Vårdnad, arvsrätt och efterarvsrätt
Hej! Jag har 2 barn, en dotter som jag ej står som vårdnadshavare för och en pojke som jag har delad vårdnad om.
Om jag skulle dö, vem får ta del av mina ägor?
Tacksam för svar.
Lawline svarar
Hej! Tack för att du har vänt dig till Lawline med din fråga.
Först kommer jag ge ett kort svar som direkt svarar på din fråga. Det är dock mycket som spelar in vid arvsfördelning så jag kommer sedan gå in på lite fördjupning som gäller om du är gift. Skulle så inte vara fallet kan du bortse från detta.
Hur arv fördelas regleras främst genom ärvdabalken. Den som är barn i juridisk mening, dvs. biologiskt eller genom adoption, har arvsrätt efter föräldern. Detta gäller oavsett vem som har vårdnaden om barnen. Närmaste arvingar är dina barn, de är s.k. bröstarvingar och de har mellan sig lika stor rätt till kvarlåtenskapen efter dig. I dina barns fall skulle de alltså ha rätt till hälften var.
Skulle det vara så att du är gift ser situationen lite annorlunda ut för då aktualiseras makes arvsrätt (3 kap. 1 §). Detta betyder att den du är gift med ärver dig framför era gemensamma barn. När sedan den andre maken dör får de gemensamma barnen s.k. efterarv efter dig. Efterarvet utgör den andel av makarnas gemensamma förmögenhet de skulle ha fått efter den förste förälderns död.
Detta kan låta lite komplicerat så jag tar ett förenklat exempel. I exemplet använder jag två bröstarvingar där jag utgår från att barnen är gemensamma.
Om makarnas gemensamma förmögenhet vid den första makens död är 200.000 kr tillfaller 100.000 kr den andre maken genom bodelning. Maken får sedan också resterande 100.000 kr i arv efter den första maken. Makarnas gemensamma barn har sedan efterarvsrätt till så stor andel av makarnas förmögenhet som deras arv skulle vara vid det första dödsfallet. Det betyder att de två barnen har arvsrätt till hälften var av arvet efter den första maken, alltså 50.000 kr var. Andelen ur den totala förmögenheten är ju sedan 50.000 av 200.000, alltså är efterarvsrätten ¼ var för de två barnen. Vid den andre makens död får de sedan ¼ var ur den totala kvarlåtenskapen som efterarv efter den förste maken. Efter detta fördelas arvet efter den andre maken som vanligt. Detta ger inga större problem om det bara finns gemensamma barn för då ärver barnen sedan resten av kvarlåtenskapen efter den andre maken på samma sätt, alltså hälften var.
Finns däremot barn som inte är gemensamma så behöver dessa inte avstå arvet efter sin förälder till den förälderns make. Sådana s.k. särkullsbarn får alltid ut arvet efter sin förälder vid dödsfallet om de inte själva väljer att avstå sitt arv och få efterarvsrätt på samma vis som ett gemensamt barn (3 kap. 9 §). Då gäller sedan samma princip som jag redogjorde för i stycket över detta.
Jag hoppas det besvarade din fråga. Är det något mer du undrar är du varmt välkommen att ställa en ny fråga!
