Husrannsakan - Under vilka förutsättningar för polisen genomföra en sådan?
Hejsan, för 4 veckor sen 5-6 poliser borrade min dörr kl 6 på morgonen och kom in i min lägenhet. Jag skrek att jag är gravid men de slog i min rygg 2 ggr men nåt hårt (vapen kanske ) och tyckte ner mig. Jag frågade vad som hade hänt och fick inget svar, de kastade mig i badrummet och min kille var ute i lägenheten med dem. Jag funderade på hur de fick komma in utan papper och vilka bevis de hade mot mig men inget svar och fick inte heller veta vem som ringt in om detta. Saken är den att jag har ALDRIG ens provat och kommer aldrig röra droger så när de pissade mig i mitt egna hem och vände upp och ner på hela lägenheten så visade allt negativt och de hittade INGET, de tog min kille med sig bara ! Hur utan bevis mot någon som är oskyldig. Anmälan har gjorts på förtal då jag blev livrädd (aldrig varit så rädd i mitt liv), kränkt, sjukt ledsen och kunde inte röra på mig o var orolig får bebisen. De märkte att vi inte hade något hemma och allt visade negativt. 1. Jag gjorde polisanmälan mot dem för att blev jag misshandlad fast jag sa jag är gravid, efter några dagar dem stängde ärendet! Antar jag polis skyddar varandra och de stänger om det e nåt mot dem. Efter 24h min kille kom ut. Nu efter 1 månad har jag panik om de kommer in igen fast finns inget hemma. Vill veta Kan de komma IGEN så där ? Är jätterädd och orolig för bebisen :( //tack
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är narkotikastrafflagen (NSL) och rättegångsbalken (RB). Din ärendebeskrivning innehåller egentligen bara en enda fråga, om polisen, såsom du beskriver det, kan komma igen, dvs. om en ny husrannsakan kan genomföras. Och det korta svaret lyder att det inte finns någonting som hindrar myndigheten från att göra en ny husrannsakan om vissa i lagen angivna krav är uppfyllda. Nedan kommer beskrivas under vilka förutsättningar polisen får göra en husrannsakan och vad som gäller när en sådan genomförs.
I 28 kap. 1 § RB sägs att om det finns anledning att anta att ett brott har begåtts på vilket fängelse kan följa får husrannsakan företas i hus, rum eller slutet förvaringsställe. Och utifrån din ärendebeskrivning verkar polisen misstänka dig och/eller din sambo för innehav av narkotika. Enligt 1 § 6 p. NSL gäller att den som olovligen innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika döms, om gärningen sker uppsåtligen (avsiktligen), för narkotikabrott till fängelse i högst tre år.
Mot bakgrund av ovanstående kan konstateras att innehav av narkotika är ”ett brott på vilket fängelse kan följa”, vilket är ett av de två krav som måste vara uppfyllda för att en husrannsakan ska få genomföras. Det andra kravet är att ”det finns anledning att anta” att ett sådant brott har begåtts. Uttrycket ”anledning anta” har dock inte kommenterats närmare i de s.k. förarbetena till RB, men det anses generellt ge uttryck för den lägsta graden av misstanke, vilket i sin tur möjliggör för staten att redan på mycket svaga misstankar vidta den här typen av straffprocessuella tvångsmedel, se prop. 1986/87:112 s. 102. Vilken grad av misstanke som har gällt här har jag dock mycket svårt att kommentera, vilket du säkert förstår. Det går inte riktigt heller att göra någonting åt detta i egentlig mening och så här i efterhand. Om det finns skäl att kritisera Polismyndigheten för det inträffade kan i och för sig en anmälan till Justitieombudsmannen (JO) alltid göras.
Men när det sedan gäller själva husrannsakan kan följande anföras. En husrannsakan kan vara antingen reell eller personell. I förevarande fall har det varit fråga om en reell husrannsakan eftersom man har letat efter föremål och/eller andra bevis och inte efter någon specifik person. Vid sådana här åtgärder från statens sida, dvs. vid ingrepp i enskildas personliga sfär, gäller i allmänhet behovsprincipen och proportionalitetsprincipen. Den förra principen innebär mycket förenklat att åtgärden endast få vidtas om den är behövlig för att uppnå ett visst ändamål. Men det räcker inte. Den senare principen stipulerar att den aktuella åtgärden (i det här fallet husrannsakan) måste stå i rimlig proportion till det intrång (olägenhet) eller den kränkning som åtgärden innebär för den enskilde (dig och din sambo). Proportionalitetsprincipen kommer för övrigt till uttryck i 28 kap. 3 a § RB vari anges att husrannsakan får beslutas endast om skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär för den misstänkte eller för något annat motstående intresse
Vidare gäller enligt 28 kap. 4 § 1 st. RB att beslut om husrannsakan ska fattas av en undersökningsledare, en åklagare eller rätten. En polisman, och då avses i praktiken främst poliser i yttre tjänst, får dock genomföra en husrannsakan på eget bevåg om det föreligger fara i dröjsmål, se 28 kap. 5 § RB. Med ”fara i dröjsmål” menas i klartext att det ska finnas en risk för att bevis inom kort kan komma att förstöras eller undanröjas. Därutöver gäller att när en husrannsakan vidtas får olägenhet eller skada inte förorsakas den misstänkte utöver vad som är oundgängligen nödvändigt, vilket framgår av 28 kap. 6 § 1 st. RB. I samma bestämmelse, i de två andra styckena, finns ytterligare relevanta regler om vad som gäller vid låsta utrymmen samt mellan vilka tider en husrannsakan bör genomföras. Och den som vars bostad blir föremål för en husrannsakan har i grunden både rätt att vara närvarande själv samt kalla ett vittne under förutsättningen att undersökningen inte uppehålls i onödan, se 28 kap. 7 § RB.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
När det sedan gäller din faktiska (och enda) fråga kan som sagt bara sägas att det inte finns någonting som hindrar polisen från att genomföra en ny husrannsakan. Men det förutsätter naturligtvis att de två ovan nämnden rekvisiten är uppfyllda, dvs. att det rör sig om ”ett brott på vilket fängelse kan följa” och att ”det finns anledning att anta” att ett sådant brott har begåtts. Några konkreta bevis, såsom du beskriver det, behövs dock inte. Och att du och/eller din sambo är (var) oskyldiga har ingen betydelse för statens möjlighet att kunna göra en husrannsakan, vilket framgår av de nyss nämnda kraven. Polisen har ju rätt att agera på misstanke.
Som påpekats ovan kan det möjligen finnas skäl att göra en JO-anmälan. Men min uppfattning är dessvärre att några fel sannolikt inte har begåtts. Skulle någonting ha gått sönder, exempelvis dörren, ska det i regel ersättas av staten förutsatt att den skadelidande (alltså den misstänkte, dvs. du och/eller din sambo) inte har uppträtt på ett sådant sätt att det var påkallat att bruka det våld som orsakat skadorna. När det sedan gäller det våld som användes mot dig och den uteblivna förundersökningen kan sägas att du kan vända dig till en högre åklagare och få beslutet överprövat.
Du kan nämligen begära en överprövning internt hos Åklagarmyndigheten och den här överprövningsrätten härleds ur 7 kap. 5 § RB. I den nyss nämnda bestämmelsen uttalas att Riksåklagaren, överåklagare och vice överåklagare får överta uppgifter som ska utföras av lägre åklagare. Med detta menas helt enkelt att en överordnad åklagare har rätt att på begäran eller på eget initiativ ta upp ett åklagarbeslut till förnyad prövning, vilket i praktiken innebär att den som inte är nöjd med ett sådant beslut kan vända sig till en överåklagare. Överåklagarens beslut kan sedan överprövas av Riksåklagaren, men dennes beslut kan dock inte hänskjutas vidare. Notera att det här överprövningsförfarandet inte är lagreglerat, men Riksdagen har tagit ställning till principerna, se prop. 1984/85:100 bil. 4 s. 69.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
