Vårnadsfråga och rätt till samarbetssamtal
Fråga
Hej, Jag har en fråga när det
gäller ensam vårdnad. Just nu lever jag separerad från min dotters pappa. Vår
gemensamma dotter är två år och vi har levt skilda sedan hon var ett år gammal.
Under ett års tid har hans reaktion på vår separation växlat väldigt mycket.
Ibland kan han ha varit svår att prata med och gemensamma beslut har varit
svåra. Ibland kan han ha gjort saker emot min vilja, vilket har både gjort mig
både upprörd och ledsen. Han har många bra sidor, men det som får mig att tänka
på en enskild vårdnad är att han under en stor del av denna tid har lidit av
självmordstankar och ångest. Jag lät hans mamma konfrontera honom angående hans
självmordstankar, men han slängde bara ut henne ur hans hem. Han tror inte på
att någon är duktig nog att hjälpa honom även om han erkänner att han har
problem. Sen denna händelse har han inte pratat om självmord igen, men ångesten
har ökat. Jag kan inte se att denna miljö kan vara tillgodo för henne då barn
känner av föräldrars känslor väldigt väl. Vår dotter är hans allt, och han
skulle aldrig gå med på att jag fick vårdnaden om henne, men jag anser att
denna situation är ohållbar. Hur kan jag gå vidare med detta?
Svar
Hej, och tack för din fråga!
Frågor som rör vårdnad, boende och umgänge regleras i
föräldrabalkens sjätte kapitel och utgångspunkten för alla dessa frågor är
barnets bästa. Som i ditt fall när er dotter står under vårdnad av er båda och du
önskar få ändring i vårdnadsfrågan så är det domstolen som fattar beslut om
vårdnaden ska vara gemensam eller om den ska anförtros åt en av föräldrarna.
Vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller om den ska
anförtros åt en av föräldrarna ska särskilt avseende fästas vid föräldrarnas
förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Den situationen du beskriver
visar på att ni ibland har svårt att samarbeta när det rör er dotter och det är
alltid en bedömning i det enskilda fallet om samarbetsproblemen ger skäl för
ensam vårdnad. Enligt praxis krävs det att konflikten mellan vårdnadshavarna är
så djupt rotad att den framstår som omöjlig att lösa för att domstolen ska anse
att samarbetsproblemen ger skäl för att anförtro en av föräldrarna ensam
vårdnad.
Det krävs med andra ord stora samarbetssvårigheter och skälet till
detta är den presumtion som finns i vårdnadsfrågor att det är barnets bästa att
vårdnaden är delad. Det är viktigt att tillägga att det alltid är en bedömning
i det enskilda fallet vad som är barnets bästa och om det kan visas att barnen
far illa på grund av detta är det givetvis något som också måste beaktas vid
bedömningen av vårdnadsfrågan.Slutligen ska noteras att föräldrar har rätt enligt 5
kapitlet 3 § socialtjänstlagen att genom samarbetssamtal få hjälp att nå
enighet i frågar om vårdnad, boende och umgänge. Genom ett sådant samtal kan
förhoppningsvis du och din dotters pappa komma överens om en lösning som alla tre är nöjda med. Vänligen,