Vad händer om jag säger nej till frivilliga insatser?
Efter en svår seperation med mycket konflikter mellan mig och barnens pappa, blandades soc in. Nu är vi sams. Han fick lägenhet i juli Där slutade våra konflikter. Sonen har autism och lillasyster sa att han slog henne. Dock var det inte så som socialen påstod.... De gav mig 2 alternativ i Augusti. Omplacera barnen på frivillig väg ( flickorna 13 och 6 i jourhem och jag och sonen på utredningshem). Eller Lvu. Jag sa nej. Min, pappans och barnens advokat bestrider Lvu men trots det får soc rätt hos förvaltningsrätten. 18 december tog soc flickorna till jourhem och jag och sonen till tredningshemmet. De struntade i hans diagnos, de försökte ge mig skulden för hans svårigheter. Jag spelade in alla samtal med personal och soc. Utrdningshemmet och soc bestämde sig för att sonen ska omplaceras efter tiden på utredningshemmet. Veckan innan vi ska flytta, var vi i kammarrätten. Dagen innan vi ska flytta, får vi domen, vi vann över soc. Barnen ska hem till mig. Men . Domen vinner inte laga kraft förren efter 3 veckor. Och de jourplacerar sonen hos farmor. Han förstår inte och får panik. Efter 2 veckor gav socialen upp. Nu bor han hos mig. Men. Nu vill soc att vi ska ha en familjebehandlare. Något jag känner att jag absolut inte vill. Jag vill inte ha mer med soc att göra. De har gjort så stora fel i utredningen att Ivo tagit upp det. Kan jag säga nej till familjebehandlare? Eller får jag problem med soc? Kan de hota med nytt Lvu eller att de tar barnen igen? Mvh orolig mamma
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga.
Din fråga rör huruvida du är tvungen att ta emot insatser föreslagna av socialtjänsten och om socialtjänsten annars kan ingripa med beslut om LVU. Det är svårt att uttala mig om ditt specifika fall eftersom jag då hade behövt betydligt fler omständigheter. Alla beslut om insatser från socialtjänsten görs nämligen utifrån en helhetsbedömning. I mitt svar kommer jag att gå igenom lite socialrättsliga grunder som förhoppningsvis kan ge dig en överblick kring socialrätten och lugna din oro.
Om frivillig vård
Socialtjänsten har enligt lag ett särskilt ansvar för att förebygga och ingripa när det kan antas att barn riskerar att utvecklas på ett ogynnsamt sätt (5 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen). Insatserna bestäms utifrån vad socialtjänstens utredning visar är bäst för barnet (1 kapitlet 2 § Socialtjänstlagen). Vård ska ske med så icke-ingripande åtgärder som möjligt (1 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen och 22a § Lag om vård av unga) och i samarbete med hemmet (5 kapitlet 1 § 2 punkten Socialtjänstlagen).
All social hjälp från det allmänna ska ske med frivillighet som utgångspunkt (1 kapitlet 1 § Socialtjänstlagen). Detta innebär i princip att möjligheten till frivilliga insatser alltid ska gå före tvångsvård enligt LVU.
Du kan tacka nej till frivilliga insatser, det är därför de kallas för frivilliga. I utredningar kring ditt barn kan dock faktumet att du tackat nej till frivilliga insatser rörande vad som enligt socialtjänsten är ditt barns bästa vara till din nackdel. I en helhetsbedömning kan det visa på att du inte har insikt om ditt barns behov. Att samtycke till vårdinsatser inte finns är även en av förutsättningarna för insatser med stöd av LVU. Att tacka nej till familjebehandlare kan alltså användas till din "nackdel". Eftersom vård ska ske i nära samarbete med hemmen och med så icke-ingripande åtgärder som möjligt skulle jag råda dig att prata med socialtjänsten om alternativ till familjebehandlare. Finns det någon annan åtgärd som är mer lämplig för dina barn?
Om LVU
Vård enligt LVU kan ske om behövlig vård inte kan ske på frivillig väg och om barnets miljö eller beteende utsätter barnets utveckling för en påtaglig risk (1 § Lag om vård av unga). I ert fall misstänker jag att det är fråga om miljöfall då barnet är så pass litet (2 § Lag om vård av unga).
Att vård inte kan ske på frivillig väg innebär att du eller ditt barns andra vårdnadshavare motsätter sig frivilliga insatser eller att samtycke till frivilliga insatser inte är allvarligt menat. Du beskriver att du inte vill ha något med socialtjänsten att göra, vilket skulle bedömas som att vård på frivillig väg inte kan ske.
Miljöfall är de fall då fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annan förhållande i hemmet utsätter barnets hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas. Påtaglig risk innebär att det finns konkreta skaderisker och att det kan konstateras att riskfaktorerna har en så allvarlig inverkan på barnets hälsa och utveckling att det finns ett tydligt vårdbehov. Omständigheter som talar för att det finns en påtaglig risk är exempelvis tidigare skador eller att barnet inte ligger i linje med sin utvecklingskurva.
Enbart faktumet att du tackar nej till frivilliga vårdinsatser leder alltså inte till LVU eller att barnen omhändertas. Det kräver även att barnets hälsa och utveckling utsätts för en påtaglig risk att skadas.
Slutligt råd
Att tacka blankt nej till frivilliga insatser kan möjligtvis få negativa konsekvenser för dig i en helhetsbedömning. Mitt råd är att prata med socialtjänsten om hur insatser kan sättas in för att vara anpassade till dina barns behov. Socialtjänstens målsättning ska vara att frigöra familjens egna resurser, varför du inte ska tänka att deras inblandning är för alltid. Insatser som rör vård av barn ska alltid avgöras av vad som är bäst för barnet. Att tacka nej till frivilliga insatser betyder dock INTE automatiskt att LVU blir det slutliga alternativet. Bristande samtycke till frivillig vård KAN dock föranleda vård enligt LVU förutsatt att det även föreligger påtaglig risk för barnets hälsa eller utveckling till följd av de omständigheter som jag har beskrivit ovan (2 § Lag om vård av unga).
Hoppas att du har fått svar på dina funderingar.
Hälsningar,
