Vem ärver efter avliden sambo?
Pappan flyttar in till modern ( modern har 1 barn sedan tidigare förhållande) 2 gemensamma barn tillkommer. Pappan köper mindre skogsfastighet/ gård som ensam ägare. Denna nyttjas endast för skogsbruk av fadern, aldrig som gemensam bostad. Vem ärver vad om fadern dör ? Fastighet, fordon ? Paret är ej gifta.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Tillämplig lag
Jag tolkar din fråga som att fadern och modern bor under äktenskapsliknande förhållanden men att de inte är gifta, på grund av detta blir sambolagen (SamboL) tillämplig och fadern och modern ska anses vara sambor (SamboL 1 §). Det är alltså tal om ett samboförhållande.
För att kunna svara på din fråga, så kommer jag börja med att förklara vissa grundläggande saker som gäller inom samboförhållanden, detta kommer att ge dig en klarare bild över vad som gäller samt ge ett bättre svar på frågan. Slutligen kommer jag att besvara frågan.
Vad händer när en sambo avlider?
Utgångspunkten är att samboförhållandet upphör när en sambo avlider (SamboL 2 §), så när fadern dör, så upphör alltså samboförhållandet. När samboförhållandet upphör, så är huvudregeln att bodelning ska ske, om den efterlevande sambon begär det (SamboL 8 § och 18 §). Nedan ska jag förklara vad bodelning innebär och vad som händer under en sådan.
Bodelning är den delning som sker av sambors egendom när samboförhållandet upphör. Huvudregeln är att det endast är samboegendom som ingår i bodelningen, jag kommer att förklara vad detta begrepp betyder under rubriken "Om efterlevande sambo begär bodelning". Sambornas respektive samboegendom läggs ihop och delas sedan lika mellan samborna (SamboL 12 § och 14 §). Däremot, som jag nämnt i det föregående stycket, så ska ju bodelning bara ske om efterlevande sambo begär det. Skulle efterlevande sambo inte begära bodelning, så ärver den avlidne sambons arvingar dennes egendom i vanlig ordning enligt Ärvdabalkens (ÄB) regler. Jag ska illustrera detta med ett exempel under nästa rubrik.
Om efterlevande sambo inte begär bodelning
Exempel:
Låt oss säga att fadern avlider och modern inte begär bodelning. Fadern och modern är sambor. Fadern har två gemensamma barn tillsammans med modern och modern har också ett barn från ett annat förhållande. Fadern har egendom i form av en fastighet som inte nyttjas som gemensam bostad och även en bil, som tillsammans uppgår till ett värde av totalt 1000 000 kr. Eftersom modern inte begär bodelning, så behåller varje sida sin egendom och de vanliga arvsreglerna i Ärvdabalken blir tillämpliga. Faderns egendom på 1000 000 kr tillfaller därför arvingarna, i detta fall de två gemensamma barnen (ÄB 2 kap. 1 §) eftersom de är bröstarvingar. Bröstarvingar är barn och barnbarn. Moderns barn från ett annat förhållande är alltså inte arvsberättigat.
Anledningen till varför arvet i exemplet tillfaller de två gemensamma barnen är på grund av någonting som inom juridiken benämns som den legala arvsordningen, som innehåller tre arvsklasser. Den legala arvsordningen förklarar i vilken ordning som en avliden persons släktingar ärver denne. De tre arvsklasserna förklarar vilka personer som är arvsberättigade, där första arvsklassen ärver före andra och tredje arvsklassen. Första arvsklassen består av bröstarvingar, dvs de gemensamma barnen. I exemplet blir alltså endast första arvsklassen, de gemensamma barnen, arvsberättigade och som därför kan ärva. De två gemensamma barnen får därför dela lika på arvet. För att ännu en gång förtydliga, så gäller alltså detta när efterlevande sambo inte begär bodelning.
Om efterlevande sambo begär bodelning
Skulle efterlevande sambo begära bodelning, så blir situationen lite annorlunda. I sådana fall ska som nämnt ovan delning av sambornas egendom ske, då är det dock endast samboegendom som ska ingå i bodelningen.
Det som utgör samboegendom är gemensam bostad eller gemensamt bohag som har förvärvats för gemensam användning (SamboL 3 §). Gemensam bostad anses exempelvis vara fast egendom som sambon eller samborna äger och det finns en byggnad inom egendomen som är avsedd som sambornas gemensamma hem och egendomen huvudsakligen innehas för detta ändamål. En hyresrätt kan också vara gemensam bostad om den är avsedd som sambornas gemensamma hem och huvudsakligen innehas för detta ändamål (SamboL 5 §). Gemensamt bohag anses i regel vara exempelvis möbler, hushållsmaskiner och andra föremål inom hemmet (SamboL 6 §).
Eftersom då faderns skogsfastighet inte är avsedd att vara det gemensamma hemmet för fadern och modern, och ingenting i din fråga heller tyder på att den förvärvats för gemensam användning, så är skogsfastigheten inte att anse som gemensam bostad och således inte heller som samboegendom. Skogsfastigheten ingår alltså inte i bodelningen. Angående eventuella fordon så kan vi konstatera att det inte kan definieras som någon gemensam bostad eller något gemensamt bohag. Eventuella fordon ska alltså inte heller ingå i bodelningen. Så utfallet om efterlevande sambo, dvs modern, begär bodelning, blir detsamma som under förra rubriken, där bodelning inte begärts. De två gemensamma barnen hade alltså fått ärva skogsfastigheten och eventuella fordon även i denna situation eftersom de är bröstarvingar (ÄB 2 kap. 1 §).
Kort sammanfattning
För att ge en bättre överblick och ett tydligare svar, så ska jag försöka att ge en kort sammanfattning.
Om fadern avlider, så får alltså modern först och främst bestämma om hon vill begära bodelning eller inte. Om bodelning inte genomförs, så ärver de gemensamma barnen skogsfastigheten och eventuella fordon eftersom de är bröstarvingar till fadern. Skulle bodelning genomföras, så ärver de gemensamma barnen skogsfastigheten och eventuella fordon ändå, detta eftersom fastigheten och eventuella fordon inte är samboegendom och därför inte ingår i bodelningen.
Hoppas att du fick svar på din fråga och tveka inte att höra av dig igen,
Med vänliga hälsningar,
