Varför är vi medvetet otydliga inom juridiken?
Hej!
Varför använder man så vaga begrepp såsom " inom skälig tid" i juridiken, istället för att mer konkret säga "inom 2 månader" osv? Det är ganska otydligt och leder till många diskussioner.
Mvh
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår att det kan vara svårtolkat när lagstiftaren skriver ”inom skälig tid” eller att något kan jämkas om det är skäligt. Det är svårt för oss som jobbar med begreppen dagligen också, men jag ska försöka förklara varför man medvetet väljer att skriva så istället för ”inom två månader”.
Ett ganska förklarande exempel är om vi tittar i 9 § Köplagen. Där står att om inte tiden för avlämnandet av en vara har avtalats, ska varan avlämnas inom skälig tid från köpet. Här är det av rent praktiska skäl. Eftersom köplagen reglerar alla köp mellan likvärdiga parter (dvs. mellan privatperson och privatperson samt företag och företag) är det omöjligt att förespå vilken vara den kommer tillämpas på och vad förutsättningarna är för just den.
Om ett företag köper en lastbil som behöver transporteras via tåg för att levereras, är det skäligt att det här tar längre tid än om samma företag beställer frimärken som kan transporteras av brevbärare. Lagstiftaren hade här kunnat detaljreglera och sagt att ”varor över 100 ton ska levereras inom två veckor om inget avtalats, varor under det ska levereras inom 2 dygn”, men då hade exempelvis en vara som visserligen väger mindre än 100 ton men som säljaren själv måste beställa och som fastnar i tullen levereras inom 2 dygn från köpet. Och då hade lagstiftaren igen behövt gå in och detaljreglera den detaljreglerade situationen och säga att ”varor under 100 ton behöver inte levereras inom 2 dygn om de fastnar i tullen utan ska då levereras inom två månader”. Exemplet är i grova drag, men du förstår tankesättet.
Det finns helt enkelt en så oändlig tillämpningsmöjlighet vid generellt hållna lagar, att det inte går att detaljreglera och gardera dem för varje tänkbar händelse.
Ett annat talande exempel där man använder begreppet skälig tid är i 69 kap. skatteförfarandelagen. När skatteverket gör vad som kallas för en bevissäkring, dvs. beslagtar material för att få en bättre bild av bolaget och vad de ska ha för underlag till skatt, säger lagen att ”Den som ska underrättas om ett beslut om bevissäkring innan det verkställs ska ges skälig tid att inställa sig och tillkalla ombud eller biträde”. Här är det inte heller rimligt att detaljreglera. Skulle vi säga att det istället för ” skälig tid” skulle vara ett dygn den som underrättats om bevissäkring hade på sig, måste vi ställa oss följdfrågan: Är det rimligt att säga att ett storföretag som har jurister på plats dagligen ska ha samma tid som en mindre firma som måste börja leta och jämföra jurister för att få hjälp?
Hela begreppet ”skälig tid” är till för de som slutligen tillämpar lagarna, det vill säga domstolarna. Anser en konsument att en reklamation skett inom skälig tid, men säljaren anser att den tiden passerat, får domstolarna här möjlighet att väga samman alla fallets omständigheter och svara på frågan om det just i det här enskilda fallet, var inom skälig tid. Det som sagts där kan vi sedan jämföra med andra liknande fall och då få en uppfattning om vad som är skäligt eller inte.
Slutligen kan tillägas att några av de stora rättsvetarna förespråkar en allmänt hållen lagtext (som då innehåller begrepp som skälig tid) då med motivationen att det minskar behovet av oss jurister. Lagar som konsumentköplagen är medvetet skrivna med så klar text som möjligt för att någon som inte studerat juridik ska kunna förstå och tillämpa den. Skulle lagstiftaren istället skriva detaljregler om varje varugrupp; en för elektronik, en för livsmedel, en för kläder, en för litteratur, en för biljetter, en för byggmateriel, en för verktyg till byggmaterial, en för tillbehör till verktygen för byggmaterialen osv. skulle det göra lagen så pass oöverskådlig att en jurist skulle behövas vid varje tillämpning.
Som jag skrev i början; det här är ett jobbigt begrepp. Jag förstår verkligen det du menar med att det leder till många diskussioner. När man håller på med det och gör sådana bedömningar dagligen blir man något bättre på det, men det är långt ifrån alltid som vi har samma uppfattning om vad som är just skäligt.
Tack för en intressant fråga, jag hoppas du fått lite mer klarhet i ämnet.
Med vänlig hälsning,
