Vem har rätt till boendet efter skilsmässa?
Hur blir det med boendet?
Ett gift par med två barn ska skilja sig. Mannen är under utredning för psykisk och fysisk misshandel av fru och barn samt försummelse av barn. Givet att socialförvaltningens utredningen bekräftar detta och han eventuellt lagförs, hur blir det då med bostaden?
Bostaden är en villa som ägs 100 % av mannen, antag att det inte rör sig om enskild egendom. Kvinnan har inga medel att köpa ut mannen. Mannen är akademiker och arbetar heltid, kvinnan har inget jobb/inkomst. Antag att kvinnan tillsvidare har vårdnaden om barnen och troligen kommer att tilldömas den i en vårdnadstvist efter skilsmässa.
Vilka rättigheter har kvinnan till bostaden? Vad kan hon vänta sig ekonomiskt vid en skilsmässa?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline!
Bostaden är giftorättsgods
När ett gift par gifter sig ska en bodelning ske, och alla makarnas egendom fördelas då mellan dem enligt 9 kap 1 § Äktenskapsbalken (ÄktB). Huvudregeln är att allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods och ska räknas in i bodelningen (10 kap 1 § ÄktB). Villan är alltså giftorättsgods och ska tas med i bodelningen, trots att mannen står som ensam ägare till den.
Bodelningsförfarandet
Vid en bodelning delas makarnas egendom upp i två delar (en för varje make) utifrån vem som är ägare till vilket giftorättsgods. Finns enskild egendom hålls den utanför bodelningen. Eftersom villan är giftorättsgods och mannen står som ägare till den kommer den att ta upp på hans del. När uppdelningen av giftorättsgods mellan makarna är klar har vardera make rätt att räkna av sina skulder från sin del av egendomen.
Därefter görs en lottläggning
När skulderna är avräknade räknas de kvarvarande summorna på vardera makes del samman. Vardera maken har rätt till hälften av det beloppet. Har den ena maken en större summa måste han/hon alltså lämna ifrån sig egendom eller pengar till ett sådant värde att båda makarna har fått lika mycket. Detta steg kallas för lottläggning, och går enkelt uttryckt ut på att bestämma vem som ska få vad av det som finns kvar. Som huvudregel får den make som har mest egendom kvar välja vilken egendom han vill överföra till den andra maken. Ett undantag finns dock för just bostäder.
Bostäder omfattas inte av valfriheten
Enligt 11 kap 8 § ÄktB ska en bostad som omfattas av bodelning gå till den make som behöver den bäst. Det innebär att även om den make som är rikast sitter med bostaden som sitt giftorättsgods, kan han/hon vara tvungen att överföra den till den fattigare maken om den senare har ett större behov av bostaden. I det här fallet innebär alltså 11 kap 8 § ÄktB inledningsvis en god möjlighet för kvinnan att överta huset. Vid bedömningen av vem som ska få huset tittar man nämligen på sådana faktorer som vem som kommer ha vårdnaden om barnen, vem som har lättast att hitta nya bostad etc. Utifrån frågan bedömer jag att kvinnan juridiskt sett har en chans att få företräde till att behålla bostaden. Det som dock kan bli problematiskt för kvinnan är att hon inte har möjlighet att köpa ut mannen. Även om hon alltså juridiskt sett verkar kunna få företräde till att överta villan, verkar hon sakna den praktiska ekonomiska möjligheten som krävs.
Vad kan kvinnan vänta sig ekonomiskt?
Kvinnan har som ovan nämnts rätt till hälften av värdet på de tillgångar som finns kvar efter att vardera makes skulder räknat bort från dess giftorättsgods. Hon har alltså rätt till halva värdet av huset. Hon kan också juridiskt sett få förtur till att behålla huset, men det förutsätter att hon kan kompensera maken ekonomiskt. När bodelningen är färdig ska ju som ovan nämnt vardera maken ha fått egendom/pengar till ett lika stort värde.
Vad bör kvinnan göra?
Vill kvinnan bo kvar i huset bör hon se över om hon på något sätt kan köpa ut mannen. Beroende på hur mycket övrigt giftorättsgods som finns efter makarna kanske kvinnan kan avstå från annat giftorättsgods för att istället behålla huset. Möjligheten till lån kan också undersökas.
Har hon inte redan gjort det bör hon enligt min mening även kräva skadestånd för den misshandel hennes man har utsatt henne för. Hon bör då yrka på skada enligt Skadeståndslagen, och frågan prövas vanligen av domstolen i samband med en ev. rättegång. Åklagaren brukar i normalfallet hjälpa till med skadeståndet, men beroende på situationen kan även kvinnan ha hjälp av ett målsägandebiträde. Detta kostar ingenting för kvinnan. Polis eller åklagare kan ge mer information om detta. Du hittar även bra information på brottsoffermyndighetens hemsida, eller deras servicetelefon 090-70 82 00.
Hoppas du fick svar på din fråga och stort lycka till!
Undrar du något ytterligare är du välkommen att kontakta mig.
Vänligen,
