Vad händer om målsägande tar tillbaka sina anklagelser efter fallen dom?
Vad händer med målsägare om hon tar tillbaka sina anklagelser efter att dom fallit? Vad händer med den åtalade ?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Mina utgångspunkter
Såsom jag förstår din fråga, undrar du två saker. Dels undrar du vad som händer med målsägande, om denne efter att lagakraftvunnen dom fallit drar tillbaka sina anklagelser (d.v.s erkänner att de var falska eller annars uppdiktade), och dels undrar du vad det blir av den tilltalade i denna situation.
Jag kommer i mitt svar att utgå ifrån att du med "efter att dom fallit" menar "efter att FÄLLANDE dom fallit", eftersom detta i min mening är den rimligaste tolkningen av din fråga. Jag kommer vidare att utgå ifrån att målsägandens "tillbakadragande" är allvarligt menat, och inte ett resultat av t.ex hot eller tillfällig sinnesförvirring.
Målsägande som ljög har begått brott och kan bli skadeståndsskyldig
Regler om falska anklagelser och liknande brottslighet finns i brottsbalken. I 15 kap 6 § brottsbalken stadgas följande: "Angiver man oskyldig till åtal med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falska angivelse till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader."
Om målsägande var medveten om att anklagelserna var falska när hon riktade dem, och poängen med att framföra dessa var att den oskyldige åtalade personen skulle bli dömd till ansvar, är detta alltså i sig straffbart. Även om syftet inte var att den oskyldige skulle bli dömd, lär handlandet ändå var straffbart jämte 15 kap 7 § brottsbalken, som är likadan som 15 kap 6 §, med undantag att det för straffansvar inte längre krävs att uppsåtet var att få den oskyldige dömd för brott.
Den ursprungliga målsägande kommer med andra ord sannolikt att inom kort bli föremål för en rättsprocess, denna gång med den falskeligen anklagade som målsägande. Om agerandet var brottsligt, kommer också skadestånd att bli aktuellt.
Den tilltalade kan ansöka om resning och på så sätt frikännas från åtalet
Bestämmelser om resning - det vill säga, bestämmelser om när ett redan avgjort mål kan tas upp på nytt - finns i 58 kap rättegångsbalken (hädanefter RB). Enligt 58 kap 2 § första stycket fjärde punkten RB, får resning till förmån för den tilltalade beviljas, om "någon omständighet eller något bevis, som inte tidigare har förebringats, åberopas och dess förebringande sannolikt skulle ha lett till att den tilltalade frikänts".
Att målsägande erkänner att anklagelserna mot den tilltalande var lögn eller annars falska, är ett typexempel på en omständighet som sannolikt hade lett till att den tilltalade frikänts. En ansökan om resning torde alltså med andra ord tveklöst beviljas, och en frikännande dom därefter meddelas.
Troligtvis har den falskeligen anklagade dessutom rätt till skadestånd från målsägande; dock bara under förutsättning att målsägandes agerande var brottsligt (vilket samtidigt mycket tyder på).
Beroende på om den tilltalade suttit frihetsberövad eller ej, kan denne också ha rätt till skadestånd från staten enligt lag (1998:714) om ersättning för vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder. Hur stort skadestånd i så fall blir jag kan inte uttala mig om utan närmare informationen.
Sammanfattning
Att anklaga någon för ett brott som denne inte begått är straffbart. Målsägande har erkänt att anklagelserna var falska, och torde därför inom kort ställas inför rätta för detta agerande. Den tilltalade i sin tur kan ansöka om resning, och på så sätt få den felaktiga domen upphävd och sedermera frikännas. Därefter kan skadestånd, såväl från staten som från målsägande, bli aktuellt, alltefter omständigheterna.
