Vem får vad vid sambos dödsfall?
Person 1 innehar en hyresrätt och har köpt möbler och bohag till denna.
Person 1 träffar person 2 och de blir sambor, men först efter person 1 har införskaffant hyresrätt, möbler och bohag.
Person 1 och 2 köper en fastighet ihop (fritidshus)
Person 1 har ett barn sedan tidigare och Person 2 har ett barn sedan tidigare, men inga barn tillsammans.
De har bott tillsammans i 2 år. Person 2 har en bostadsrätt som hen hyr ut medan hen bor i Person 1:s hyresrätt.
Om person 1 avlider, vad har barnen rätt till och vad har person 2 (sambon) rätt till? Har person 2 rätt att bo kvar i hyresrätten och kan person 1 testamentera allt till person 2? Inskränker sambos rätt till två prisbasbelopp barnets arvslott?
Tack för svar!
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Som jag tolkar din fråga så har person 1 köpt möbler och annat bohag till sin hyresrätt som person 1 haft i sin ägo dessförinnan att person 1 och person 2 ingick samboskap. Efter att samboskap ingåtts så förvärvar personerna gemensamt en fastighet som i huvudsak ska användas i fritidsändamål. Eftersom du i din fråga inte nämner att det existerar något samboavtal så kommer jag redogöra för det scenariot att ett sådant inte existerar. Genom ett samboavtal kan parterna i stor utsträckning frångå gällande lagstiftning. Gällande lagstiftning är sambolagen (SamboL) och jag kommer i mitt svar redogöra för vilka lagregler som har betydelse för den överlevande sambon och person 1:s barns arv.
Bostad som anskaffats innan samboskap ingåtts är inte att betrakta som samboegendom
I din fråga så klargör du att de har varit sambos i två år samt att de har bott och bor i hyreslägenheten. Hyreslägenheten är inte att betrakta som samboegendom eftersom den inte anskaffats i syftet gemensam användning då person 1 haft hyreslägenheten innan person 2 flyttat in (3§ SamboL). Således kommer hyresrätten inte ingå vid en bodelning.
Bohag som anskaffats innan samboskap ingåtts är inte att betrakta som samboegendom
Av 3§ SamboL framgår det att allt gemensamt bohag som anskaffats för gemensamt bruk räknas som samboegendom. Då det framgår i din fråga att bohaget och möblerna anskaffats innan samboförhållandet uppstått är varken bohaget eller möblerna att betrakta som samboegendom och kommer inte ingå i en eventuell bodelning.
Fritidsfastigheten är samägd men utgör inte samboegendom
Fritidsfastigheten har förvärvats gemensamt men utgör inte sambornas gemensamma bostad eftersom det inte är deras gemensamma hem och den inte huvudsakligen innehas för det ändamålet. Den utgör därför inte samboegendom och kommer inte att ingå i en eventuell bodelning (3§, 5§ SamboL) Fritidsfastigheten är samägd och utgör enskild egendom.
Får person 2 bo kvar i lägenheten trots att denne äger en bostadsrätt som denne hyr ut?
Hyresrätten är som tidigare nämnt att betrakta som person 1:s enskilda egendom. Som huvudregel kan en hyresgäst inte överlåta hyresrätten utan hyresvärdens samtycke (12 kap. 32§ jordabalken). 22§ SamboL innebär att en sambo får överta lägenheten i vissa fall. Har de inte gemensamma barn så krävs "synnerliga skäl". Vad som utgör synnerliga skäl är svårt att avgöra men bestämmelsen tillämpas restriktivt. Faktumet att person 2 äger en bostadsrätt som hen hyr ut skulle kunna medföra att synnerligare skäl för att överta hyresrätten inte föreligger.
Med stöd av 12 kap. 34§ jordabalken kan dödsboet (de som är arvsberättigade eller är testamentstagare) överlåta person 1:s hyresrätt till en närstående (person 2) som varaktigt sammanbor tillsammans med hyresgästen om hyresnämnden lämnar tillstånd för överlåtelsen. En förutsättning är att samboendet ska ha pågått i minst tre år, kortare tid kan godtas vid dödsfall ifall avsikten varit att sammanbo men oförutsett blivit avbrutet av exempelvis person 1:s dödsfall.
Sambor ärver inte varandra om den ena inte skriver ett testamente till förmån för den andra
Person 1:s barn är den enda i frågan som är arvsberättigad. Existerar inget testamente ska hen ärva all person 1:s egendom efter att en eventuell bodelning genomförts (2 kap. 1§ ärvdabalken). Person 1 kan testamentera bort all sin egendom men dennes barn åtnjuter ett förstärkt laglottsskydd (7 kap. 1§ ärvdabalken). Det innebär i praktiken att barnet minst har rätt till laglotten, vid klandrande (7 kap. 3§ ärvdabalken) av ett sådant testamente. Laglotten är hälften av arvslotten. Eftersom person 1 har ett barn så har barnet alltså som minst rätt till hälften av sin förälders egendom efter det att en eventuell bodelning har genomförts.
Den så kallade lilla basbeloppsregeln som får sitt uttryck i 18§ 2st. SamboL stadgar att den efterlevande sambon har rätt att vid en bodelning få ut egendom, i den mån det räcker, motsvarande två gånger det vid tiden för dödsfallet gällande prisbasbelopp. År 2020 motsvarar ett prisbasbelopp 47 300 kronor. Denna rätten går före arvingars och testamentstalares rätt till arv.
Sammanfattningsvis
Utifrån din fråga och de slutsatser som jag dragit från din fråga så gäller följande:
1) Person 1:s barn är den enda i din fråga som har rätt till person 1:s arv.
2) Ifall person 1 skulle testamentera bort all sin kvarlåtenskap till person 2 så har person 1:s barn som minst rätt till arv motsvarande hens laglott. Det vill säga minst hälften av person 1:s kvarlåtenskap.
3) Person 2:s rätt till två prisbasbelopp behandlas före person 1:s kvarlåtenskap fastställs. Således får person 1:s barn ta del av sitt arv först efter att person 2 innehar egendom till ett värde av två prisbasbelopp.4) Som huvudregel har person 2 inte rätt att ta över person 1:s hyresrätt. Undantagsvis kan en sådan rätt inträda för person 2 ifall antingen synnerliga skäl föreligger eller ifall dödsboet ansöker om det till och får ett sådant övertagande godkänt av hyresnämnden.
Hoppas du fick svar på dina frågor!
Med vänliga hälsningar,
