Vad händer om borgenären avlider innan en skuld har reglerats? Och kan ett dödsbo driva in en sådan i förtid?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är ärvdabalken (ÄB) och lagen om skuldebrev (skuldebrevslagen, SkbrL).
I 20 kap. 4 § 1 st. ÄB sägs att den dödes tillgångar och skulder antecknas sådana de var vid dödsfallet och därvid anges tillgångarnas värde och skuldernas belopp. En fordran är en tillgång och i förevarande fall utgör den aktuella fordringen en del av kvarlåtenskapen efter A och därmed en del av dödsboets förmögenhetsmassa. Den fordran som A hade på B medan A fortfarande var i livet är med andra ord en tillgång i dödsboet och ska tas upp i bouppteckningen. Skulden kan sedan, efter A:s frånfälle, drivas in enligt de villkor som följer av skuldebrevet. Om någon av dödsbodelägarna istället får skuldebrevet på sin lott i samband med arvskiftet och boets upplösning har denne samma rätt att kräva att skulden regleras på det sätt som har manifesterats i skuldebrevet. Det korta svaret på både fråga 1 och 2 lyder således att skuldebrevet alltjämt är intakt, vilket betyder att det som framgår av skuldebrevet gäller. Det innebär i sin tur att B i egenskap av gäldenär (gäldenär = låntagare, dvs. den skuldsatte) inte behöver betala någonting i förtid och därmed utan hinder kan vägra ett eventuellt krav från dödsboet på att skulden till fullo ska regleras direkt.
Vidare kan följande anföras. Beroende typen av skuldebrev kan den nya innehavaren av skuldebrevet behöva vidta vissa åtgärder för att kunna uppbära betalning. Om det är fråga om ett enkelt skuldebrev enligt 26 § SkbrL, vilket är fallet när ett skuldebrev är ställt till viss man, måste den nya borgenären underrätta gäldenären om att skuldebrevet har en ny ägare (borgenär = fordringsägare, icke att förväxla med rättsfiguren borgensman, vilken är en garant och således någonting helt annat). Handlar det om ett löpande skuldebrev enligt vilket betalning ska erläggas hos innehavaren, ett s.k. innehavarskuldebrev, behöver inga särskilda åtgärder vidtas eftersom gäldenären är skyldig att betala till den som i samband med att ett krav på betalning framställs visar upp skuldebrevet. Rör det sig däremot om ett s.k. orderskuldebrev, vilket för övrigt brukar formuleras ungefär ”Betalning ska ske till X eller order”, krävs att det gjorts en anteckning på skuldebrevet (och i det här fallet avseende arvet) för att innehavaren ska kunna kräva att skulden ska regleras, se 11-13 §§ SkbrL.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
