Frågor & Svar
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt04/03/2014
företag för miljöbrott
Om jag skulle starta ett företag som skulle syssla med att medvetet bidra till växthus effekten. Tex ta betalt per timme för att ha en bil stående på tomgång ex antal timmar eller släppa ut metangas eller lustgas och ta betalt per liter gas. Och liknande saker. Skulle något av det här vara ett lagbrott?
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt23/02/2014
Att ge tips till Konkurrensverket
Om jag önskar juridisk prövning mot ett Landsting, NLL, för att de medvetet bryter mot konkurrensregler; vart vänder jag mig då? Jag arbetar på en privat vårdcentral och ersättningen utgörs av den vårdpeng som alla medborgare bär med sig när man väljer vårdcentral. Summan är medvetet satt väldigt lågt, vilket gör att samtliga centraler redovisar minusresultat (förutom den jag är anställd på). NLL täcker upp underskottet genom att ge de egna vårdcentralerna extra pengar i slutet av året, men det får inte min arbetsgivare. Om jag förlorar en juridisk prövning måste jag då betala Landstingets omkostnader i samband med prövningen?
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt08/02/2014
Skoluppgifter
Hej!
Jag läser Termin 1 på juristprogrammet i Uppsala.
Vi skall skriva ett PM, och det ämne som delats mig är "subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen". Nu behöver jag hjälp med att konstruera en frågeställning som jag skall kunna utreda i detta ämne. Jag har valt att skriva om principerna utifrån EU:s perspektiv, närmare bestämt utifrån Lissabonfördraget där principerna nämns. Min frågeställning för närvarande är ;
Är subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen tillräckliga för att säkerställa Svenska statens lagstiftningsmakt och därmed dess egna inflytande över nationen? (Eventuellt med utgångpunkt i rättsfall då principerna varit aktuella). Jag är rädd för att frågan är för omfattande ( vi har begränsat utrymme att skriva på för uppgiften).
Har ni förslag på "bättre" frågeställningar?
Tacksam för hjälp
Bästa hälsningar,
Emil Forssell
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt06/01/2014
Kontrollera om någon blivit tidigare dömd
Jag behöver kontrollera om en viss person är tidigare dömd för våldsbrott, att användas i ett misshandelsmål där putativt nödvärn skall åberopas.
Viktig fråga: Finns det något centralt register, eller måste jag leta i flera tingsrätter runt om med hjälp av personnummer eller det ovanliga namn som vederbörande bär?
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt17/11/2013
Uppgifter som kan förekomma i belastningsregistret
En allmän fråga om belastningsregistret. Lag om belastningsregister säger i 17§ att uppgift ska gallras ur registret om, (11) åklagares beslut att inte åtala en person för brott om han eller hon var under 18 år vid tidpunkten för brottet, gallras tre år efter beslutet, eller (12) åklagares beslut att inte åtala för brott i andra fall än som avses i 11, gallras tio år efter beslutet. Min fråga är alltså helt enkelt om man verkligen kan hamna i belastningsregistret utan att vara dömd eller godtagit någon form av strafföreläggande?
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt03/10/2013
Är anmälningsskyldigheten för nyflyttade straffsanktionerad?
I NJA 2012 s.172 skriver HD i sina domskäl, " I 25 § folkbokföringslagen (1991:481) stadgas att den som flyttar är skyldig att anmäla adressändring. Bestämmelsen är straffsanktionerad. Det kan därmed inte anses rimligt att 5 § 2 preskriptionslagen ges en innebörd som får till följd att borgenären får stå risken för att gäldenären underlåtit att anmäla adressändring". Detta är dock inte överenstämmande med folkbokföringslagens lydelse. Där står endast att enligt 37 § kan vite föreläggas av Skatteverket om någon inte följer ett föreläggande enligt 31 eller 32 §. Alltså är det inte straffsanktionerat att ej anmäla ny adress förrän skatteverket förelägger någon att göra adressändring.
Därför undrar jag om detta kan ligga till grund för i första hand att domen på något sätt ogiltigförklaras, i andra hand om man vid en domstolsförhandling kan kräva att denna dom ej används som vägledande?
OFFENTLIG RÄTTÖvrigt03/10/2013
Inkomst enligt SoL
Vad definieras inom socialtjänstlagen som inkomst?
I vilken utsträckning skall, i enlighet med socialtjänstlagen, lånat kapital tas in i beräkningen vid beslut om ekonomiskt bistånd?
Utifrån socialtjänstlagen i vilken utsträckning går det att separera tidigare ekonomiska händelser från de nuvarandre vid ansökan om ekonomiskt bistånd: går det att betala tillbaka ett lån som skett under period före att bistånd blivit aktuellt med en utbetalning som sker retroaktivt (där utbetalningen avser perioden då lån togs)?
(Tacksam om svar även hänvisar till lagparagrafer)