Vem som äger bättre rätt till en gemensam bostad vid ett upplöst samboförhållande
Hej!
Jag och min sambo ska separera. Vi är oense om vem som ska få bo kvar i vår gemensamma villa. Om båda har ekonomiska möjligheter att ta över huset, hur blir det då, vem får det? Vi har ett gemensamt barn, och jag har ett barn sedan tidigare som bor heltid hos mig. Jag tycker därför att jag har störst behov av huset. Hur fungerar det? Och hur går man tillväga?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
För att kunna besvara din fråga kommer jag använda mig av sambolagen (nedan förkortad SamboL). Jag kommer inledningsvis redogöra för det allmänna rättsläget kring din fråga, och slutligen förklara vad som gäller i just ditt fall.
Vem som kan anses ha bättre rätt till bostaden i ett upplöst samboförhållande
Sambors gemensamma bostad utgör samboegendom om egendomen har förvärvats för gemensam användning (3 § SamboL). Det är samboegendomen som ska fördelas vid en begärd bodelning (8 § stycke 1 SamboL). För att den ena sambon, i detta fallet du, ska få överta den gemensamma bostaden så ska en behovs och- skälighetsbedömning göras (16 § stycke 2 SamboL).
I bedömningen ska hänsyn tas till om det finns barn i samboförhållandet och om barnet/barnen huvudsakligen kommer bo hos den ena sambon. Vid sådana situationer brukar den sambon i regel ha det största behovet av bostaden. Detta gäller även om barnen inte är gemensamma. Då ska förhållandet att barnen bott hos samborna under sambotiden vara en omständighet som talar för att bostaden bör övertas av den sambo som barnen fortsatt kommer att bo med. Ytterligare omständigheter som kan tas med i behovsprövningen är ålder, handikapp, hälsa, arbetsplats och respektive persons möjlighet att erhålla bostad på annat håll.
Andra omständigheter som kan ingå i skälighetsbedömningen är att egendomen kan ha ett visst affektionsvärde för respektive sambo, där värdet bygger på personliga och känslomässiga grunder.
Den sambo som lämnar ifrån sig den gemensamma egendomen, i detta fallet bostaden, förlorar inte värdet av denna. Skulle du överta er bostad ska värdet av den avräknas på värdet av din andel i bodelningen. Skulle din andel vara mindre än värdet av bostaden som du ska överta ska du betala mellanskillnaden. Är värdet av det som övertas ringa så kan du som övertagare undkomma en sådan avräkning och på den grunden behålla den utan att ingå ett skuldförhållande till din före detta sambo.
Ett rättsfall värt att nämna är RH 2002:12 där båda makarna hade samma förutsättningar att överta fastigheten och skaffa ett nytt boende. Deras behov till fastigheten sågs som likvärdiga. Tilläggas bör att makarna vid tiden för avgörandet hade två gemensamma barn som hade hunnit bli myndiga. Det tredje barnet bodde växelvis hos föräldrarna som hade gemensam vårdnad till barnet. I det fallet kunde barnets boende inte vara en avgörande faktor i bedömningen om vem som ägde bäst rätt till fastigheten.
Vem har bättre rätt till er gemensamma villa?
Av informationen som du lämnar framgår det att villan är er gemensamma, vilket gör att jag förmodar att den införskaffats för gemensam användning. Villan är därför att bedöma som samboegendom som ska fördelas om någon av er begär en bodelning. Om du ska få överta er gemensamma villa ska det göras en behovs- och skälighetsbedömning.
Det är vid en samlad bedömning svårt för mig att kunna svara på vem av er som äger bäst rätt till att överta villan. Det ska däremot vid en sådan bedömning tas hänsyn till eventuella barn i samboförhållandet. Du nämner att du och din sambo har ett gemensamt barn och att du har ett särkullbarn sedan tidigare. Mot bakgrund av detta, samt att ditt särkullbarn på heltid bor med dig, så borde det kunna väga tungt i en skälighets- och behovsprövning. Beroende på vart ert gemensamma barn huvudsakligen kommer bo så kan den omständigheten också komma att spela in i bedömningen. Kommer ert gemensamma barn huvudsakligen bo med dig borde det också kunna väga tungt och tyda på att du har bättre rätt till villan.
Som jag nämner ovan så kan omständigheter som era åldrar, eventuellt handikapp, övrig hälsa, arbetsplats och era respektive möjligheter att hitta boende på annat håll vägas in. Detta är omständigheter som jag dessvärre inte känner till för ditt fall vilket gör att jag heller inte kan göra en mer omfattande bedömning.
Tips och råd kring hur du kan gå tillväga
Det som först bör uppmärksammas är att en bägaran om bodelning ska göras senast ett år efter det att ert samboförhållande upphörde (8 § stycke 2 SamboL). Din begäran kan göras både skriftligt och muntligt men ur bevishänseende rekommenderar jag att du gör det skriftligt. Den sambon som påstår att denne har framställt en begäran om bodelning har som regel nämligen bevisbördan för detta. Ett tips på hur du kan gå tillväga för att skriftligen begära bodelning gentemot din före detta sambo är att skicka begäran per rekommenderat brev eller framställa begäran i vittnes närvaro.
Av omständigheterna verkar det inte som att du och din före detta sambo kommer kunna lösa bodelningen på egen hand. Jag skulle därför råda dig att hos tingsrätten ansöka om en bodelningsförättare. Det tingsrätten gör är att utse en bodelningsförättare som hjälper er att genomföra bodelningen mellan er. Ni får då hjälp med att bland annat komma överens om vem av er som ska överta er gemensamma villa. En sådan ansökan ska göras hos tingsrätten där du eller din sambo var folkbokförd den 2 november föregående år (2019).
Det bodelningsförättaren i första hand gör är att försöka få fram en frivillig överenskommelse mellan er. Om ni inte kan komma överens gör bodelningsförättaren en tvångsdelning av er samboegendom. Du kan läsa mer på Sveriges domstolars hemsida genom att trycka här.
Sammanfattningsvis
Det är vid en samlad bedömning svårt för mig att kunna avgöra vem av er som har bättre rätt till er gemensamma villa. Av omständigheterna du däremot nämner skulle du troligtvis kunna ha bättre rätt till den mot bakgrund av att du har ett särkullbarn som på heltid bor hos dig. För att du ska kunna få hjälp med ditt ärende råder jag dig i första hand att begära en bodelning om du inte redan har gjort detta. Därefter skulle jag tipsa dig om att hos tingsrätten ansöka om att få hjälp av en bodelningsförättare. Detta för att bodelningen ska kunna göras så smidigt som möjligt och att ni förhoppningsvis slipper fler meningsskiljaktigheter på den vägen.
Jag hoppas du fick svar på din fråga och får passa på att önska dig lycka till!
Trevlig sommar!
Med vänlig hälsning,
