Vem ansvarar när utstakning/utsättning av grund blivit felaktigt gjord av kommunens utsättningsman?
Utsättning
Jag har anlitat en ackrediterad (godkänd av kommunen) utsättn.man för att staka ut vårt hus. Grunden sattes efter hans mätn. ? ? Grannen klagade hos BN att huset står för nära. BN och utsättare och kontrollansv. var ut till tomten och tittade. Godkände utsättn. och avskrev klagan.. En annan utsättare ( ackr.?) mätte ut samma sak. och fick det till att den första mätt fel...Bygget stoppades...Grundläggaren (anlitad av vår husleverantör) säger att de gjort grunden enl utsättarens pinnar och utsättaren säger att han mätt rätt. Vad kan vi göra om alla skyller på varandra. Vi måste ju flytta grunden och det handlar om PENGAR. Finns det försäkringar som täcker?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag kommer i det följande dels behandla huruvida gynnande beslut får ändra för enskild, samt dels huruvida det finns möjlighet att kräva skadestånd av kommunen för eventuellt felaktig utstakning.
Ändring av gynnande beslut
I förevarande fall är det av intresse, att undersöka omständigheten att kommunen i detta skede anför, att tidigare beslut egentligen inte skulle beviljats. Det är sålunda fråga om huruvida kommunen kan ändra tidigare fastställt beslut. För att utröna svaret ska den nya förvaltningslagen tillämpas.
Huvudregeln är att gynnande beslut vinner negativ rättskraft, vilket innebär att de inte kan ändras. Enligt 37 § första stycket FL, får dock myndighet ändra beslut som den har meddelat som första instans, om den anser att beslutet är felaktigt på grund av att det har tillkommit nya omständigheter, eller av någon annan anledning. Med en tillämpning av första stycket kan det anföras, att det föreligger viss risk för att beslutet kan återkallas.
I ditt fall bör emellertid 37 § andra stycket FL aktualiseras istället. I stycket anges, att ett beslut som till sin karaktär är gynnande för någon enskild part får ändras till den enskildes nackdel, bara om (1) det framgår av beslutet eller de föreskrifter som det har grundats på att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas, (2) tvingande säkerhetsskäl kräver att beslutet ändras omedelbart, eller (3) felaktigheten beror på att parten har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter. Det måste i ett första skede fastställas huruvida det är fråga om ett gynnande beslut. Med uttrycket gynnande avses sådana beslut som i grunden ger enskilda rätt till en förmån av något slag. Det kan ofta handla om förmåner som är av personlig eller ekonomisk art. Att förmånen är av sådant slag är dock inte något krav enligt bestämmelsen. Den typ av beslut som det handlar om kännetecknas huvudsakligen av att de typiskt sett ger den enskilde rätt till något som denne inte hade innan beslutet fattades, exempelvis tillstånd att bebygga en fastighet (prop. 2016/17:180 s. 231). I detta fall är det sålunda fråga om ett gynnande beslut och 37 § andra stycket FL tillämpas istället för första stycket.
Fastän det är fråga om gynnande beslut kan det som nämnts ovan ändras. Beslutet kan enligt det första undantaget återkallas i det fall det innehåller ett återkallelseförbehåll. Ett sådant förbehåll ska framgå av beslutet. Det kan även återkallas i det fall föreskrifterna som det har grundats på anger att det under vissa förutsättningar får återkallas. Utstakning regleras i 10 kap. 26 § plan- och bygglagen (PBL). Det stadgas inte direkt i bestämmelsen att beslutet kan återkallas. Däremot föreskrivs det, att eventuella grannar ska kallas till utstakningen. Har inte grannen kallats, kan det eventuellt vara grund för att återkalla beslutet. Dessutom finns en bestämmelse i 9 kap. 4 § PBL, viken stadgar att byggnation inte får uppföras inom 4,5 meter till grannes tomtgräns. Enligt det andra undantaget är även hänsyn till människors eller djurs liv och hälsa exempel på omständigheter som traditionellt ansetts motivera att en myndighet ändrar ett gynnande beslut. Omsorg om egendom är ytterligare ett exempel på omständigheter som kan motivera att detta undantag tillämpas. Det tredje undantaget avser de tänkbara fall fel beror på partens eget agerande vid uppgiftslämnandet, dvs. även i de fall en missvisande bild lämnas till följd av att betydelsefulla fakta utelämnas. Ett vilseledande kan alltså bestå i att den enskilde har lämnat felaktiga uppgifter om ett relevant sakförhållande.
Enligt 38 § FL ska även beslut ändras, i det fall beslutet är uppenbart felaktigt i något väsentligt hänseende på grund av att det har tillkommit nya omständigheter eller av någon annan anledning, och beslutet kan ändras snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Oavsett huruvida det tillkommit nya omständigheter eller annan anledning, bör inte beslutet kunna återkallas enligt 38 § FL, eftersom det skulle medföra en för stor nackdel för dig i detta skede
Ansvar för utstakning
Enligt 3 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207) ska staten eller en kommun ersätta skada som vållats genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller kommunen svarar. Är det kommunens utstakningsman, är det ostridigt att utstakningen och utmärkningen utgör myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande kommunen svarar. Frågan är alltså om kommunen vid utstakningen/utmärkningen haft en skadeståndsgrundande skyldighet att ta hänsyn till närheten till tomtgränsen. Det saknas föreskrifter om den närmare innebörden av utstakning och utmärkning och vilka bedömningar som ska göras vid sådana förrättningar.
Det är generellt sett den som söker bygglov som står för såväl idé och planering som utförandet av byggprojektet. Byggherren har huvudansvaret för att bestämmelserna i lagen iakttas, medan kommunens skyldighet inriktas på att kontrollera att byggherren har tagit sitt ansvar. Vad gäller utstakning och utmärkning syftar sådana förrättningar till att sätta ut byggnadens läge på plats i enlighet med det bygglov som i regel har beviljats. I förarbetena till bestämmelsen om utstakning/utmärkning framhålls det att bestämmelsen inte ålägger byggnadsnämnden att själv göra utstakningen. Vad kommunen åläggs är endast att tillse att utstakning sker under sådana former att det finns rimliga garantier för att det som ska utföras placeras på exakt rätt plats när placeringen har stor betydelse. Behovet av sådan kommunal förrättning gör sig starkast gällande i fråga om bygglovspliktiga åtgärder inom områden med samlad bebyggelse. Kommunens ansvar vid utstaknings- och utmärkningsförrättningen är att tillvarata den omkringliggande omgivningens rättigheter och intressen. För exempelvis mindre byggnader, tillbyggnader eller för byggnadsåtgärder inom glest bebyggda områden bör byggherren själv kunna ta ansvaret för att placeringen blir riktig (prop. 1993/94:178 s. 67 och1985/86:1 s. 762).
Se hovrätten för västra Sverige i mål nr. T 2686-12.
Om utstakning görs i eller intill en tomtgräns ska grannen enligt lag ges möjlighet att vara med under utstakningen. Byggherren ansvarar alltid för att berörd granne kallas när så behövs (10 kap. 26 § plan- och bygglag).
Slutsats
Det är min uppfattning, att beslutet som avsåg utsättningen, är att anse såsom gynnande beslut. Detta får endast ändras i de fall det i beslutet fanns ett återkallelseförbehåll, föreskrifter medför detta, det föreligger tvingande säkerhetsskäl, eller du vid ansökan om bygglov lämnade oriktiga eller vilseledande uppgifter. Det finns inget i frågeställningen som tyder på att något av undantagen i 37 § första stycket FL eller 38 § FL vore tillämpliga. Däremot kan eventuellt ett av undantagen i 37 § andra stycket FL vara aktuellt att notera, nämligen om det framgår av de föreskrifter som beslutet har grundats på, att beslutet under vissa förutsättningar får återkallas. I detta fall tycks det nämligen inte som att grannen har kallats till utstakningen. Det ska även noteras, att grannes medgivande krävs för byggnation inom 4,5 meter till tomtgränsen.
I det fall kommunen anser att beslutet kan återkallas, bör det istället vara aktuellt att rikta skadeståndsansvar gentemot kommunen för felaktig myndighetsutövning, eftersom den inte kan anses ha tillvaratagit den omkringliggande omgivningens rättigheter och intressen. Alternativt kan ansvarskrav riktas mot byggherren om det är denne som utfört utstakningen. Det tycks dock som att det är en av kommunen utsedd utsättningsman.
Det är möjligt att er hemförsäkring innehåller villkor avseende dessa omständigheter, alternativt att kommunen har en relevant försäkring. Ni bör dock i vart fall kunna rikta krav mot kommunen, alternativt byggherren.
Har du några fler frågor, eller vill du komma i kontakt med någon av våra jurister, är du varmt välkommen att återkomma till mig på pontus.schenkel@lawline.se!
