Vad kan man göra när den andre föräldern saknar intresse för barnen?
Hej! Jag och min man har sedan tre år tillbaka bott särbo. Vi har två barn tillsammans en på 9 år och en på snart 13 år. Det var tänkt att barnen skulle bo hos pappan på helgerna och hos mig på vardagarna men så har det inte blivit utan dom har bott hos mig hela tiden. Pappan bara kommit med bortförklaringar, skyllt på att barnen inte vill eller att det är deras fel mm. Jag har låtit barnen träffa sin pappa hemma hos oss då jag tycker det är viktigt att dom träffas. Problemet nu är att jag vill inte ha deras pappa är här varje dag. Då pappan ändå inte gör något med sina barn. Han har lovat dom tex att bada med sen struntat i det. Är jag skyldig pappan att han ska vara hos mig för att träffa barnen eller kan jag säga att vill du umgås med dina/våra barn får du göra det utanför mitt hem? Vi har haft kontakt med både socialen, familjerådgivning och familjebehandlingsenheten men inget har hjälpt. Pappan visa inget intresse, empati och känslor för sina barn. Jag vet inte vad jag ska göra?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till oss med din fråga.
När en relation avslutas kan samarbetet bli extremt ansträngt, men det måste fortgå på ett bra vis för barnens skull. Din berättelse visar på ett väldigt gott föredöme för detta. Du berättar att ni haft samarbetssamtal genom familjerådgivning, socialen och familjebehandlingshem men ingenting hjälper, men du försöker ändå. Det visar att du först och främst har barnens intresse för ögonen och att du främjar en god och nära kontakt med deras pappa.
Svaret på din fråga är att du behöver absolut inte ha öppet hus för barnens pappa att komma och umgås med barnen när han själv vill. Detta måste alltid regleras med ömsesidig respekt mellan er där hans rätt att hälsa på sina barn möts upp med respekt för ditt privatliv.
Mitt råd är att ni reglerar hur barnen ska bo och hur ofta de ska träffa sin pappa. Prata med barnen hur de själva önskar att det ska vara då de är så pass stora att de bör lyssnas på. Tänk på att det är i första hand du och barnens förälder som ska komma överens om hur det ska vara. Sen är det viktigt att det blir så och att ni håller på det ni kommit överens om. Det är extremt viktigt för barnen att veta vad som ska hända och hos vilken förälder de kommer att vara. Du nämner att du är särbo med barnens pappa. Många gånger när föräldrar blir särbo och fortfarande är tillsammans kan detta förvirra barnen att pappa kan komma när han vill och varför ska de åka dit om pappa ändå är hos mamma hela tiden. När du reglerat umgänget för pappa kommer barnen kanske se det naturliga med att hälsa på sin pappa. Det behövs kanske ett klart besked till barnen vilken relation deras föräldrar har. Barn kan vara väldigt känsliga för sådant även om vi inte tänker att de bryr sig eller märker.
Den förälder som inte engagerar sig i sina barn har ensamt ansvaret att göra det. Du kan aldrig engagera den andre i era barn utan det måste denne göra själv. Gör därför upp med barnens pappa i god tid att barnen följer med hem till honom och stå på dig att det måste bli så.
Jag tycker att det låter som att hans självförtroende som förälder har svikit honom och att det även låter som det kan finnas andra problem bakom relationen. Även om barnen har en förälder som inte kan vara förälder så är den alltid det för sina barn. En person med missbruk, depression eller psykisk sjukdom kan också vara förälder och behöver fullt stöd att få vara det så gott det går och inom en viss gräns.
Om ni fortfarande går i samtal hos familjerådgivningen så tycker jag att du ska ta upp detta och be dem hjälpa till med regleringen. Nästa möjlighet är att ansöka om reglerat umgänge hos tingsrätten där ett schema fastställs och som därefter ska följas. Barnen börjar bli så stora snart att de kan hålla kontakt med sin pappa på eget initiativ, men du behövs ett tag till.
Det viktigaste är att du alltid hjälper barnen att kunna ha en god och nära relation med sin pappa. Deras relation måste i grunden byggas helt på hans egna föräldraskap och engagemang där du ställer dina krav på att få ett lugnt hem och privatliv. Ett sista alternativ är alltid att söka om ensam vårdnad för barnen och låta pappan själv få ta initiativ till kontakten när det passar honom, barnen vill och du kan.
Hoppas det löser sig för er alla, du är välkommen med följdfråga om det var något du inte fick svar på.