Vem ska bevisa att något utgör förskott på arv? Får efterlevande make ge bort egendom till nackdel för den först avlidne makens arvingar?

2016-08-15 i Förskott på arv
FRÅGA
Min make har en helsyster och tre halvsyskon. Alla har samma far som är avliden sedan 90-talet. Halvsyskonen fick sina laglotter när fadern dog och väntar på ytterligare pengar upp till arvslott efter att min makes mor avlider, dvs deras styvmor, som alltså fortfarande lever.Modern satt kvar i orubbat bo med lantbruk, villa och pengar. Under åren har hon förbrukat det mesta på olika sätt. Villan såld, gården bortskänkt/gåva och ansenliga summor "utlånade" till min makes helsyster utan några som helst papper. Det finns också en lägenhet (moderns) som maken och hans syster äger varsin fjärdedel av och modern säger att hon ska ge resten till helsystern då "det är mest synd om henne". Systern är långvarigt psykiskt sjuk, ofta sjukskriven och ensamstående med flera barn.Inget av de fem syskonen är väl precis sams och jag förstår ju att det blir trassel. Vad händer med alla "gåvor" som systern lurat till sig utan papper? Är det hon som ska bevisa att det är INTE är förskott på arv eller måste vi bevisa motsatsen? Hon äger själv en bostadsrätt som täcker gåvornas värde.Trist trassel.
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din makes mor har övertagit den resterande delen av särkullbarnens arvslott (det som inte utgjorde deras laglott) samt de gemensamma barnens arv. Hon innehar detta med fri förfoganderätt, vilket skiljer sig från full äganderätt egnast på den punkten att hon inte har rätt att testamentera bort pengarna. Det innebär att hon som huvudregel har rätt att förfoga över pengarna som hon vill, utan att hennes förvaltning av dem går att klandra.

Det finns dock ett undantag från denna princip, som stadgas i ärvdabalken 3 kap 3§ här. Om den efterlevande maken genom gåva, utan hänsyn till den först avlidne makens arvingar (halvsyskonen), har minskat sin egendom väsentligt så ska vid den efterlevandes död ersättning utgå från den efterlevandes arvingars arv till den först avlidne makens arvingar. Ersättningen ska motsvara deras andel i den efterlevandes bo. Avgörande är om gåvorna sammanlagt innebär en väsentlig minskning av kvarlåtenskapen. Om ersättning inte kan utgå, men den som mottog gåvan (din makes helsyster) insåg eller borde ha insett att gåvan var till nackdel för den först avlidne makens arvingar, så ska gåvan återbäras till den efterlevandes kvarlåtenskap inför arvsskiftet. Ett sådant anspråk på återbäring kan dock endast göras inom fem år från det att gåvan mottogs.

Det ovanstående föranleder att din makes mor i princip har haft rätt att förbruka egendomen. Det går t ex inte att klandra en vårdslös eller försumlig förmögenhetsförvaltning av den efterlevande eller på att han levt efter högre ekonomisk standard än som varit rimligt. Hon hade rätt att sälja villan, däremot kan halvsyskonen eventuellt klandra att gården skänktes bort, samt alla de andra gåvorna till systern om det skedde för mindre än fem år sedan.

När det kommer till din fråga om huruvida gåvorna utgör förskott på arv eller inte så gäller enligt ärvdabalken 6 kap 1§ här att gåvor till bröstarvingar (alltså gåvor till ens barn) presumeras vara förskott på arv, om inget annat anges eller framår av omständigheterna. Det är med andra ord systern som ska bevisa att gåvorna inte utgör förskott på arv.

Med vänlig hälsning,

Alina Borgsén
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll