Vilka är skälen till att en person släpps från häktet och att en förundersökning avslutas?
Vad kan anledningen vara till att en person blir släppt från häktet? Målsägande gick till polisen och drog tillbaka sin anmälan men då brottet faller under sk allmänt åtal kan polisen ju fortsätta utredningen. Betyder detta att förundersökningen med största sannolikhet kommer läggas ned?
Jag är ögonvittne men var tidigare misstänkt och undrar vad som hade hänt om jag kontaktat polisen och berättat att jag inte talat sanning i mina tidigare förhör eftersom jag mådde dåligt i arresten och sa vad som helst för att bli friad? Då målsägande drar tillbaka det han sagt och jag, som är deras starkaste bevis de har just nu, ändrar historia så kommer väl förundersökningen med största sannolikhet läggas ned?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline!
Vad kan anledningen vara till att en person frisläpps från häktet?
För att besvara denna delfråga kommer jag inledningsvis att generellt redogöra för vad som gäller vid häktning, eftersom att jag inte vet vilket brott saken gäller eller på vilka grunder häktningen skett. Häktning är utan tvivel det mest ingripande av de straffprocessuella tvångsmedlen. Att hålla en misstänkt i förvar kräver därför stöd i 24 kap. rättegångsbalken (RB) eller annan lag. Häktningen är vidare provisorisk i förhållande till det förväntade åtalet; om en kunde veta att den misstänkte skulle frikännas, skulle en häktning vara otillåten. Enligt huvudregeln får häktning ske av en person som på sannolika skäl är misstänkt för ett brott som kan ge ett års fängelse eller mer (24 kap. 1 § RB). Kravet på sannolika skäl innebär att misstanken vid en objektiv bedömning ska framstå som berättigad. Misstanken måste alltså grundas på den bevisning som föreligger och får inte finnas till följd av subjektiva antaganden. Enligt samma lagrum krävs det vidare en risk för att den misstänkte kommer att fly, undanröja bevis eller begå nya brott för att häktning ska komma i fråga. Jag tänker inte gå in på de övriga häktningsfallen utan avgränsa mig till den ovannämnda huvudregeln.
Om inte åtal väcks inom två veckor ska rätten i princip hålla häktningskontrollförhandlingar med högst två veckors mellanrum. Om inte åklagaren väckt åtal inom denna tid eller i vart fall begärt förlängning av tiden, måste rätten häva häktningsbeslutet och försätta den häktade på fri fot. Samma sak gäller om rätten under häktningstiden finner att häktningsskäl inte längre föreligger. Innan åtal väcks får också åklagaren häva ett häktningsbeslut (24 kap. 18 § RB). I detta fall kan det mycket väl vara så att den häktade släppts på grund av att det inte längre finns risk för flyktfara, risk för undanröjande av bevis eller risk för att nya brott begås om denne släpps. Vidare kan det vara så att kravet på sannolika skäl inte kan anses vara uppfyllt för skulden då bevisningen är bristfällig.
Kommer förundersökningen med största sannolikhet läggas ned?
Precis som du skriver så fortlöper en utredning vid allmänt åtal oberoende av om målsägande drar tillbaka sin anmälan. Det är dock en annan sak om denna information varit den huvudsakliga bevisningen. Det torde alltså finnas ännu starkare skäl att åklagaren lägger ned förundersökningen om du lämnar nya uppgifter angående ditt förhör. Ifall din och målsägandens historia ändras kan detta komma att påverka bevisvärdet i en negativ riktning - alltså att era utsagor inte framstår som lika trovärdiga eftersom att de ändrats. Det är dock viktigt att sanningen kommer fram och att ni därmed ändrar uppgifterna av en god anledning. Om åklagaren finner att bevisningen är otillräcklig kan hen naturligtvis förelägga förhörsledaren att fortsätta utredningen. Går det inte att skaffa fram mer bevis avslutas förundersökningen med att åklagaren meddelar beslut om att det inte ska väckas något åtal, s.k. negativt åtalsbeslut (23 kap. 20 § RB). Men förundersökningen kan också upphöra genom ett beslut om att den ska läggas ned. En vanlig anledning till det är fall då det förblivit ouppklarat om det överhuvudtaget förelegat något brott. I vilket fall som helst är åklagaren skyldig att vara objektiv under förundersökningen, enligt objektivitetsprincipen och utfallet i denna fråga beror helt på åklagarens sammanlagda bedömning.
Du är välkommen att ställa ytterligare frågor.
/Vänligen,
