket egendom till sin nya make/maka och skriver fördelaktiga äktenskapsförord för den nya maken/makan så kan det hända att ditt arv efter din först avlidne förälder blir litet. Anses den efterlevande maken (din kvarvarande förälder) ha agerat hänsynslöst i förhållande till arvingarna efter den först avlidne maken (dvs. i förhållande till dig + dina ev. syskon/syskonbarn) kan dock åtgärder vidtas i form av att exempelvis gåvor som din kvarvarande förälder givit till sin nya make/maka får återgå (dvs. blir ogiltiga) enligt 3 kap. 3 § ÄB. Vad man mer exakt kan vidta för åtgärder i just ditt fall om efterlevande förälder försöker undandra dig ditt arv efter din först döde förälder beror dock mycket på exakt hur din efterlevande förälder gör detta och i vilken omfattning så här kan jag inte ge dig något definitivt besked om vad som kan göras, men vissa åtgärder kan vidtas så om detta skulle bli aktuellt när din kvarvarande förälder dör skulle jag rekommendera dig att tala med en familjejurist som kan ge dig rådgivning gällande just dina förhållanden. Någon garanti för att du kommer få ut lika mycket i arv efter den först avlidne föräldern vid den andre förälderns död som om du fått ut arvet efter din först döde förälder direkt finns dock inte. b) Om dina föräldrar inte längre varit gifta när din ena förälder dog hade inte din kvarlevande förälder längre haft någon arvsrätt (om inte ett testamente skrivet efter skilsmässan/där det skrivits att det skulle gälla även om makarna skildes funnits) och därmed inte alls haft någon rätt att ärva din först döde förälder. Arvet skulle istället ha gått direkt till dig samt dina eventuella syskon i enlighet med 2 kap. 1 § ÄB. Hade ett testamente funnits hade det kunnat gälla maximalt halva din avlidne förälders egendom om du samt dina eventuella syskon valt att jämka testamentet. Om du valt att jämka testamentet hade du haft rätt att få ut din laglott. Denna uppgår till halva arvslotten enligt 7 kap. 1 § ÄB och om du är ensambarn innebär det att din laglott är hälften av din avlidne förälders totala förmögenhet. Har du syskon får ni dela på den totala halva förmögenheten. Den andre halvan hade den avlidne föräldern kunnat testamentera bort till ex. den kvarlevande föräldern. Men om dina föräldrar inte var gifta när din första förälder dog så har du rätt till arv i vilket fall, finns testamente kan dock arvet bli mindre. Hoppas detta svarar på dina funderingar! Lycka till! Vänliga hälsningar

Möjligt att göra bröstarvinge arvslös till förmån för barnbarn?

2011-02-25 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej, Är det möjligt att överlåta sitt arv på barnbarn o på så sätt göra bröstarvinge arvslös? Är iså fall en möjlig väg att skriva över ev. egendom på ny fru (inte bröstarvinges mamma) och att hon sedan testamenterar 100% till barnbarnen?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Regler om arv och testamente återfinns i ärvdabalken (ÄB). 7 kap innehåller regler om bröstarvinges rätt till laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. Enligt 7 kap 1§ utgörs laglotten av hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvinge. Resterande del av kvarlåtenskapen kan arvlåtaren fritt förfoga över genom testamente. Laglotten utgörs alltså av hälften av den avlidnas kvarlåtenskap och ska fördelas mellan bröstarvingarna. Även om det finns ett testamente, går barnets rätt att utfå sin laglott före detta. I ärvdabalken (ÄB) finns ett förstärkt skydd för bröstarvinges laglott, se https://lagen.nu/1958:637#K7. 7 kap 4 § ÄB stadgar att om den avlidne under sin livstid skänkt bort egendom under sådana omständigheter eller på sådana villkor att gåvan till syftet är att likställa med testamente, kan bröstarvinge enligt 7 kap 3 § påkalla jämkning. Vid nedsättning av gåvan ska denna återgivas eller och om detta ej kan ske, ersättning utges för dess värde. Vill bröstarvinge göra denna rätt gällande mot gåvotagaren, ska han väcka talan inom ett år från bouppteckning efter arvlåtaren avslutades. Försittes denna tid, är rätt till talan förlorad. Sammanfattningsvis är det inte möjligt att göra sin bröstarvinge helt arvslös, denna har alltid rätt till laglotten. Resten av kvarlåtenskapen står det dock arvlåtaren helt fritt att förfoga över, ex. genom testamente som stadgar att övrig kvarlåtenskap ska tillfalla barnbarnen. Att skänka bort egendom till annan under sin livstid för att på så sätt hindra barnen från att utfå sin laglott kan angripas med hjälp av det förstärkta laglottsskyddet enligt ovan. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Arv efterlevande make

2011-06-28 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa har gått bort och min mamma finns kvar i livet, när hon går bort så kommer jag och mina tre halvsyskon från mammas tidigare äktenskap ärva en fjärdedel var från henne. Nu finns det dokumenterat en förteckning av vad som jag ska ärva efter min pappa. Ska värdet på det räknas av från min fjärdedel av min mammas arv? Eller ska det vara utanför och det som blir kvar skall det delas lika på oss fyra barn efter mamma?
Sofia Linder |Hej! Tack för din fråga. Jag förutsätter för vidare resonemang att dina föräldrar var gifta vid tidpunkten för din fars död och att din mor ärvde i egenskap av efterlevande maka. Du har rätt att få ut ditt arv efter din far vid den efterlevande makens död enligt 3 kapitlet 2 § Äktenskapsbalken (ÄB). Den del du har rätt till efter din far beräknas som en procentuell del av den kvarlevande makens totala förmögenhet. När din mor dör har du alltså rätt att få ut denna del oberoende av dina halvsyskons arv. När du fått ut arvet efter din far har du också rätt att ta del av arvet efter din mor som delas mellan dig och dina halvsyskon. Återkom gärna om du har mer specifika följdfrågor. Länk till Ärvdabalken: https://lagen.nu/1958:637 Vänligen, Sofia Linder

Kan gemensam bröstarvinge utfå sitt arv redan vid första makens bortgång?

2011-06-13 i Bröstarvinge
FRÅGA |Hej! Jag har en fråga gällande arv. Har bröstarvingar möjlighet att få ut sin arvslott på en gång i stället för att vänta på att båda föräldrarna avlidit? Exemplevis om den ena föräldern testameterar att bröstarvingarna ska få ut sin del direkt?
Caroline Nilsson |Hej och tack för din fråga! Huvudregeln är att om den avlidne var gift och hade gemensamma barn med sin make/maka, tillfaller kvarlåtenskapen den efterlevande maken med fri förfoganderätt, se Ärvdabalken (ÄB) 3 kap 1 § https://lagen.nu/1958:637#K3P1S1 . Detta innebär en rätt för den efterlevande maken att förfoga över egendomen genom att ex. sälja eller förbruka den. Dock får make inte förfoga över den genom testamente. Vid den efterlevande makens död ärver sedan bröstarvingarna kvarlåtenskapen. Det är dock möjligt att genom testamente föreskriva att ens kvarlåtenskap direkt skall tillfalla bröstarvingarna. Dock finns det en begränsning i den s.k. stora basbeloppsregeln i ÄB 3 kap 1 § 2 st, se https://lagen.nu/1958:637#K3P1S2 , som syftar till att skydda den efterlevande maken. Regeln innebär att den efterlevande maken alltid har rätt att behålla egendom som uppgår till ett värde av fyra prisbasbelopp (171 200 kr enligt 2011 års prisbasbelopp). I detta värde inkluderas dock vad den efterlevande maken innehar som enskild egendom och vad denne erhållit genom bodelning. Om detta inte räcker, har efterlevande make rätt att utfå det resterande värdet ur den avlidne makens kvarlåtenskap. Denna rätt äger företräde framför testamente. Hoppas svaret varit till hjälp! Med vänlig hälsning

Gemensamt barns/bröstarvinges laglott

2011-04-06 i Bröstarvinge
FRÅGA |Får gemensamma barn vänta automatiskt på sin laglott tills båda föräldrarna har dött.
Angelica Hage |Hej Då bröstarvingen är ett gemensamt barn till ett gift par, alltså barn till båda makarna, så gäller att när ena maken avlider ärver den efterlevande maken allt. Bröstarvingen får vänta på sitt arv (inkluderat sin laglott) till dess att den efterlevande maken avlider. Detta i enlighet med 3 kap 1 § Ärvabalken (ÄB) (se https://lagen.nu/1958:637). Laglotten skall alltså inte utbetalas till bröstarvingen vid arvskiftet för den först avlidne maken. Är bröstarvingen istället endast barn till den make som avlider först (och inte barn till den avlidnes make), har bröstarvingen rätt att få ut sin arvslott (dvs. hela bröstarvingens del av arvet) direkt vid arvsskiftet, 3 kap 1 § ÄB. Med vänlig hälsning

Utomnordisk arvsrätt

2011-01-24 i Bröstarvinge
FRÅGA |Min pappa avled för nästan 2 år sedan, han har jobbat för FN i större delen av sitt liv och bodde därför i södra Afrika men var även svensk medborgare. Han har gift sig och tillsammans med sin fru adopterat ett barn. Det finns ett testamente avseende huset och inredning, men inget avseende andra tillgångar. Har jag som dotter rätt till del av de ekonomiska tillgångarna?Är det svensk, afrikansk eller någon annan rätt som styr min arvsrätt?
Alexander Wagner |Hej och tack för frågan! Eftersom din pappa hade sin egentliga hemvist i Afrika så blir rättsläget lite speciellt. I det här fallet blir den utomnordiska arvsregleringen i _Lagen om utomnordiska rättsförhållanden rörande dödsbo_ tillämplig. I och med att din pappa var svensk medborgare vid sin bortgång så blir de svenska arvsreglerna tillämpliga till följd av den så kallade nationalitetsprincipen. Den svenska regleringen påverkas inte heller av om din pappa skulle ha haft dubbelt medborgarskap. Se https://lagen.nu/1937:81#K1P1S1. Bodelningen, boutredningen och arvsskiftet kommer också att genomföras enligt de svenska reglerna i Äktenskapsbalken och Ärvdabalken, se https://lagen.nu/1937:81#K2P2S1. Även egendom som finns i utlandet omfattas, om inte egendomen är av ringa värde, se https://lagen.nu/1937:81#K2P3S1. Som dotter är du att anse som en bröstarvinge enligt Ärvdabalken och du har därmed arvsrätt efter din pappa, se https://lagen.nu/1958:637#K2P1S1. En bröstarvinge har _alltid_ rätt att få ut _minst_ sin laglott, oavsett om egendomen har testamenterats bort. I ditt fall så är din laglott 25 % av din pappas kvarlåtenskap, se https://lagen.nu/1958:637#K7P1S1. För att du ska få ut din laglott, ska du begära jämkning av testamentet inom 6 månader från det att testamentet delgavs dig, se https://lagen.nu/1958:637#K7P3S1. Mvh.