Vem ärver vad när det finns särkullebarn inblandade?
Jag har två barn från tidigare förhållande och min flickvän (snart fru) har tre barn från tidigare förhållande. Jag skulle vilja veta skillnaden om vi har ett äktenskapsförord eller ej vid ev skilsmässa eller vid den ene partens död/bortgång. Vad ärver mina resp hennes barn i respektive fall och vad ärver den kvarlevande parten?
Vi vill gärna att alla barnen ska få samma arv då någon av parterna går bort och att den kvarvarande parten inte tvingas flytta ur gemensamt boende. Bör man upprätta ett testamente då?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Äktenskapsförord eller inte?
När ett äktenskap upplöses genom skilsmässa eller död läggs båda makarnas egendom ihop efter avdrag för skulder för att sedan delas lika mellan makarna, en så kallas bodelning. Det som skall delas lika är det så kallade giftorättsgodset, vilket mer eller mindre utgör allt ni äger så länge det inte utgör så kallas enskild egendom. Enskild egendom kan vara om du fått exempelvis ett hus genom arv som arvlåtaren uttryckligen sagt skall förbli din egen. Enskild egendom kan man även skapa genom äktenskapsförord. Äger exempelvis du ett hus sedan tidigare som du vill skall förbli ditt vid en eventuell skilsmässa kommer det huset inte ingå i den egendomsmassa som skall delas lika mellan er, om ni skriver ett äktenskapsförord för huset. Din maka kan alltså inte få huset. Skulle du gå bort gäller samma sak där, huset kommer inte ingå i den bodelning man gör vid den ena maken bortgång och därmed heller aldrig tillfalla din fru utan dina barn.
Vem ärver vad?
När den av er som går bort först dör kommer det göras en bodelning. Eftersom ni är gifta/ska gifta er, men inte har några gemensamma barn kallas alla era barn från tidigare relationer för så kallade särkullbarn.
Ens egna barn blir ens bröstarvingar, dessa kommer själva att ärva hela din kvarlåtenskap(din egendom vid din död). Bröstarvingarna kommer alltså ärva allt som utgjorde din förälderns del i bodelningen tillsammans med eventuell enskild egendom denne föräldern haft. Detta utgör deras arvslott. Eftersom du har två barn kommer de få hälften var.
Det finns ett så kallat makesarv där den kvarlevande maken skall ärva före eventuella barn, detta gäller dock bara före gemensamma barn, i ert fall där alla är särkullbarn har dessa barn rätt att få ut sitt arv direkt. Den kvarlevande maken ärver i detta fall ingenting från maken utan får ut sin del i bodelningen.
Era barn kan välja att avstå från sina arv till fördel för sin styvförälder och sedan få ut ett efterarv när denna till slut också går bort, för detta krävs det att ni skriver ett testamente. Barnen kommer då få ut samma andel ur den efterlevande makens kvarlåtenskap som arvet utgjorde vid den förste makens död. Om den först avlidne makens arv utgjorde 100 000 och den kvarlevande maken hade 100 000 utgör alltså andelen ½. Om den efterlevande maken vid sin död har 400 00 är alltså efterarvet 200 000.
Om ni inte har någon enskild egendom och era barn väljer att låta styvföräldern ärva före dem kommer situationen vid den efterlevande makens död se ut så här:
Dina barn har rätt till ½ av din makas tillgångar vid hennes död. Har den efterlevande maken 400 000 kr vid sin bortgång, kommer dina barn få ut vardera 100 000(deras arvslott) och hennes barn kommer få dela lika på resterande 200 000.
Avstår barnen från sin arvslott ärver maken detta med fri förfogande rätt, vilket innebär att den efterlevande maken kan spendera pengarna hur hon vill under sin livstid, men hon har ingen rätt att testamentera bort dem.
Testamente?
Man kan begränsa bröstarvinges arvslott genom ett testamente. Gör man detta kan man testamentera bort allt utom bröstarvingarna laglott som utgör ½ av arvslotten, alltså hälften av kvarlåtenskapen. Detta arv har alltid bröstarvingar rätt till och kan inte begränsas på något vis.
Vill ni då försäkra er om att den efterlevande maken skall ärva den andre behöver ni se till att era barn avsäger sig arvslotten till fördel för sin styvförälder. Detta är såklart ingen ni två kan bestämma själva utan det är högts upp till era barn att fatta det beslutet. Ni skulle dock kunna uttrycka denna vilja i ert testamente. Ni skulle även där kunna uttrycka er vilja att alla era fem barn skall när den sist efterlevande maken går bort, dela lika på hela kvarlåtenskapen från båda makarna.
Om du testamenterar allt till din fru med fri förfogande rätt förutom dina barns laglotter och de tar ut sina laglotter vid din död kommer det se ut såhär.
Ditt arv utgör 100 000, dina barn tar ut sina laglotter, 25 000 kr var, resten, 50 000 kr ärver din fru med fri förfoganderätt. Din frus egendom utgör 100 000, och med ditt arv 150 000 kr. Dina barn har då rätt till ett efterarv motsvarande 1/3 av din frus tillgångar när hon sedan går bort. Har din fru vid sin bortgång 600 000 kommer dina barn ha en efter arvsrätt till 200 000, hennes barn kommer sedan dela lika på resten.
Mitt råd:
Mitt råd är att ni skall upprätta ett testamente där ni uttrycker er vilja till era barn. För de barn vars föräldrar går bort först finns det dock ofta en oro att om de avstår sitt arv till fördel för den efterlevande maken så kommer dennes barn antingen att ges fördel, den efterlevande maken gifter om sig eller den efterlevande maken ger bort pengar. Jag skulle därför även råda er till att kommunicera med era barn om era önskemål så att alla inblandade är med på era önskemål när den förste av er skulle gå bort.
Framförallt skulle jag rekommendera er att ta hjälp av en advokat eller jurist som är expert på detta område att hjälpa er upprätta ett testamente och ett äktenskapsförord. Ett testamente kan vara mycket svårt att få till på egen hand, speciellt ett så här komplicerat testamente. Görs testamentet ordentligt redan nu kan ni minska risken att era barn och den av er som blir kvarlevande make bråkar, vilket tyvärr är allt för vanligt även i de mest sammanlänkade och kärleksfulla familjerna.
Jag hoppas du fått den vägledningen du sökte och att du kontaktar en jurist för vidare hjälp!
Med vänlig hälsning
