Vad krävs för skyddad identitet?
Vad är kriterierna för att få skyddad adress samt skyddad identitet
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder sig till Lawline med din fråga!
I Sverige kan man leva under skyddad identitet på tre olika nivåer och därmed blir "skyddad identitet" ett samlingsnamn för åtgärder att skydda personer som av någon anledning inte ska kunna hittas av personer som hotar dem. Här nedan kommer därför en presentation av de tre typer av skyddade personuppgifter som finns och som sedan tillämpas utifrån vad som anses bäst för dig, utifrån just ditt fall.
Nivå 1 – Sekretessmarkering, 22 kap, 1 § Offentlighets - och sekretesslag
Sekretessmarkering innebär att det blir svårare för andra att ta del av dig i folkbokföringsregistret. Vanligtvis är alla personuppgifter som namn, personnummer och adress offentliga och något som alla kan få tillgång till, men inte om du har en sekretessmarkering. Detta innebär att om uppgifter ska lämnas ut av någon myndighet måste myndigheten först kontrollera och avgöra om uppgifterna kan lämnas ut utan att det medför någon risk för dig som har sekretessmarkering.
För att få en sekretessmarkering ansöker du om det hos Skatteverket. För att få din ansökan beviljad brukar Skatteverket kräva ett intyg från polisen eller socialtjänsten. Avgörandet för att medge en sekretessmarkering är att en person eller dennes närstående är utsatta för konkreta och aktuella hot och innebär att den enskilda eller närstående har drabbats av skada (kan vara både psykiskt och fysiskt).
Sekretessmarkeringen prövas sedan en gång per år.
Nivå 2 - Kvarskrivning, 16 § Folkbokföringslag
Med kvarskrivning menas att du fortfarande står skriven på den tidigare adressen men att man bor på en annan ort. Den nya adressen finns endast tillgänglig på skattekontoren. Detta är ett starkare skydd än en sekretessmarkering eftersom din nya adress aldrig förs in i folkbokföringen och lämnas aldrig ut till andra myndigheter. För att skatteverket ska medge kvarskrivning kärvs det som motsvaras för kontaktförbud och innebär att det ska finnas en klar och tydlig risk för att en person trakasserar, förföljer eller begår brott mot dig.
Nackdelen med kvarskrivning är att personen är skriven i en stad, men bor i en annan. Detta innebär att ett flertal samhällstjänster, som sjukvård exempelvis, är knuta till den staden där du är skriven. Gällande sjukvård bör du därför kontakta hälsocentralen och berätta om din situation för att i förväg skapa enklare vårdinsatser den dagen du behöver det.
Nivå 3 – Fingerade personuppgifter, Lag om fingerade personuppgifter
Om du är särskilt allvarligt utsatt och hotas så att ditt liv, hälsa och frihet är i fara kan du få något som heter fingerade personuppgifter. Detta är den högsta nivån av skyddad identitet och innebär att personen får en helt ny identitet gällande namn och personnummer. Här skapas en ny identitet som inte har någon anknytning till ditt tidigare liv du levt. Det här skyddet söker du om hos Rikspolisen och används endast i undantagsfallen efter att andra former av åtgärder har prövats. Detta beror på att detta skydd kan innebära en stor förändring för din livssituation.
Sammanfattande svar
Om du är utsatt för brott, hot eller känner dig rädd av någon anledning bör du alltid kontakta polisen eller brottsofferjouren för hjälp och råd. Om du inte skulle vara bekväm med att själv kontakta polisen, kan det vara bra att prata med någon i din omgivning, som du känner dig trygg med och som kan hjälpa dig att kontakta polisen. Det rekommenderas därför att börja kontakta polisen och diskutera ditt fall, för att sedan se till vilken åtgärd av ovan nämnda nivåer av skyddad identitet som passar dig. Vidare har din kommun det yttersta ansvaret för att du ska få stöd och den hjälp som du behöver, enligt 2 kap. 1 § socialtjänstlagen.
Relevanta och viktiga nummer vid brott, hot och våld:
Polisen: 112
Brottsofferjouren: 0200-21 20 19.
Barnens rätt i samhället, BRIS: 116 111
Hoppas du fick svar av din fråga och lycka till!
Med vänliga hälsningar,
