Vad kan jag kräva min f.d. sambo på när vi separerat?
Hej,
Jag har separerat från min sambo. Vi har inga skriftliga avtal.
Vi gjorde en muntlig överenskommelse när vi blev sambos vad vi skulle stå för gällande hyra, bostadslån, försäkring och dyl kostn för hemmet. Han betalade mer än mig eftersom han på sin lön fick ut 5 -10.000.- mer i månaden.
Då han under vintern 2018-19 inte erhöll någon lön från sin arbetsgivare ( endast 10.000.- vid 2 tillfällen), lånade jag honom pengar genom överföring via bankkonto vid 8 tillfällen. Ett av beloppen var till hans billån som han inte hade pengar till. Dessutom betalade jag hela hyran 6 månader under denna perioden. Han betalde dock bostadslån, försäkring.
Han fick betalt för sin uteblivna lön ( ca 100.000.-) i september 2019, men jag har ännu inte fått återbetalning av beloppen jag lånade honom.
Jag har gjort en sammanställning genom mina kontoutdrag och krävt honom på pengarna. Han förstår inte att han är skyldig mig några pengar.
Han kommer då med ett motkrav på mig att jag under 3 års tid har betalt för lite för hyra, bostadslån mm.
Jag flyttade från vår bostadsrätt 2020.01.04. Han hade då för avsikt att bo kvar i lägenheten, men förstod inte att han var tvungen att lösa ut mig. I mitten av februari bestämde han sig dock för att bostaden skulle säljas och den lades ut till försäljning. Den är såld med tillträde 2020.05.15. Han står fortfarande skriven på adressen, men påstår att han bor hos föräldrarna. Vem betalar hyran mm?
Vad kan jag kräva honom på?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag tolkar din fråga undrar du dels hur du ska få betalt för det du lånat ut till din (f.d. sambo) dels vem som ska betala hyra och lån för bostadsrätten tills den är såld.
Bostadsrättens fördelning
Mellan dig och din f.d. sambo gäller sambolagen för uppdelning av bostaden. När ett samboförhållande upphör av annat skäl än att samborna ingår äktenskap med varandra ska på begäran någon av samborna samboegendomen fördelas mellan dem genom bodelning. Begäran om bodelning ska ske senast ett år efter att samboförhållandet upphörde (8 § sambolagen). Till samboegendom hör sambors gemensamma bostad och bohag om egendomen förvärvats för gemensam användning (3 § sambolagen). Utifrån hur du skrivit din fråga är min bedömning att bostaden är att anse som samboegendom och ska fördelas er emellan.
I uppdelningen tas det inte någon hänsyn till vem som köpt bostadsrätten, vem som betalt hyra, amorteringar m.m. Bostadens värde ska fördelas er emellan, efter avdrag för skulder, oavsett vem som betalt vad. Detsamma gäller för annat som räknas som samboegendom (i regel möbler och hushållsmaskiner som är förvärvat för gemensam användning).
Om ni gemensamt står för lånen på bostadsrätten har ni ett solidariskt betalningsansvar i förhållande till banken. Det solidariska ansvaret innebär att om inte den ene av er betalar kan banken vända sig mot den andre. Om banken exempelvis vänder sig mot dig för betalning och du får betala allt, har du en regressrätt mot din f.d. sambo och kan kräva honom på hans del. Normalt sett räknar man att man betalar 50/50, innebärande att du kan begära hälften av honom i efterhand. Har ni avtalat annat (t.ex. 70/30) gäller fortfarande det solidariska betalningsansvaret mot banken och du kan kräva din f.d. sambo på den andel han skulle betalt enligt avtal. Har ni endast ett muntligt avtal om fördelningen kan det dock vara svårbevisat.
Fördelningen av kostnader i hushållet
Som redovisat för ovan tas det i sambolagen ingen hänsyn till vem som betalt vad i ett samboförhållande. Om ni avtalat om något er emellan om fördelning av kostnader är utgångspunkten att det ska följas. Har ni exempelvis avtalat att din sambo ska betala 70% av vissa kostnader är det vad som gäller. Om ni endast har ett muntligt avtal kan det dock vara svårbevisat.
Lånet till sambon
När det gäller utlåning av pengar är det alltid en god idé att man skriftligen kommit överens om villkoren; dels att det faktiskt är ett lån, dels villkor för återbetalning. Med det sagt så är givetvis en muntlig överenskommelse lika giltig.
Normalt sett, för det fall att man går till domstol, är det den som påstår att det föreligger ett lån som har bevisbördan för att styrka det. I förevarande fall du. Därför är ett skriftligt avtal att föredra. Det finns i praxis visst stöd för en omvänd bevisbörda. I rättsfallet NJA 2014 s. 364 uttalade domstolen att i förhållande till äldre praxis är det den som kräver betalning på grund av ett påstått penninglån som har bevisbördan för påståendet att det föreligger ett lån. Enligt domstolen tog den principen dock inte sikte på att det stod klart att ett visst belopp överförts från en person till en annan och det råder oenighet om överföringens innebörd. I rättsfallet hävdade den ena parten att det rörde sig om ett lån, den som mottagit pengarna hävdade å sin sida att det mottagna beloppet var en gåva. I det aktuella fallet kastade domstolen om bevisbördan, innebärande att den som mottagit beloppet (ca 100.000 kronor) ålades bevisbördan för att det rörde sig om en gåva. I ditt fall kan det således argumenteras för att det finns utrymme för att kräva din f.d. sambo på det du betalt till honom, trots att ni inte har något papper på lånet och att han kan invända att det t.ex. rör sig om en gåva.
Om du önskar hjälp av en av våra jurister med att gå igenom vilka krav du kan göra, hjälp med bodelning m.m. är du varmt välkommen att återkomma till mig per e-post för ett kostnadsförslag och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
