Våld mot tjänsteman och narkotikabrott (0,6-1g kokain)
Lawline svarar
Hej, och tack för din fråga.
Våld mot tjänsteman är ett brott som återfinns i 17 kap. 1§ Brottsbalken. Där sägs att den som med våld eller hot om våld förgriper sig å någon i hans myndighetsutövning eller för att tvinga honom eller hindra honom från åtgärd däri (…) döms för våld mot tjänsteman till fängelse i lägst 14 dagar och högst 4 år. Om brottet är ringa (inte så allvarligt) döms man istället till böter eller fängelse i högst 6 månader. Jag utgår ifrån att den som du ska ha utfört brottet mot var en polis och regel är tillämplig eftersom dessa ofta anses vara i myndighetsutövning.
Att ”med våld förgripa sig å någon” innebär att brottsligen ska ha burit våldsam hand på någon som därigenom utsätts för misshandel eller betvingande. Att enbart tränga undan en tjänsteman eller rycka någonting från honom för att hindra eller framtvinga en tjänsteåtgärd är i normalfallet endast straffbart som brottet våldsamt motstånd (17 kap 4§ BrB). Detsamma gäller ryckande och slitande i kläder eller att stänga in honom, såvida inte en sådan åtgärd nästan helt berövar tjänstemannen sin handlingsförmåga.
En fråga är vad som gör att ett sådant brott bedöms som ringa eller inte. I tidigare lagstiftning handlade det mest om hur högt uppsatt den utsatte befattningshavaren var. Idag är det inte så utpräglat men tjänsteställningen kan fortfarande spela in vid straffmätningen. Brottet bedöms som svårare om våldet står i uppenbart samband med myndighetsutövning som ankommer endast på högre tjänstemän eller annars är av särskild vikt. T.ex. om någon skulle angripa en domare vid en rättegångsförhandling. Av betydelse vid straffmätningen är också att den angripne löper risk för övergrepp från allmänhetens sida, såsom exempelvis en patrullerande polisman gör. Hur grovt själva våldet var ska också beaktas vid bedömningen.
Det ska tilläggas att det inte i sig är olagligt att ifrågasätta poliser när de utför myndighetsutövning. Det skulle i förlängningen till och med vara möjligt att fysiskt ingripa mot en polis som går utöver sina befogenheter med hänvisning till t.ex. nödvärnsbestämmelsen (24 kap 1§ BrB).
När det gäller innehav av kokain aktualiseras narkotikastrafflagen. I princip all befattning med narkotika är olaglig, även att inneha förbjudna preparat (1§ NSL). Straffskalan när det gäller narkotikabrott av normalgraden sträcker sig mellan 14 dagars fängelse till 3 års fängelse. Om brottet är ringa döms till böter eller högst 6 månaders fängelse. (2§ NSL). För att någon ska kunna dömas för ett brott (som narkotikabrott) krävs, förutom att man har begått gärningen, bl.a. att man ska ha haft uppsåt till gärningen.
I rättsfallet NJA 2008 s. 653 bedömdes innehav av 0,73 g kokain för eget bruk som brott av normalgraden. Enligt tidigare påföljdspraxis har 0,6 g kokain rubricerats som ringa brott med ett straffvärde på 150 dagsböter. 1 g kokain ansågs vara narkotikabrott av normalgraden och hade ett straffvärde på fängelse i en månad. I 2008 års fall konstaterade Högsta domstolen, mot bakgrund av lagens förarbeten, att innehav av mer än 0,6 g kokain som utgångspunkt inte skulle bedömmas som ringa brott. Denna praxis talar för att ditt fall angående 0,71 g kokain skulle kunna bedömmas som brott av normalgraden och enligt ovan stående straffskala.
Det är naturligtvis mycket svårt att säga om någon kommer bli dömd för ett brott eller inte och resultatet kommer antagligen bli beroende av vad som kan styrkas i målet, dvs. vad som kan bevisas. Det är åklagaren som har bevisbördan, vilket innebär att han eller hon ska visa för domstolen att det som denne påstår är sant, alltså att du ”utom rimligt tvivel” begått brotten. I brottmål är beviskravet ställt högt och grundprincipen handlar om att en person hellre ska frias än fällas om det råder oklarheter. Om du skulle bli dömd för något av brotten ska domstolen ta ställning till vilken påföljd som blir aktuell. Denna bedömning är beroende av en rad faktorer t.ex. hur gammal du är, om du är tidigare straffad, om du har behov av någon form av hjälp med missbruk etc. Både våld mot tjänsteman och narkotikabrott är vad som brukar kallas för artbrott, vilket medför en presumtion för fängelse. Det är dock inte säkert att utgången kommer bli så bara för det.
I ovan nämnda fall där gärningsmannen innehaft 0,73 g kokain diskuterade domstolen frågan. Det sades att narkotikabrott som inte är ringa brukar leda till påföljden fängelse. Denna presumtion sades dock kunna variera beroende på brottslighetens karaktär i det enskilda fallet och omständigheterna vid brottet. Vidare sades att fängelsepresumtionen främst borde göra sig gällande när det handlar om gärningar som ingår i led i omsättning av narkotika (t.ex. vid försäljning av narkotika). Högsta domstolen kom fram till att straffvärdet som utgångspunkt, när det rörde sig om en sådan förhållandevis begränsad mängd kokain som 0,73 g, fick anses ligga på allmänt fängelseminimum. Eftersom gärningsmannen i det fallet endast haft kokainet för eget bruk och inte tidigare var straffad dömdes han till villkorlig dom i kombination med dagsböter, istället för fängelse.
När det gäller brottet våld mot tjänsteman har man i praxis kunna se en viss restriktivitet vid användning av påföljder som villkorlig dom och skyddstillsyn vid våld mot en polisman.
I rättsfallet NJA 1984 s. 898 sades att icke frihetsberövande påföljd för våld mot tjänsteman av normalgraden, i regel endast borde komma i fråga om brottslingens personliga förhållanden talade för det med särskild styrka. Detta uttalande gjordes dock innan 1999 då systemet med samhällstjänst blev permanent. Denna påföljd syftade till att erbjuda ett alternativ för bl.a. den gruppen lagöverträdare som annars brukade få korta fängelsestraff. Sedan dess har kombinationen villkorlig dom och samhällstjänst för våld mot tjänsteman använts relativt flitigt i praxis, istället för fängelse.
Polisen står inte över lagen även om de har vissa befogenheter som går utöver vad vanliga människor har. Att helt oprovocerat hota en person är naturligtvis inte okej ens om man en polisman. Om du vill kan du polisanmäla polisen. Ett brott som kan bli aktuellt när en polisman missköter sig i tjänst kan tjänstefel (20 kap 1§ BrB). Om du tycker att du blivit behandlad på ett felaktigt sätt av polisen kan du även JO anmäla händelsen, dvs. rapportera denna till justitieombudsmannen. (http://www.jo.se/sv/JO-anmalan/Skicka-in-anmalan/)
Om du själv vill titta närmare på nämnda lagrum se (https://lagen.nu/1962:700) för BrB och (https://lagen.nu/1968:64) för NSL.
Hoppas att jag kunde svara tillfredsställande på din fråga.
MVH /Veronica Eriksson
