Vilka är arvsberättigade efter en far samt efter faderns nya hustru?

2017-12-07 i Arvsskifte
FRÅGA
Hej.Min far är omgift med en ny kvinna och hon har inga barn. Hon har två systrar i livet. Jag och min syster är de enda barnen, särkullbarn till min far.Vad jag vet finns inga testamenten eller enskild egendom.Jag undrar vem som ärver efter min fars hustru om hon går bort först? Jag undrar också hur arvet fördelas om min far går bort först?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Tillämplig lag

Din fråga handlar om fördelning av arv samt om den legala arvsordningen och regleras främst i Ärvdabalken (ÄB), men även i Äktenskapsbalken (ÄktB). Jag tolkar din fråga som att din far och hans f.d. hustru skiljde sig, detta spelar roll för frågan och det är därför jag har valt att nämna det som utgångspunkt.


Den legala arvsordningen och arvsklasserna

Den legala arvsordningen förklarar i vilken ordning som en avliden persons släktingar har rätt att ärva denne. Det finns tre olika arvsklasser som är arvsberättigade enligt den legala arvsordningen. I din fråga blir bara de två första arvsklasserna aktuella, därför kommer jag endast att behandla dessa två.

Den första arvsklassen består först och främst av den avlidnes bröstarvingar, dvs barn eller avkomlingar, och i andra hand dennes barnbarn (ÄB 2 kap. 1 §). Allra först ärver alltså bröstarvingar och om bröstarvingar är avlidna så träder deras barn i deras ställe. Bröstarvingar delar lika på arvet.

Om barn eller barnbarn till den avlidne, enligt den första arvsklassen, inte finns, så blir den andra arvsklassen aktuell. Den andra arvsklassen består i sin tur först och främst av den avlidnes föräldrar och i en bortgången förälders ställe träder istället den avlidnes syskon in (ÄB 2 kap. 2 §). Om syskon inte är vid liv så träder syskonets barn in i deras ställe.

För att förtydliga, enligt den andra arvsklassen ärver först den avlidnes föräldrar, sedan syskon och till sist syskonbarn. Är en förälder avliden och det inte finns några syskon eller syskonbarn och den andra föräldern till den avlidne är vid liv, så får denne ta del av hela arvet.


Efterlevande makes rätt till arv

Utgångspunkten är alltså som jag beskrivit ovan, att den första arvsklassen är arvsberättigad i första hand, och den andra arvsklassen i andra hand. Det finns dock ett undantag. Om den avlidne var gift, så ska arvet tillfalla den efterlevande maken (ÄB 3 kap. 1 §).

Särkullbarn har dock alltid rätt att få ut sin andel av arvet innan efterlevande make, om inte särkullbarn avstår från det (ÄB 3 kap. 1 § och 3 kap. 9 §). Om särkullbarn avstår från sitt arv så kan han eller hon få ut sitt arv i form av efterarv när efterlevande make dör. Jag kommer att förklara under rubriken "Efterarv" vad efterarv innebär.

Efterlevande make blir tilldelad arvet från den avlidne maken endast med fri förfoganderätt, vilket innebär att den efterlevande maken inte får testamentera bort egendomen eller genom gåva minska arvet i väsentlig mån. Det är viktigt att påpeka att även om efterlevande make blir tilldelad arvet, så har den första och andra arvsklassen fortfarande rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 §).


Efterarv

Som jag alltså beskrivit ovan så är utgångspunkten att arvet ska fördelas enligt arvsklasserna i första hand, men att om den avlidne var gift, så ska arvet tillfalla den efterlevande maken och/eller eventuellt särkullbarn. Första och andra arvsklassen har dock fortfarande rätt till efterarv, vilket innebär att de får ut sitt arv när efterlevande make dör. För att kunna förklara efterarv på ett bättre sätt, så kommer jag att illustrera det med ett exempel.

Exempel:

Låt oss säga att A och B var gifta och hade två barn, C och D. A avlider och efterlämnar 500 000 kr i tillgångar, B har också 500 000 i tillgångar. Allt är giftorättsgods. Allting som inte är enskild egendom benämns som giftorättsgods.

Eftersom A avlider, så upplöses äktenskapet (ÄktB 1 kap. 5 §). När ett äktenskap upplöses så är huvudregeln att bodelning ska ske (ÄktB 9 kap. 1 §), dvs att fördelning av makarnas egendom ska ske. Endast giftorättsgods ska ingå i bodelningen (ÄktB 10 kap. 1 §). Efterlevande make B kan dock välja att bodelning inte ska ske utan att varje sida ska behålla sitt giftorättsgods (ÄktB 12 kap. 2 §). Låt oss säga att B vill att bodelning ska ske.

Då läggs A:s och B:s giftorättsgods ihop och delas sedan lika mellan makarna. Varje sida får alltså 500 000 kr efter bodelningen. A:s 500 000 kr är dennes kvarlåtenskap, det som ska fördelas genom arv. Eftersom B är efterlevande make, så ärver hon dessa 500 000 kr framför barnen C och D (ÄB 3 kap. 1 §). C och D har dock rätt till efterarv (ÄB 3 kap. 2 §), vilket innebär att C och D har rätt till en viss andel av B:s tillgångar när B avlider. Efterarvsandelen som C och D har rätt till bestäms genom den s.k. efterarvskvoten.

Efterarvskvoten räknas ut genom att dividera arvet som B erhållit från A med B:s totala tillgångar:

500 000 (arvet från A) + 500 000 (B:s giftorättsgods) = 1 000 000 kr (B:s totala tillgångar)

Efterarvskvoten = B:s arv från A / B:s totala tillgångar

Efterarvskvoten = 500 000 / 1000 000 = 1/2

Efterarvskvoten är alltså 1/2. B får alltså 1 000 000 kr efter A:s död men C och D har rätt till efterarv i form av 1/2 av B:s tillgångar när B dör. Låt oss säga att B några år senare dör, hon efterlämnar 1 200 000 kr i tillgångar. Då har C och D rätt till 600 000 i form av efterarv. C och D får alltså 300 000 kr var i arv efter B:s död.

Hoppas att detta exempel har hjälpt dig i förståelsen av efterarv.


Vem ärver efter din fars hustru?

Nu när du har fått lite mer bakgrundskunskap för att förstå konceptet med hur arv fördelas, så ska jag gå vidare till att besvara frågan. Om din fars hustru skulle gå bort först så skulle alltså din far ärva henne först eftersom han är efterlevande make. Din pappa skulle dock få detta arv endast med fri förfoganderätt.

Som du säkert kommer ihåg så ingår ju dock din fars hustrus syskon i andra arvsklassen, vilket innebär att de är arvsberättigade och kommer få rätt till arv i form av efterarv. Hur stor kvarlåtenskap som din fars hustru skulle ha efter en eventuell bodelning skulle påverka hur stor efterarvskvoten för syskonen skulle vara. Du får gärna titta tillbaka på räkneexemplet och formeln för efterarvskvoten om det fortfarande är lite oklart.

De som ärver efter din fars hustru är alltså först och främst din far, men hennes syskon har rätt till arv i form av efterarv.


Vem ärver efter din far?

Om din far skulle gå bort först så skulle du och din syster ha rätt att få ut ert arv först, eftersom ni är särkullbarn och bröstarvingar enligt den första arvsklassen. Du och din syster skulle dela lika på arvet.

Som jag beskrivit ovan så sker ju en bodelning innan fördelningen av arvet, om inte efterlevande make, dvs er fars hustru, bestämmer att bodelning inte ska ske. Hur mycket er far skulle få efter bodelningen skulle avgöra hur stor kvarlåtenskapen skulle bli som du och din syster skulle dela på. Låt oss säga att er far efter bodelningen skulle ha 100 000 kr i form av kvarlåtenskap, i sådana fall skulle du och din syster fått 50 000 kr var i arv.


Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,

Med vänliga hälsningar,

Fuad Heydarov
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Arvsskifte (680)
2021-12-04 Ska särkullbarnet ha 50% av kvarlåtenskapen och andra barn dela på resterande 50%?
2021-11-30 Hur fördelas bröstarvingars arv?
2021-11-30 Arv efter förälder och styvförälder
2021-11-15 Vem eller vilka ärver efter en avliden?

Alla besvarade frågor (97676)