Värdering av egendom vid arvskifte

FRÅGA
Hej!Min mors man dog i november. De har inga gemensamma barn, men varsina två särkullsbarn. En av mannens döttrar vill ha sin laglott nu och inte vänta tills min mor dör. Det gjordes en bodelning i december, men p g a olika anledningar har inte arvskiftet blivit genomfört än. Dödsboet består till stor del av aktier som nu i Coronatider minskat väldigt mycket i värde. Ska särkullsbarnet fortfarande tillskiftas det belopp som bodelningen kom fram till, trots att det värdet idag inte finns kvar? Eller ska särkullsbarnet tillskiftas en andel av aktierna? Hur är det tänkt när det som fanns i bodelningen inte finns kvar vid arvskiftet p g a värdeminskning?Tacksam för er hjälp.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Din fråga aktualiserar olika aspekter av arvsrätt. Vid fördelning av arv är det ärvdabalken (1958:637) som är tillämplig lag. Jag kommer att i det följande att behandla vad som är arv samt fördelningen av arv vid arvsskiftet då det har betydelse för din fråga om värderingen.

Vad är arv?

Innan bodelningen har värdet av makarnas tillgångar och skulder tagits upp i bouppteckning (20 kap 4 § ÄB). Den avlidnas kvarlåtenskap är det sammanlagda värdet av den avlidne makens andel vid bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. En arvsberättigad bröstarvinge har rätt till en andel av arvlåtarens kvarlåtenskap (2 kap 1 § ÄB). Om det finns gemensamma barn med en efterlevande maken övertar den efterlevande maken de gemensamma barnens andel med fri förfoganderätt (3 kap 1 §). Vid den efterlevande makens död har barnen rätt att få ut arvet efter den först avlidne, s.k. rätt till efterarv (3 kap 2 § ÄB). Ett särkullsbarn kan också avstå sin andel till förmån för den efterlevande maken med samma rätt till efterarv (3 kap 9 § ÄB).

Fördelning av arv

Vid arvsskiftet ska kvarlåtenskapen fördelas. Det är dödsbodelägarna som ska komma överens om hur fördelningen ska ske. Den slutgiltiga fördelningen framgår av ett arvskifteshandling, vilket kräver att alla ska vara överens (23 kap 4 § ÄB). Om arvingarna inte är överens kan ni ansöka om förordnande av skiftesman (23 kap 5 §). Skiftesmannen kommer att fördela egendomen utifrån gällande regler.

Värdering

För värdering av egendom vid arv finns inga regler som är uttryckta i lagtext, men däremot olika principer. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet ska användas vid fördelningen, inte det värde som angetts i bouppteckningen och som också legat till grund för bodelningen. Arvingarna är dock fria att ge egendomen valfritt värde så länge de är överens om det vid upprättandet av arvskifteshandlingen. Den nuvarande regleringen gör det således möjligt att ta hänsyn till en värdeminskning.

Sammanfattning

I ditt fall innebär detta att särkullbarnet har rätt till en andel av kvarlåtenskapen. Arvet utgörs således av en andel av den avlidnes del efter bodelningen adderat med dennes enskilda egendom. Arvet är alltså inte är detsamma som värdet av den avlidnes del efter bodelningen.

Vid arvsskiftet är det upp till er dödsbodelägare att komma överens om värdet för egendomen, t.ex. aktierna. Huvudprincipen är att marknadsvärdet vid dagen för arvsskiftet som ska användas. Om ni inte skulle komma överens kan ni ansöka om skiftesman. Eftersom huvudprincipen är att värdet vid skiftesdagen ska användas kommer skiftesmannen troligen att tillämpa det värdet.

Hoppas att du fick svar på din fråga!

Linnéa Lind
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll
Senaste besvarade frågorna inom Bouppteckning och arvsskifte (999)
2020-09-21 Får man tömma dödsboet innan bouppteckningen?
2020-09-20 Ska syskon bli kallade till bouppteckning om ena maken fortfarande lever?
2020-09-17 Till vilket värde ska en hund tas upp i en bouppteckning?
2020-09-16 Hur ska jag tolka en bouppteckning?

Alla besvarade frågor (84324)