Vad händer om jag testamenterar bort egendom till min sambo och mina barn får ut sin laglott, har de då rätt till efterarv?

2018-01-21 i Efterarv
FRÅGA
Vi är sambor utan gemensamma barn, men vi har båda egna barn sedan tidigare. Om vi upprättar ett testamente som innebär att våra barn bara ska få ut sin laglott när den första av oss dör, för att den som lever längre ska kunna ha råd att bo kvar, t ex. Vad händer när nr 2 dör? Hur får barnen som bara fått laglotten ut resten av sitt arv? Blir det 25% av arvet efter nr 2? Eller hur fungerar det. Ska den som lever längst känna att den lever på "lånade pengar"?
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Vad som händer när "nr 2" dör beror på hur ni har skrivit det hela i ert testamente. Man kan säga att det finns två olika sätt att reglera det hela på. Precis som du är inne på så har barnen alltid rätt till minst sin laglott direkt när deras förälder går bort. Resterande del av kvarlåtenskapen kan man testamentera bort som man önskar, exempelvis till sin efterlevande partner.

Man kan antingen skriva att den efterlevande (nr 2) ska ärva kvarlåtenskapen med full äganderätt. Den efterlevande får då helt enkelt egendomen precis som om den vore sin egen och kan göra precis vad hen vill med det. Detta innebär att barnen inte får ärva något ytterligare sen när den efterlevande går bort. Det enda barnen får är sin laglott (såvida inte den efterlevande skulle testamentera bort något till dem).

Det andra alternativet är att testamentera bort resterande del av kvarlåtenskapen (efter laglotten) till den efterlevande med fri förfoganderätt istället. Man kan då klart och tydligt skriva att ens barn ska ha rätt till efterarvet när den efterlevande senare går bort. På så sätt kommer barnen att få resterande del av arvet DÅ, och inte bara sin laglott. Det som är skillnaden från det förra alternativet är just att den efterlevande här får egendomen med fri förfoganderätt istället för full äganderätt. Detta innebär att den efterlevande får göra i stort sett vad hen vill med egendomen förutom att testamentera bort den. Det finns även vissa skyddsregler mot att skänka bort för mycket egendom, till nackdel för den först avlidnes arvingar. Den efterlevande får dock i stort sett fritt spendera egendomen som hen vill och det kan hända att det finns både mer eller mindre egendom kvar när hen går bort, jämfört med när de först avlidne dog. Det är helt okej att vara slösaktig med pengarna, det som skyddas är just när den efterlevande skänker bort större summor så att det i stort sett får samma effekt som ett testamente. På ett sätt kan man alltså säga att den efterlevande lever på "lånade pengar" här då man inte får göra exakt vad man vill med dem. Det är dock, som sagt, inte så att man måste bevara exakt samma summa på kontot och kunna betala just tillbaka detta. Man får fortfarande göra "det mesta" med egendomen.

Den efterlevande kan alltså ärva pengarna med fri förfoganderätt och den först avlidnes arvingar (barn) kan ha rätt till ett efterarv när denne dör. Detta efterarv ska då utgöra en lika stor del av den efterlevandes egendom vid dennes död, som den utgjorde vid tidpunkten för den först avlidne. Vi säger att person A har två stycken barn. Person B har också två stycken barn. A har en kvarlåtenskap på 100 000 kr och B på 200 000 kr. A går bort och har testamenterat till B med fri förfoganderätt. A:s två barn får ut sina laglotter, totalt 50 000. A har då 50 000 kvar som går till B. A:s andel utgör nu 50 000 kr av 250 000 (dvs 200 000 + 50 000), det vill säga en femtedel. När B senare går bort ska A:s arvingar ju få ett efterarv efter A. De har då rätt till en femtedel av B:s kvarlåtenskap (oavsett om hen nu har mer eller mindre pengar, med vissa undantag). Om B har 300 000 kr när hen går bort så är efterarvet 60 000 kr (300 000 / 5). Efterarvet är alltså ingen fast summa som den först avlidnes arvingar alltid har rätt till utan är en viss andel av den efterlevandes egendom, som bestäms enligt förhållandena vid den först avlidnes bortgång.

Sammanfattningsvis beror alltså era barns eventuella rätt till efterarv när nr 2 går bort på hur ni har testamenterat bort er egendom. Om ni testamenterar med full äganderätt får barnen bara sin laglott och nr 2 ärver egendomen som sin egen. Om ni istället testamenterar med fri förfoganderätt kan era barn ha rätt till ett efterarv när nr 2 går bort. Hur stort detta efterarv blir beror på hur stor andel den först avlidnes egendom utgör av den efterlevandes, samt hur mycket den efterlevande faktiskt har kvar när hen går bort. Att ärva med fri förfoganderätt innebär att man fritt får använda/spendera egendomen, man får dock inte testamentera bort den eller skänka bort gåvor som kan liknas vid ett testamente, till nackdel barnen.

Behöver du hjälp med upprättande av testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka tid direkt på http://lawline.se/boka.

Hoppas att du känner att du fått svar på din fråga. Om du har någon ytterligare fundering får du gärna ställa din fråga i kommentarsfältet nedan!

Med vänlig hälsning

Hedvig Johansson
Vi kan hjälpa dig vidare!
Våra jurister ger dig personlig hjälp. Klicka för att boka tid med Lawline Juristbyrå: BOKA.
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Efterarv (823)
2022-01-20 Efterarv när testamente saknas
2022-01-20 Fördelning av arv när efterlevande make med särkullbarn avlider
2022-01-15 Fri förfoganderätt och gåvor
2022-01-09 Hur blir arvsordning när det inte finns några bröstarvingar? Vad är en efterarvinge?

Alla besvarade frågor (98614)