Vad händer om make som står på lagfart för gemensam bostad dör?
Hej! Vi är gifta -98 ett gemensamt barn,han två barn,alla barn vuxna.Maken står på lagfaren,vad händer om maken dör? Orubbat bo? Halva huset automatiskt?
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Eftersom jag har begränsat med information om din situation kommer jag i mitt svar att utgå från de huvudregler inom den svenska arvsrätten som jag anser skulle kunna bli aktuella i ditt fall. Jag har även utgått från att frågan handlar om en fastighet som utgör er gemensamma bostad.
Jag hänvisar till äktenskapsbalken (ÄktB) och ärvdabalken (ÄB) i mitt svar.
Giftorättsgods delas lika mellan makarna oberoende av vem som äger egendomen
När en person i ett äktenskap dör så ska makarnas giftorättsgods fördelas mellan dem genom bodelning, enligt 1:5 ÄktB och 9:1 ÄktB. Det som en make äger, alltså dennes egendom, utgör giftorättsgods så länge egendomen inte är enskild, enligt 7:1 ÄktB. Vad som utgör enskild egendom regleras i 7:2 ÄktB. Huvudregeln är alltså att om fastigheten inte är din makes enskilda egendom så utgör den giftorättsgods.
Även om en fastighet bara ägs av en av makarna, men de båda bor där, utgör den makarnas gemensamma bostad och då gäller vissa särskilda regler, se 7:4–7:6 ÄktB, som bland annat innebär att en make/makes dödsbo inte får sälja bostaden utan den andres samtycke.
Med utgångspunkt i ditt fall
Om din make skulle dö skulle alltså en bodelning företas och fastighetens värde delas på hälften där ena halvan skulle tillfalla dig (eftersom bostaden enligt vad jag har förstått utgör giftorättsgods) och den andra halvan skulle tillfalla din makes dödsbo och sedermera hans arvingar.
Eftersom din make har särkullsbarn (barn som inte är era gemensamma) har de rätt att få ut sin del av arvet direkt medan ert gemensamma barn kommer att ärva sin fader efter det att även du gått bort (om din make dör först, och vice versa om du skulle gå bort före din make), se 3:2 ÄB. Särkullsbarn kan dock avstå sitt arv till förmån för den efterlevande maken och vänta med att få ut sitt arv tills båda makarna är bortgångna, precis som för gemensamma barn, enligt 3:9 ÄB.
Hur man löser denna typ av situationer rent praktiskt och ekonomiskt är förmodligen ganska olika från fall till fall, beroende på hur den ekonomiska situationen ser ut. Om särkullsbarnen t.ex. avstår sitt arv, till förmån för den efterlevande maken så blir den efterlevande ensam arvinge (om det inte finns ett testamente som strider mot de legala arvsreglerna vill säga) och kan troligtvis bo kvar i den gemensamma bostaden. Ska särkullsbarnen däremot ha ut sitt arv på en gång så kanske det blir ekonomiskt ohållbart för den efterlevande att behålla bostaden.
Avslutningsvis
Jag har som sagt i mitt svar utgått från hur jag uppfattar huvudreglerna utifrån de förutsättningar jag känner till i ditt fall. Om du vill ha vidare hjälp i ditt ärende kan du boka tid hos en av våra jurister direkt på lawline.se/boka
Jag hoppas att du känner dig nöjd med svaret,
Mvh
