Vad händer när ett bolag försätts i konkurs, respektive upphör genom likvidation?
Hej! jag undrar vad skillnaden mellan likvidation och konkurs är
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag tolkar din fråga som att du undrar vad skillnaden är mellan likvidation och konkurs - beträffande bolag. Eftersom det finns många olika sorters företagstyper (och därmed olika regler samt lagstiftning) kommer jag avgränsa mitt svar till att förklara vad som händer med aktiebolag vid en likvidation, dels vid en konkurs. Gemensamt för bägge är dock att båda avser att upplösa ett bolag -d.v.s. syftet är bolaget ska upphöra, men på olika grunder.
Din fråga regleras dels i aktiebolagslagen (ABL), dels i konkurslagen (KL).
Eftersom du i frågan inte efterfrågar mer än vad skillnaden mellan dessa är, så kommer jag i mitt svar allmänt redogöra för skillnaden mellan dessa två begrepp, samt vad de innebär. Därefter kommer jag avsluta mitt svar med en kort sammanfattning.
Frivillig likvidation - aktiebolag
Bolag kan upplösas på olika sätt, varav ett är likvidation. Värt att tillägga är att det finns två sorters likvidation, frivillig respektive tvångslikvidation (25 kap. 11 § ABL), jag kommer dock endast redogöra för den förstnämnda: frivillig.
Beslut om att ett företag ska gå i likvidation fattas på bolagsstämman, som hålls minst en gång per år (25 kap. 1 § ABL). För att ett beslut om frivillig likvidation ska få genomslag krävs att minst hälften av aktieägarna röstar för (25 kap. 2 § ABL). Därutöver ska styrelsen i regel, eller den som väckt frågan, komma med ett förslag om likvidationen (25 kap. 3 § andra stycket ABL).
En likvidator ska sedan utses under processens gång (25 kap. 28 § ABL). Hen ska ansvara för avvecklingen - att bolagets tillgångar omsätts till pengar och att skulderna som finns i bolaget betalas med dessa medel (25 kap. 35 § ABL). Om det sedan finns något kvar efter det att skulderna betalats, så kan aktieägarna först då få ut det som återstår i företaget; tillgångar, och plocka ut pengar (utifrån de andelar de haft i bolaget).
Skulle inte tillgångar finns för att i huvud taget betala av skulder vid en likvidation, d.v.s. om bolaget i fråga inte skulle ha tillräckligt med tillgångar för att betala av skulder anses bolaget vara insolvent (innebär att ett bolag inte kan betala av sina skulder i tid), så ska likvidatorn i stället begära att bolaget försätts i konkurs (25 kap. 36 § ABL). Mer om konkurs kommer nedan.
Konkurs - aktiebolag
Om ett bolag är i obestånd, ska likvidatorn begära, som nämnts ovan, att bolaget försätts i konkurs.
Vid en pågående konkurs kallas bolaget för konkursgäldenär (1 kap. 1 § KL). Samtliga tillgångar som finns i bolaget överförs då till ett konkursbo, som utgörs av en eller flera konkursförvaltare (1 kap. 3 § KL). I samband med detta förlorar bolaget rådigheten över sina tillgångar, (med rådighet menas att man inte längre får bestämma över hur de tillgångar som finns i bolaget ska användas eller ingå bindande avtal på bolagets vägnar) (3 kap. 1 § KL).
I stället är det konkursförvaltaren, ibland flera, som sköter avvecklingen av bolaget (7 kap. 8 § KL). Konkursförvaltare utses av tingsrätten (7 kap. 2 § KL). Deras uppgift består av att ta hand om konkursgäldenärens egendom och ta hänsyn till samtliga borgenärers fordringar, samt gemensamma rätt till betalning och därmed minimera skadan av konkursen. Konkursförvaltaren ska vidare vidta alla åtgärder som skapar en snabb och bra avveckling av konkursboet (8 kap. 1 § KL).
Syftet med att försätta ett bolag i konkurs är att det som finns i konkursboet, ska utmätas - för att betala av de skulder företaget har och som har försatt bolaget i obestånd (3 kap. 3 § KL).
Skillnaden mellan likvidation och konkurs - aktiebolag
Frivillig likvidation: syftet är att man vill avveckla bolaget och att tillgångarna ska omvandlas till pengar för att betala av skulder - uppstår ett överskott efter det att man betalat skulderna, ska dessa pengar utges till aktieägarna.
Konkurs: innebär att bolaget avvecklas och att samtliga tillgångar används för att betala av de skulder man har, även kallat fordringar.
Skillnaden är dock inte helt glasklar men vid likvidation - frivillig d.v.s., så sker detta på bolagets eget initiativ (om inte tvångslikvidation) och att det som finns kvar efter det att bolaget betalat av skulderna, och återstoden av tillgångarna: pengarna, utges till aktieägarna.
Vid konkurs förhåller det sig annorlunda beträffande utdelning av de medel som kvarstår och som kan utges till aktieägarna; aktieägarna kommer inte, jämförts vid likvidation, få något överskott då bolagets alla tillgångar har behövt gå till att betala av samtliga skulder (obetalda fordringar), och som också varit orsaken till att bolaget behövt försättas i konkurs. Därutöver förlorar bolaget vid konkurs ju rådigheten över bl.a. sina tillgångar - vilket inte är fallet vid frivillig likvidation där aktieägarna gemensamt fattar beslut om detta - oftast i syfte för att man vill, av olika skäl, att bolaget ska upphöra.
Sammanfattningsvis är den stora skillnaden således att när ett bolag försätts i konkurs på grund av det är i obestånd - förlorar rådigheten över tillgångarna i bolaget som då sköts av en konkursförvaltare samt att aktieägarna inte kan räkna med få ut något överskott efter det att skulderna betalats av.
Vid frivillig likvidation (som då sker på eget initiativ av aktieägarna) - kan man efter det att skulderna betalats av, åtminstone räkna med att få ut något - beroende på hur stort överskottet är, och utifrån sin andel, få en viss summa pengar. Därefter upphör bolaget.
Hoppas du känner du fick svar på din fråga, annars är du varmt välkommen att höra av dig!
Vänligen,
