Vårnadsfråga och rätt till samarbetssamtal
Hej, Jag har en fråga när det gäller ensam vårdnad. Just nu lever jag separerad från min dotters pappa. Vår gemensamma dotter är två år och vi har levt skilda sedan hon var ett år gammal. Under ett års tid har hans reaktion på vår separation växlat väldigt mycket. Ibland kan han ha varit svår att prata med och gemensamma beslut har varit svåra. Ibland kan han ha gjort saker emot min vilja, vilket har både gjort mig både upprörd och ledsen. Han har många bra sidor, men det som får mig att tänka på en enskild vårdnad är att han under en stor del av denna tid har lidit av självmordstankar och ångest. Jag lät hans mamma konfrontera honom angående hans självmordstankar, men han slängde bara ut henne ur hans hem. Han tror inte på att någon är duktig nog att hjälpa honom även om han erkänner att han har problem. Sen denna händelse har han inte pratat om självmord igen, men ångesten har ökat. Jag kan inte se att denna miljö kan vara tillgodo för henne då barn känner av föräldrars känslor väldigt väl. Vår dotter är hans allt, och han skulle aldrig gå med på att jag fick vårdnaden om henne, men jag anser att denna situation är ohållbar. Hur kan jag gå vidare med detta?
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga!
Frågor som rör vårdnad, boende och umgänge regleras i föräldrabalkens sjätte kapitel och utgångspunkten för alla dessa frågor är barnets bästa. Som i ditt fall när er dotter står under vårdnad av er båda och du önskar få ändring i vårdnadsfrågan så är det domstolen som fattar beslut om vårdnaden ska vara gemensam eller om den ska anförtros åt en av föräldrarna.
Vid bedömningen av om vårdnaden ska vara gemensam eller om den ska anförtros åt en av föräldrarna ska särskilt avseende fästas vid föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet. Den situationen du beskriver visar på att ni ibland har svårt att samarbeta när det rör er dotter och det är alltid en bedömning i det enskilda fallet om samarbetsproblemen ger skäl för ensam vårdnad. Enligt praxis krävs det att konflikten mellan vårdnadshavarna är så djupt rotad att den framstår som omöjlig att lösa för att domstolen ska anse att samarbetsproblemen ger skäl för att anförtro en av föräldrarna ensam vårdnad.
Det krävs med andra ord stora samarbetssvårigheter och skälet till detta är den presumtion som finns i vårdnadsfrågor att det är barnets bästa att vårdnaden är delad. Det är viktigt att tillägga att det alltid är en bedömning i det enskilda fallet vad som är barnets bästa och om det kan visas att barnen far illa på grund av detta är det givetvis något som också måste beaktas vid bedömningen av vårdnadsfrågan.
Slutligen ska noteras att föräldrar har rätt enligt 5
kapitlet 3 § socialtjänstlagen att genom samarbetssamtal få hjälp att nå
enighet i frågar om vårdnad, boende och umgänge. Genom ett sådant samtal kan
förhoppningsvis du och din dotters pappa komma överens om en lösning som alla tre är nöjda med.
Vänligen,
