Vem får vårdnaden när föräldrarna inte är gifta?
Hej, jag ska bli far om några veckor. Modern valde att bryta all kontakt med mig och förbjuder mig från att kontakta henne. Detta började tidigt i graviditeten. Den enda kontakt jag har med henne har varit under möten hos familjerådgivningen. Dessa har dock inte lett till några konkreta överenskommelser, en stor del av tiden går till falska anklagelser om hur jag som person. Vi kommer att börja med samarbetssamtal efter barnets födsel, något hon har gått med på. Misshandel eller missbruk har aldrig förekommit, varken från min eller hennes sida, men hon menar att hon är rädd för att jag ska göra något ont mot henne i framtiden, något jag tror kommer från det faktum att hon tidigare har erfarit liknande med andra män samt erfarenhet från arbete på kvinnojour. Hon har tydligt visat att hon vill exkludera mig från barnets liv så mycket som möjligt, tex att jag ska träffa mitt barn sporadiskt när hon känner för det, och att allt ska vara på hennes villkor. Jag tror inte detta räcker för att barnet ska bilda anknytning till mig. Hon har också uttryckt att hon vill att barnet ska ha en "tuff" uppväxt, något som oroar mig. Min fråga är följande; vad kan jag förvänta mig under samarbetssamtalen, vad säger praxis och doktrin om vårdnad, umgänge och boende för nyfött barn, och hur kan upplägget se ut? Lagen verkar inte säga mycket. Vilka rättigheter har barnet till mig, vilka skyldigheter har mamman? Vi är inte gifta, och bodde inte tillsammans under förhållandet.
Lawline svarar
Hej, tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Din fråga berör bland annat vårdnaden när föräldrarna inte är gifta och regleras i föräldrabalken, hädanefter FB.
Barnet står från födelsen under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa är gifta med varandra. Om föräldrarna inte är gifta är det mamman som ensam får vårdnaden (6 kap. 3 § FB). För att ogifta föräldrar ska kunna få gemensam vårdnad om sitt barn krävs det att faderskapet är fastställt genom en faderskapsbekräftelse (1 kap. 4 § FB).
Om faderskapet är fastställt kan du vända dig till rätten som beslutar om vårdnaden ska vara gemensam (6 kap. 5 § FB). Barnets bästa skall vara avgörande för alla beslut om vårdnad, boende och umgänge (6 kap. 2 a FB). Domstolen tar vid sitt ställningstagande om vårdnaden ska vara gemensam hänsyn till flera faktorer, några av de mest utmärkande är föräldrarnas lämplighet, föräldrarnas samarbetsförmåga och barnets rätt till en god kontakt med båda sina föräldrar. Har föräldrarna väldigt svårt att samarbeta i frågor som rör barnet talar det mot en gemensam vårdnad. En föräldrar kan även anses olämplig som vårdnadshavare om denne saboterar eller inte medverkar till en kontakt med barnet och den andra föräldern. Någon presumtion för gemensam vårdnad finns inte och vårdnadsfrågan avgörs alltid utefter barnets bästa, men domstolen dömer gärna till gemensam vårdnad om det inte föreligger exempelvis grova samarbetsproblem eller att ena föräldern anses olämplig som vårdnadshavare av andra skäl.
Står barnet under vårdnad av båda föräldrarna får rätten på talan av en av dem eller båda besluta vem av föräldrarna barnet skall bo tillsammans med (6 kap. 14 a FB). Eftersom ett nyfött barn är i stort behov av sin mamma är det mest naturligt att modern blir boendeförälder även om vårdnaden blir gemensam. Den som inte är boendeförälder kan genom rätten få ett beslut om umgänge.
Sammanfattningsvis är det modern som ensam får vårdnaden om barnet eftersom ni inte är gifta. Får du faderskapet fastställt kan du ansöka om gemen vårdnad. Om vårdnaden blir gemensam eller inte beror på flera faktorer så som exempelvis din och mammans samarbetsförmåga. Ni kan även under samarbetssamtalen få hjälp att komma överens om frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Om ni bestämmer er för att avtala om gemensam vårdnad blir vårdnaden gemensam om avtalet är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Avtalet får då samma rättsverkan som en dom (6 kap. 6 § FB).
Hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
