Vad innebär ärvdabalken 3kap. 3§ i praktiken?

2020-03-21 i Efterarv
FRÅGA
Ärvdabalken 3:33:3 ÄB Har efterlevande maken genom gåva eller annan därmed jämförlig handling, utan tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar, orsakat väsentlig minskning av sin egendom...Fråga: Vilken egendom avses med "sin egendom"? KommentarParagrafen beskriver hur man ska agera när den efterlevande maken exempelvis skänkt bort en stor del av kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken...Fråga: Vilken kvarlåtenskap avses med "kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken"?Den totala kvarlåtenskapen efter den först avlidna och efterlevande maken, eller den först avlidnas makens ägda/ärvda kvarlåtenskap?
SVAR

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Den paragrafen i ärvdabalken som du hänvisar till (3 kap. 3§ ÄB) behandlar en situation där det finns ett efterarv med i bilden, och den efterlevande maken har gett bort en gåva som väsentligt minskat dennes egendomsmassa. För att förstå paragrafen i fråga behöver man vara bekant med vad just ett efterarv innebär.

Efterarv är en uppskjuten rätt för bröstarvingarnas att ärva

Ett efterarv uppstår när en av makarna från ett gift par går bort och de har gemensamma barn. Enligt huvudregeln i 2 kap. 1 § ÄB så är det bröstarvingarna som ärver den bortgångna. En bröstarvinge är den avlidnes biologiska eller adopterade barn. Dock finns ett undantag från detta som kommer fram i 3 kap. 2 § ÄB, vilket säger att om den som avlider är gift så ärver dennes make/maka före deras gemensamma barn med fri förfoganderätt. Fri förfoganderätt innebär att den efterlevande makan/maken får spendera kvarlåtenskapen på i princip det sätt denne vill, men denne får inte testamentera bort egendomen eftersom att den ska gå till deras gemensamma barn efter den efterlevande maken/makans bortgång. Denna begränsning gäller även gåvor av en viss storlek. Bröstarvingarnas rätt att få ärva egendomen från den första föräldern efter den efterlevande förälderns dennes bortgång kallas då för efterarv.

Efterarv räknas ut procentuellt

Hur mycket är det då som efterarvingarna har rätt till? För att ta reda på detta brukar man göra en fiktiv bodelning vid den första makens bortgång. Vi säger att det efter denna visar sig att make A (avliden) äger 400.000 och att make B (efterlevande) äger 600.000 av deras gemensamma egendomsmassa. Make B ärver då make A med fri förfoganderätt och får då alltså en egendom som totalt är värd 1.000.000 (600.000 med hel äganderätt och 400.000 med fri förfoganderätt). Make As bröstarvingar får då efterarv på den andel av make Bs totala egendom som utgörs av arvet från make A. I detta fallet 40%. När make B avlider så har make As bröstarvingar rätt till 40% av dennes kvarlåtenskap oavsett om dennes egendomsmassa har ökat eller minskat under tiden.

Den efterlevande maken som då har ärvt med fri förfoganderätt får som tidigare nämnt inte testamentera bort egendomen. Denne får heller inte ge bort gåvor som väsentligt minskar dennes egendomsmassa.

Dina frågor

Fråga 1: Vilken egendom avses med sin egendom?

Svar: All egendom som den efterlevande maken äger. Alltså dennes totala egendomsmassa.

Fråga 2: Vilken kvarlåtenskap avses med "kvarlåtenskapen efter den först avlidne maken"? Den totala kvarlåtenskapen efter den först avlidna och efterlevande maken, eller den först avlidnas makens ägda/ärvda kvarlåtenskap?

Svar: Här avses den totala kvarlåtenskapen efter den först avlidna och efterlevande maken. Man räknar ut efterarvet procentuellt vilket innebär att det inte finns någon specifik egendom som man inte kan ge bort. Det som spelar roll är hur stor del av den totala egendomen som ges bort. Taket för hur stor gåva man kan ge bort utan att det är en väsentlig minskning av sin egendom brukar vara ca 25%.

Hoppas att du har fått svar på din fråga!

Alicia Holmgren
Fick du svar på din fråga?
Relaterat innehåll