26 TV-apparater - hittegods eller stöldgods

2006-10-08 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Jag läste i tidningen, att det var en person som hade hittat 26 stycken platta TV-apparater, han ringde då polisen och dem kom dit. Men det stod att polisen inte hade funnit någon som anmält dessa saknade. Det är ju ganska höga belopp som det rör sig om, när det är så många och dem är ganska dyra. Vad händer när polisen får in sådana här dyra produkter i sådan omfattning, och dem inte är saknade, och ingen anger att det tillhör dem? Blir det så att poliserna som jobbar på stationen kan ta med sig varsin TV hem? eller hur går det till? För dem kan ju inte ha så många kartonger med nya Tv-apparater på polisstationen i all evighet. Blev lite nyfiken när jag läste detta, vem det är i lagens mening som har rätt till dessa TV-apparater, när ingen har anmält dem försvunna och om ingen kommer och hämtar dem, vem dem tillfaller. Han som ringde till polisen när han gjorde detta fynd, kan han få någon slags "hittelön" för detta. Men det blir ju också problem kan jag tänka mig, om det inte är någon som kommer och hämtar dem, så vem ska betala ut den hittelönen då? Blev lite konfunderad när jag läste detta, jag undrar lite hur det går till när sådant här inträffar, och när det är avsevärda summor det gäller.
Carl Beyer |Hej, Jag läste också artikeln och det är en intressant fråga. Vad som händer med TV-apparaterna beror på under vilka omständigheter de hittades. Enligt hittegodslagen (SFS 1938:121 http://www.lagen.nu/1938:121) är det lovligt att omhänderta borttappad egendom, dvs. egendom som överhuvud inte är i någons besittning. Det man som upphittare måste göra är att utan oskäligt dröjsmål anmäla fyndet hos polismyndighet. Underlåter man att göra detta gör man sig skyldig till fyndförseelse jämlikt BrB 10:8. Om polismyndigheten hittar ägaren till egendomen skall ägaren betala upphittaren en skälig hittelön för att återfå egendomen. Enligt praxis är hittelönen ca 10 % av egendomens marknadsvärde. Hittas inte ägaren tillfaller egendomen upphittaren tre månader efter det att fyndet anmäldes, eller efter en månad om ägaren trots att denne underrättats om fyndet struntar i att hämta ut egendomen, eller annars anses ha givit upp sin rätt. Underlåter upphittaren i sin tur att hämta ut egendomen tillfaller den staten. Det blir dock aldrig tal om någon utdelning till enskilda polismän. Som framhållits gäller hittegodslagen enbart egendom som inte var i någons besittning när fyndet gjordes. Även den som kommer åt ett föremål genom brott, t.ex. en gärningsman vid stöld, får besittning till föremålet. Egendom som påträffas i en tjuvgömma anses också vara i gärningsmannens besittning. (Detta verkade vara fallet i artikeln). Istället för hittegodslagen gäller i dessa fall lag (SFS 1974:1065 http://www.lagen.nu/1974:1065) om visst stöldgods m.m. Genom lagen ges möjlighet att ta egendom i förvar som åtkommits genom brott. Egendomen tillfaller inte staten men får enligt lag (1974:1066 http://www.lagen.nu/1974:1066) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m. förstöras eller säljas för statens räkning. Om den rätte ägaren senare gör sig till känna har denne rätt att få tillbaka egendomen, eller ersättning för den om den sålts. Syftet med lagen är just att lösa de praktiska problem du nämner som kan uppstå om polisen skulle vara tvungen att förvara egendom under en obegränsad tid. Med vänlig hälsning,

Borgensåtagande vid gäldenärens död?

2006-09-30 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Om jag funderar på att gå i borgen för en äldre person, vad händer då om han dör och skulden är obetald? Avskrivs den eller blir jag tvungen att betala återstoden av skulden?
Daniel Svensson |Hej och tack för din fråga. På området för borgen saknas moderna rättsregler utan rättsläget måste härledas ur principer från 1736 års handelsbalk. Enligt HB 10:10§, så svarar i första hand dödsboet för den äldre mannens skuld och i den mån de inte medel i dödsboet finns är borgensmannen (det vill säga du) skyldig att täcka den brist som är kvar. Vid den äldre mannens död blir du alltså skyldig att betala återstoden av skulden.

Bankers hantering av känsligt material

2006-09-25 i ARKIV
FRÅGA |Hej! För ca 2 år sen försattes jag i konkurs. Här om dagen fick jag ett brev från min bank innehållande en fondrapport. I adressrutan stod det "X I KONKURS X"!!! Mina barn och min nya frus tonårige son, som inte visste något om detta, var de första som såg brevet. Detta var ytterst pinsamt. Jag visste inte vad jag skulle säga! Min fråga är: kan jag på något sätt stämma Handelsbanken för detta? Jag jobbar själv på Arbetsförmedlingen och vet hur viktigt det är med sekretessen. Det här tycker jag är skandalöst. Jag känner mig väldigt kränkt av detta.
Jesper J Silow |Jag har letat igenom sekretesslagen, för att se om den på något sett förpliktigar bank i förhållande till enskild. Problemet är att lagen är tillämplig i huvudsak på allmänna handlingar hos olika myndigheter, och oftast inte på handlingar hos privata företag. Såhär uttrycks sekretessen i sekretesslagen angående konkurs: Sekretess gäller hos tillsynsmyndighet i konkurs för uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan antas att den som uppgiften rör lider skada om uppgiften röjs. Utan hinder av sekretessen får uppgift lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i konkurslagen. I konkurslagen nämns att att meddelande angående konkurs skall delgivas den enskilde. Det står inte något om rubricering, försiktighet eller behandling av känsligt material eller liknande. Vad Ni skulle kunna göra är att se över Er banks avtal med Er, om hantering av känsligt material. Att ringa till banken är nog det bästa sättet att få svar på frågan. De flesta tvister av detta slaget löses inte på domstolsväg, utan att Ni som konsument ringer och beskriver den skada Ni orsakats. Konsumentombudsmannen driver vanligen frågor som denna utan kostnad, och sköter alla de praktiska detaljerna. KO nås på telefonnummer 08-429 05 00. Mitt slutliga svar är att det antagligen inte finns några möjligheter att stämma banken, men att Ni som konsument möjligen skulle kunna arbeta för att ändra rutinerna hos dem med hjälp av KO. De aktuella lagarna finner Ni www.lagen.nu.

Hur gör jag när grannen har sin hundgård på min tomt?

2006-09-10 i ARKIV
FRÅGA |Min granne har sin hundgård på min tomt. Hur ska jag få henne att flytta den? Har påpekat detta men hon gör ingenting.
Daniel Svensson |Hej och tack för din fråga, Om ingen tveksamhet råder rörande fastighetens gräns (vilket din fråga inte heller antyder) så kan troligen ditt problem lösas genom att du vänder dig till kronofogdemyndigheten (www.kronofogden.se) med ett krav på särskild handräckning. Särskild handräckning regleras i Lagen om betalningsföreläggande och handräckning, se http://lagen.nu/1990:746, 4 §. Enligt det politiska förarbetet till just den nämnda laget syftar denna regel till att rubbad besittning (alltså till din fastighet) skall kunna återställas snabbt (prop 1989/90:85 s 36). Mitt råd till dig är alltså att kontakta kronofogdemyndigheten med ovanstående krav alternativt att återigen tala med din granne och då nämna detta handräckningsförfarande som alternativ till att hon snarast avlägsnar sin hundgård. Hoppas att allt går bra och lycka till med ditt ärende, Med Vänliga Hälsningar,

Bestyrkt avskrift / Vidimering

2006-09-21 i ARKIV
FRÅGA |Bestyrkt avskrift. Vad krävs för att en kopia skall anses vara bestyrkt ? Skall man kunna identifiera den som bestyrker ? Är det skillnad på krav beroende på dokumenttyp, t.ex. ett skolbetyg eller ett testamente ?
David Lillo |Hej, Ofta används även begreppet "vidimera" i dessa sammanhang. Att vidimera innebär att bevittna och bestyrka en avskrifts eller kopias överensstämmelse med originalet. Ordet innebär även, i ett allmännare sammanhang, att bekräfta riktigheten i något. När det gäller exempelvis kopierade betygshandlingar, så innebär vidimeringen att två personer genom underskrift, namnförtydligande och telefonnummer direkt på kopian intygar att den stämmer överens med originalet. Båda personerna måste naturligtvis vara någon annan än en själv. Om du kopierar ett dokument på exempelvis en printshop brukar de ha en vidimeringsstämpel som duger alldeles utmärkt i officiella sammanhang. Det kan finnas vissa särskilda krav på hur ett dokument ska upprättas. Ett testamente måste t.ex. upprättas under bevittnandet av två personer som undertecknar dokumentet. Vanligtvis är det dock tillräckligt att du följer det ovan angivna förfarandet OM inte något annat anges.

Ordlista On-Line: Juridiska termer på engelska

2006-09-03 i ARKIV
FRÅGA |Kan ni ge mig ett tips på en webbsida med översättningar av juridiska termer, svenska till engleska? Tack på förhand
David Lillo |Hej, Domstolsverket har en ganska omfattande ordlista på sin hemsida som du hittar http://www.dom.se/Publikationer/Ordlista/Ordlista.pdf . Med vänlig hälsning

Reglering av buller

2006-09-19 i ARKIV
FRÅGA |Vilken lag styr hur länge jag får arbeta med en maskin (buller) innan jag måste söka tillstånd. Generellt så har jag alltid sagt att mellan 06.00-22.00 behöver man inte tillstånd för bullrig verksamhet men vart hittar jag lagtexten för detta?
Tim Boström |Hej! Buller regleras på en rad olika ställen och tillämpliga regler blir beroende av vilken typ av buller som avses (eller snarare sagt vad som orsakar detsamma). Vidare måste man även beakta var och vilka som störs av bullret. Om jag förstår din fråga rätt rör det sig i detta fall om buller som uppstår till följd av maskiner, men då tillämplig reglering som sagt är beroende av fler omständigheter är det dessvärre mycket svårt att ge något bra svar på din fråga. Något som jag emellertid kan tänka mig ligger nära till hands är att det rör sig om någon typ av byggplats - ett område som bl.a. regleras särskilt i Naturvårdsverkets allmänna råd om byggplatser (NSF 2004:15). För att få ett närmare svar på din fråga kan du kontakta exempelvis din kommun eller länsstyrelsen i det län som du bor i.

Rätt att få information borttagen från patientjournal

2006-09-02 i ARKIV
FRÅGA |Hej! Om min vårdjournal inehåller information som jag inte vill ha i den har jag då rätt att få den informationen borttagen?
Jacob Öberg |FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT FÅ INFORMATION BORTTAGEN FRÅN PATIENTJOURNAL Regler om förstöring av patientjournal/ vårdjournal finns i 17 § patientjournallagen. Här kan man urskilja tre skäl som alla måste vara uppfyllda samtidigt för att patientjournalen ska kunna förstöras. För det första måste du anföra godtagbara skäl för ansökningen, för det andra ska det förhålla sig så att patientjournalen eller den del därav som skall förstöras uppenbarligen inte behövs för patientens vård och för det tredje förutsätts det att det från allmän synpunkt uppenbarligen inte finns skäl att bevara journalen. Visserligen kan du som patient ha ett beaktansvärt intresse att vissa uppgifter raderas men mot detta intresse får som sagt vägas allmänhetens intresse om forskning, insyn och ekonomi i vården och intresset av att kunna ge patienten behövlig vård. Delvis måste också beakta domstolarnas intresse av att kunna få bevisning. Det torde enligt praxis vara endast ifall då uppgifterna är osanna, ömtåliga eller kränkande som de kan förstöras. Det ska vara fråga om en psykisk belastning för dig för att uppgifterna ska kunna förstöras. Det torde dock vara relativt enkelt att kunna visa godtagbara skäl för dig som patient eftersom detta krav anknyter till din personliga intressesfär och är ett subjektivt rekvisit, dvs. upplever du uppgifterna som obehagliga så bör du anses ha visat godtagbara skäl (RÅ 1989 ref 125). Det kan dock vara svårare att visa att uppgifterna saknar allmänt intresse eftersom uppgifter i patientjournaler vanligen används för beslut i ärenden om försäkringar och bidrag från det allmänna. Om patientjournalen dock ej behövs för framtida vård och det förflutit lång tid sedan viss behandling så bör allmänintresset få vika och journalen kunna förstöras (RÅ 1989 ref 125 II). Vidare synes frågan om förstörandet av en patientjournal vara en fråga där samtycke från vårdgivare till en begäran om förstörande av patientjournal ( chefsläkare, klinikchef) kan tala för att journalen ska förstöras. Enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer så torde du också kunna begära att få uppgifterna rättade hos vårdgivaren om de är missvisande eller felaktiga ( jfr 17 § patientjournallagen). Denna allmänna förvaltningsrättsliga princip torde gälla även på den enskilda sjukvårdens område och ha betydelse vid tillämpningen av 17 § patientjournallagen. Din personliga vilja kan dock sammanfattningsvis ej vara tillräcklig för att få journalen förstörd utan du måste som sagt visa att de andra två villkoren enligt 17 § patientjournallagen, dvs. att det saknas allmän intresse av att bevara journalen och uppgifterna ej behövs för vården av dig. Men om vårdgivaren går med på förstörandet eller saknar egentliga objektiva skäl att behålla uppgifterna så kan de förstöras även om de är riktiga och korrekta.