Vilka arvsrättsliga konsekvenser får ett förskott på arv riktat till gemensam bröstarvinge när särkullbarn också finns?

2016-10-23 i Förskott på arv
FRÅGA
Min man och jag har en gemensam dotter. Maken har fyra barn från tidigare förhållanden. Vi funderar på att ge den gemensamma dottern ett förtida arv i form av en bostadsrätt. Hur kan vi administrera det hela. Från vem av oss kan hon ärva? Vi äger alla våra tillgångar gemensamt. Särkullbarnen har sin mor i livet.Mvh Bodil
SVAR

Inledning

Hej Bodil!

Först och främst varmt tack för att du valt att ställa din fråga till Lawline. Kärnan i din frågeställning är vilka arvsrättsliga konsekvenser som uppstår då ett förskott har lämnats till en gemensam bröstarvinge. Bestämmelser kring detta återfinns i äktenskapsbalken och ärvdabalken (hädanefter refererar jag till dem som ÄktB och ÄB).

I syfte att göra framställningen mer pedagogisk utgår jag ifrån ett påhittat ekonomiskt exempel med följande förutsättningar (antalet personer och deras ställning i familjen är naturligtvis tänkt att återspegla de verkliga förhållandena i din fråga):

Anna och Bertil är gifta. Tillsammans har de barnet Cecilia. Bertil har sedan tidigare barnen David, Erik, Fredrika och Gustav.

Anna och Bertil köper en bostadsrätt till Cecilia för 1 000 000 kr. De tillgångar som de därefter äger är, med avdrag för skulder, värda 5 000 000 kr.

Då reglerna om förskott på arv aktualiseras först när en av makarna avlider så kommer jag nedan redogöra för vad som händer om Anna eller Bertil dör först. Det ekonomiska slutresultatet är visserligen detsamma men jag anser att det finns en poäng i att visa på tågordningen i båda fallen.

Notera att mitt svar utgår ifrån att någon laglottskränkning inte har ägt rum (tack vare att de tillgångar som finns kvar efter förskottet till Cecilia räcker för att täcka särkullbarnens laglotter). Om du vill ha ett svar som tar hänsyn till ett sådant scenario, eller någon annan för stunden okänd omständighet, är du varmt välkommen att lämna kompletterande upplysningar i kommentarfältet.

Allra sist i texten hittar du en numrerad sammanfattning utan lagrumshänvisningar. Du kan med fördel scrolla dit på en gång om själva juridiken inte intresserar dig.

Anna avlider först

När Anna avlider ska en bodelning göras enligt samma regler som gäller vid skilsmässa (23 kap. 1 § ÄB). Det är därför ÄktB:s regler blir tillämpliga även vid dödsfall. I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). I Annas och Bertils fall finns enbart giftorättsgods, d.v.s. tillgångar som ska ingå i en bodelning.

Giftorättsgodset ska fördelas lika mellan Bertil och Annas dödsbo (11 kap. 3 § ÄktB). Innan fördelningen sker ska dock giftorättsgodset ökas med eventuella förskott på arv som lämnats innan dödsfallet inträffade (11 kap. 5 § ÄktB). Det innebär att värdet av Cecilias bostadsrätt ska adderas till det sammanlagda giftorättsgodset, som därmed landar på 6 000 000 kr.

Av denna summa erhåller Bertil 3 000 000 kr till följd av bodelningen. Återstående 3 000 000 kr (i realiteten 2 000 000 kr eftersom 1 000 000 kr redan försvunnit till bostadsrätten) ska i sin helhet tillfalla Cecilia eftersom hon är ensam bröstarvinge till Anna. Eftersom lagen prioriterar en efterlevande make före gemensamma bröstarvingar går dock kvarlåtenskapen till Bertil (3 kap. 1 § ÄB). Cecilia är istället berättigad till s.k. efterarv den dagen Bertil dör (3 kap. 2 § ÄB).

När Bertil avlider uppgår hans förmögenhet fortfarande till 5 000 000 kr. 2 000 000 kr är hänförliga till arvet efter Anna och ska gå till Cecilia. Återstående 3 000 000 kr ska delas lika mellan Bertils fem bröstarvingar (2 kap. 1 § ÄB). Cecilia, David, Erik, Fredrika och Gustav ska således få ut 600 000 kr vardera i arv efter sin pappa.

Slutresultatet av denna procedur är att Cecilia ärver totalt 3 600 000 kr och hennes halvsyskon 600 000 kr. Avräkning för bostadsrätten sker indirekt i samband med Bertils död (om bostadsrätten inte hade funnits hade ju det uppskjutna arvet efter Anna uppgått till 3 000 000 kr istället för 2 000 000 kr).

Bertil avlider först

Om Bertil avlider före Anna så är händelseförloppet exakt detsamma som ovan fram till det att bodelningen avslutas. Anna har till följd av denna erhållit 3 000 000 kr och Bertils dödsbo har fått lika mycket (i realiteten 2 000 000 kr eftersom 1 000 000 kr försvunnit till Cecilias bostadsrätt).

Bertils fem bröstarvingar (däribland Cecilia) ska dela på kvarlåtenskapen efter honom, d.v.s. 3 000 000 kr. Precis som tidigare är respektive arvslott därmed 600 000 kr. Cecilia har dock redan fått ut mer än så till följd av bostadsrättsköpet. 6 kap. 1 § ÄB föreskriver då att en avräkning ska göras så långt det är möjligt på arvet till den som mottagit förskottet. Cecilia får därmed ingenting vid arvskiftet efter Bertil och hennes halvsyskon får dela på de 2 000 000 kr som faktiskt finns till hands. Deras arv uppgår således till 500 000 kr vardera.

När Anna avlider uppgår hennes förmögenhet fortfarande till 3 000 000 kr. Utgångspunkten är att alla pengar ska tillfalla Cecilia, då hon är Annas enda bröstarvinge. Eftersom full avräkning på Cecilias förskottsarv inte kunde ske i samband med Bertils bortgång avräknas dock återstoden, d.v.s. 400 000 kr, nu istället (6:1 ÄB). Dessa 400 000 kr delas lika mellan David, Erik, Fredrika och Gustav. Cecilia får de 2 600 000 kr som återstår.

Även här blir alltså slutresultatet att Cecilias totala arv uppgår till 3 600 000 kr och halvsyskonens dito till 600 000 kr. De senare får dock vänta på sina sista 100 000 kr tills dess att Anna avlider.

Sammanfattning

1. Om Anna avlider först erhåller Bertil 5 000 000 kr (3 000 000 kr till följd av bodelningen, där hänsyn tagits till Cecilias förskott, och 2 000 000 kr som arv).

2. När Bertil dör får Cecilia de återstående 2 000 000 kr som hon har rätt till efter Anna (här kan man säga att en indirekt avräkning för bostadsrätten sker eftersom summan utan köp av bostadsrätt hade varit 3 000 000 kr). Efter Bertil får samtliga syskon 600 000 kr vardera.

3. Om Bertil dör först erhåller Anna 3 000 000 kr vid bodelningen, där hänsyn tagits till Cecilias förskott. Återstående 3 000 000 kr (egentligen 2 000 000 kr) ska delas lika mellan Bertils fem barn, som således ska få 600 000 kr vardera. Eftersom Cecilia redan fått mer än så tidigare mottar hon inget arv i detta skede. Hennes halvsyskon får 500 000 kr var.

4. När Anna dör avräknas de 400 000 kr som återstår av Cecilias förskottsarv. De pengarna fördelas i lika delar på Bertils särkullbarn, som således får 100 000 kr var. Resterande 2 600 000 kr tillfaller Cecilia i egenskap av enda bröstarvinge till Anna.

5. Oavsett vem av Anna och Bertil som avlider först får Cecilia, inklusive bostadsrätten, ärva 3 600 000 kr och särkullbarnen 600 000 kr var. Särkullbarnen får dock ut sitt arv i två omgångar ifall Bertil avlider först.

Vänligen,

Marcus Bäckström
Fick du svar på din fråga?
Kommentera
Relaterat innehåll