Vilka inkomster kan påverka möjligheten till försörjningsstöd?
För några år sedan blev en 13 årig flicka misshandlad och fick ett skadestånd av gärningsmannen. Mamman som lever under knappa förhållanden blev då nekad försörjningsstöd pga skadeståndet, vilket innebar att det egentligen var kommunen som fick skadeståndet, inte flickan. Samma kvinna har drabbats av vattenskada på tillhörigheter i ett förråd, vilket ersätts av försäkringsbolaget. Nu meddelar kommunen att också detta ska räknas som inkomst och påverkar hennes försörjningsstöd. Är detta verkligen möjligt?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att besvara dina frågor kommer jag att redogöra för hur bedömningen av möjligheten att erhålla försörjningsstöd görs, och vad som påverkar den bedömning som görs.
Bedömningen av om försörjningsstöd ska betalas ut
Försörjningsstöd är ett socialt stöd som betalas ut till den som inte kan trygga sin försörjning på annat sätt. Försörjningsstöd regleras i socialtjänstlag (2001:453) (hädanefter SoL).
Enligt 4 kap. 1 § SoL har man rätt till försörjningsstöd om man inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på något annat sätt. Försörjningsstödet lämnas för att personen ska kunna tillgodose sina behov. Denna bedömning förutsätter att en individuell prövning görs av den sökandes förutsättningar och behov, vilket Högsta förvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsrätten) bekräftat i bland annat RÅ 1991 ref 61. Justitieombudsmannen har i JO 2000/01 s. 301 poängterat vikten av att en helhetsbedömning görs i den individuella prövningen som görs. Däremot utgår man i praktiken ofta från schabloner och bruttonormer när bedömningen görs, för att handläggningen ska förenklas. Vid mer komplicerade ärenden frångås dessa.
Försörjningsstödet betalas ut för att den sökandes basala behov ska kunna täckas. I lagtexten uttrycks detta som att den sökande ska tillförsäkras en skälig levnadsnivå, se 4 kap. 1 § 4 st. SoL. Det är inte fråga om ett existensminimum, utan den sökande ska med hjälp av försörjningsstödet kunna tillgodogöra sig exempelvis kläder, mat, läkarbesök, hemutrustning och liknande. Det är upp till kommunen att avgöra vad som utgör en skälig levnadsnivå. Det finns till och med ett rättsfall där den sökande fick försörjningsstöd som täckte en rekreationsresa för dennes fyrabarnsfamilj, se RÅ 83 2:59 som finns hänvisat till här på sidan 133. Det ska poängteras att familjen i rättsfallet hade väldigt begränsade ekonomiska resurser och möjligheter att förvärvsarbeta. Rättsfallet belyser dock hur individuell prövningen är, och hur mycket försörjningsstödet kan variera i storlek.
Påverkan andra ”inkomster” har på bedömningen
Som man kan se är möjligheterna till försörjningsstöd relativt omfattande i de fall då den sökande inte kan tillgodogöra sig sin inkomst på annat sätt. Däremot är lagtexten relativt sträng, eftersom det finns ett krav på att man inte ska kunna trygga sin försörjning på något annat sätt än genom försörjningsstöd för att stödet ska kunna bli aktuellt. Här räknas i princip alla andra inkomster in i bedömningen.
Att räkna in ett skadestånd i bedömningen är således som utgångspunkt principiellt korrekt och riktigt, men att räkna in ett skadestånd som tillfallit dottern till personen som sökt försörjningsstöd är något jag kan ställa mig något frågande till. Att mamman har fått pengarna beror på att dottern inte själv kan råda över sina tillgångar och att mamman i egenskap av vårdnadshavare är den som råder över dotterns tillgångar tills dottern fyllt 18 år (jämför 13 kap. 1 § och 9 kap. 1 § föräldrabalk (1949:381)). Det som försvårar detta är att pengarna tillfaller mamman som sedan har att förvalta dem åt dottern. Pengarna är dock inte öronmärkta eller skyddade på något sätt. Därför är det å ena sidan naturligt att se det som mammans ”inkomst” men min personliga uppfattning är att det är en väldigt sträng tolkning av lagrummet.
Vad gäller försäkringspengarna är det lite annorlunda. Dessa tillhör uteslutande den sökande och om det är försäkringspengar för egendom som inte är att hänföra till en form av grundnivå som kan anses ingå i ”skälig levnadsnivå” kan det bli svårt att hävda att man ska få försörjningsstöd utöver dessa pengar. Detta eftersom man kan göra bedömningen att den sökande har pengar som den väljer att lägga på annat än sitt basala leverne. För den sökande kan detta dock framstå som väldigt strängt, vilket jag har full förståelse för.
Vad kan man göra?
Jag kan hålla med om att utfallen i situationen du beskriver är väldigt stränga, och att de kan upplevas som väldigt orättvisa eller rent av felaktiga. Att bevilja eller neka försörjningsstöd är en form av förvaltningsåtgärd som kan överklagas till förvaltningsrätten, se 16 kap. 3 § SoL. Om man menar att bedömningen varit konstig, ifrågasättbar eller felaktig bör man överklaga beslutet till förvaltningsdomstolen. Det går inte att säga hur det hade gått med en sådan talan i situationen du beskriver, men som sagt är min bedömning att man har varit väldigt sträng i bedömningen. Detta gäller särskilt frågan om dotterns skadestånd. Om detta hände för länge sedan kan denna möjlighet dock vara utesluten.
Om du skulle ha några frågor kring mitt svar är du varmt välkommen att kontakta mig på: daniel.hogman@lawline.se
Hoppas att du fick svar på dina frågor!
