Vad händer om min make går bort före mig när det endast finns särkullbarn i familjen?
Min man äger sommarstället. Vi har båda spar och aktier. Jag har två barn, han tre sedan tidigare. Vi har inga gemensamma barn. Vad händer om min man dör och vi inte har något testamente eller äktenskapsförord?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är gift och har två barn och din make har tre barn och samtliga är från tidigare förhållanden. Några gemensamma barn finns ej och såvitt jag förstår finns vidare varken något testamente eller äktenskapsförord upprättat. Ni har båda diverse tillgångar i form av likvida medel och värdepapper. Däremot äger din man ensam en fritidsfastighet. Mot bakgrund av ovanstående undrar du vad som händer om din man går bort före dig. Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid besvarandet av din fråga följer enligt nedan.
Några allmänna hållpunkter
Inledningsvis kan det konstateras att om den avlidne var gift vid tidpunkten för dennes frånfälle ska en bodelning göras enligt reglerna i äktenskapsbalken innan det förestående arvsskiftet kan äga rum, vilket framgår av 23 kap. 1 § 2 st. ÄB. Enligt 10 kap. 1 § ÄktB räknas till bodelningen giftorättsgodset, vilket är all egendom makarna besitter som inte är enskild egendom, 7 kap. 1 § ÄktB, och den enskilda egendomen definieras uttömmande i det efterföljande lagrummet (lagparagrafen), se 7 kap. 2 § ÄktB. Exempel på den senare egendomen är tillgångar som på grund av villkor i ett äktenskapsförord, ett testamente eller en gåvohandling ska vara enskild och därmed undantas en bodelningssituation. Eventuella anspråk från olika fordringsägare går dock före giftorätten varför vardera maken får undanta så mycket av giftorättsgodset som kan tänkas behövas för att täcka de ifrågavarande skulderna. I praktiken innebär det nu sagda att makarna äger rätt att göra avräkning för sin respektive skulder innan giftorättsgodset, nettoöverskottet, sammanläggs för att därefter hälftendelas, vilket stadgas i 11 kap. 2-3 §§ ÄktB. Det ska i det här sammanhanget även noteras att vardera maken ensam svarar för sina respektive skulder varför eventuella underskott inte kommer att hälftendelas. Skulle den ena makens skulder överstiga dennes tillgångar hälftendelas helt enkelt endast överskottet hos den andra maken. Detta är ett resultat av den äktenskapsrättsliga principen om särförvaltning, vilken kommer till uttryck i 1 kap. 3 § ÄktB. När andelsberäkningen sedan är genomförd och klar ska andelarna (egendomen) fördelas mellan makarna, vilket sker genom den så kallade lottläggningen enligt 11 kap. 7 § ÄktB. Många gånger uppstår dock en obalans mellan hur mycket makarna är berättigade till enligt andelsberäkningen och den egendom som de i själva verket erhåller på sina respektive lotter. Det kompenseras då genom att den av makarna som har fått en lott som är större än andelen tvingas utge en skifteslikvid till den andra maken, vilket i normalfallet brukar ske i monetära medel.
Din faktiska fråga - Vad händer om din make skulle gå bort innan dig?
Utifrån din ärendebeskrivning och givet avsaknaden av såväl ett testamente som ett äktenskapsförord innebär det ovan anförda att en bodelning kommer att göras mellan dig och dödsboet efter din make. Det du erhåller i samband bodelningen tillfaller dig medan allt övrigt blir kvarlåtenskapen efter din make, vilket utgör dödsboets förmögenhetsmassa som i sin tur sedan ska fördelas mellan hans tre bröstarvingar (barn) i enlighet med reglerna om arv i ärvdabalken. Ovan nämndes att bodelningen i den här typen av situationer, när den avlidne vid sitt frånfälle var gift, ska göras enligt reglerna i äktenskapsbalken. Vid en äktenskapsskillnad (skilsmässa) råder det i princip full frihet för makarna att fördela egendomen mellan sig efter eget gottfinnande. För det fall makarna inte kan komma överens är utgångspunkten att vardera maken har rätt att behålla sin egendom, det vill säga den egendom som man formellt sett äger. Så vem som ska få vad (lottläggningen) blir i mångt och mycket en förhandlingsfråga mellan dig och dödsbodelägarna, alltså dina styvbarn, med iakttagande av skyldigheten att utge eventuell skifteslikvid. Ovanstående betyder med andra ord att du som efterlevande make, utan gemensamma barn, inte ärver din man (hans andel). Den så kallade basbeloppsregeln ska emellertid uppmärksammas, vilken innebär att efterlevande make alltid har rätt att få ut ett värde motsvarande fyra prisbasbelopp enligt 3 kap. 1 § 2 st. ÄB (år 2020 uppgår ett prisbasbelopp till 47 300 kr). Den här regeln tillämpas dock endast på dödsbon med en liten behållning. Det ska likaledes framhållas att du som efterlevande make äger rätt att bestämma om bodelningen vid dödsfallet ska göras enligt hälftendelningsprincipen eller om vardera maken (i praktiken dödsboet) som sin andel ska behålla sitt giftorättsgods (jämkning), vilket sägs i 12 kap. 2 § ÄktB. Det senare upplägget gagnar naturligtvis dig som efterlevande make om du skulle vara mer förmögen än din man.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Sammantaget kan följande anföras. Vid avsaknad av gemensamma barn ärver inte makar varandra. I samband med ett dödsfall ska en sedvanlig bodelning göras i enlighet med reglerna i äktenskapsbalken. Märk väl att samtliga tillgångar i händelse av din mans bortgång ska hälftendelas eftersom det enligt uppgift inte finns någon enskild egendom. Det innebär att, förutom sommarfastigheten, kontanterna och aktierna, kommer även er permanentbostad liksom all annan egendom omfattas av bodelningen. Huruvida du ska åberopa jämkningsregeln om din make skulle gå bort kan jag av förklarliga skäl inte svara på. Ändamålet med regeln är i vart fall att bereda visst skydd mot att den efterlevande maken ska behöva dela boet med eventuella särkullbarn till den först avlidne maken som enligt lag har rätt att få ut sitt arv direkt, 3 kap. 1 § 1 st. ÄB. Skulle du nyttja jämkningsregeln i egenskap av efterlevande make renderar detta i att din mans tre barn endast ärver sin fars (din makes) giftorättsgods och kommer därmed inte åt dina tillgångar.
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan, via den kostnadsfria telefonrådgivningen eller ånyo genom några av våra betaltjänster. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
