Vad händer när arvlåtare ger bort egendom?
Mina två döttrar är särkullbarn. Nu har deras far dött. Han var omgift och nya frun har två barn sedan tidigare. Han har skrivit ett testamente för ca 1 år sedan. I testamentet sägs att särkullbarnen ska få sin laglott samt att nuvarande frun ska ha och bo kvar i lägenheten. Han förde över sin halva del av lägenheten på nuvarande hustrun samband med skrivandet av testamentet. När nuvarande hustrun dör ska barnen till denna ärva all kvarlåtenskap efter henne. Nu är mina barn kallade till Bouppteckning. Vad ska dom tänka på i samband med detta? Är det något som ska skrivas på i samband med bouppteckningen? Behöver de i sådant fall skriva på? Lägenheten där nuvarande hustrun bor kvar är en bostadsrätt. Gäller då testamentet eller har särkullbarnen rätt till värdet av halva bostaden? Om de har rätt till detta värde vad bör de då göra vid bouppteckningen? De har inte skrivit på att de godkänner testamentet. Behöver särkullbarnen vara med på bouppteckningen? Om de inte behöver delta, hur kan de då bevaka sina rättigheter?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag har för enkelhetens skull delat upp din fråga i underrubriker.
Vilken lag är tillämplig?
Vid bodelning och arvskifte är äktenskapsbalken (ÄktB) respektive ärvdabalken (ÄB) tillämpliga.
Vad innebär rätten till laglott?
Man kan genom att testamentera sin egendom till någon annan minska sitt/sina barns arv. Dock finns det en lagstadgad rätt för bröstarvingar att få ut sin s.k. laglott (7 kap. 1 § ÄB). Laglotten motsvarar halva värdet av den s.k. arvslotten. Arvslotten är det som bröstarvingarna skulle ha fått ifall det inte fanns något testamente alls.
Vad sker vid makes död?
När din exmake dör görs först en s.k. bodelning som innebär att din exmakes och hans frus egendom ska delas upp. Detta innebär att all den egendom som respektive make äger räknas ihop för att sedan dra av de eventuella skulder som vardera make haft (11 kap. 2 § ÄktB). När detta har gjorts läggs återstående summor samman för att sedan delas lika (11 kap. 3 § ÄktB). Detta innebär exempelvis att om din exmake har 100' kr och hans fru har 300' kr läggs de samman till 400' kr för att sedan delas lika, d.v.s. 200' kr var. Det skulle innebära att din exmakens totala kvarlåtenskap, och det som sålunda kommer utgöra grunden för exmakens arvsskifte är 200' kr i exemplet ovan.
Din exmakes fyra barn får efter bodelningen dela lika på värdet av hans kvarlåtenskap, d.v.s. 1/4 var. Särkullbarn har rätt att få ut sin andel direkt efter din exmakes död (3 kap. 1 § ÄB).
Är bostadsrätten enskild egendom?
Makar kan innan och under äktenskapet avtala om att egendom ska vara den ene makens enskilda egendom och därför hållas utanför ovannämnda bodelning. Ett sådant avtal måste dock uppfylla de krav som ställs på ett formenligt äktenskapsförord vilket innebär att det ska göras skriftligen, det ska undertecknas och registreras hos Skatteverket (7 kap. 3 § ÄktB).
Din exmake har rätt att ge bort sin egendomen och det finns inget legalt sätt att stoppa honom att ge bostadsrätten till hans fru. Gör han detta och den skrivs som enskild egendom kommer den inte ingå i bodelningen och värdet kommer sålunda inte tillfalla hans bröstarvingar (10 kap. 1 § ÄktB).
Om de inte skriver att det ska vara enskild egendom ingår bostadsrätten i bodelningen och på så sätt får hans bröstarvingar ta del av värdet.
Kan man återvinna egendom som arvslåtaren givit bort?
Det finns dock en möjlighet att återvinna egendom som exmaken har givit bort i syfte att minska sina bröstarvingars laglott. Detta framgår av 7 kap. 4 § ÄB som är en svårtillämpad lagbestämmelse. Förutsättningarna för att man med framgång ska kunna återvinna egendom som givits bort är:
(1) att gåvan kan liknas med ett testamente, d.v.s. att det är gjort i anslutning till hans död och gåvan är gjord i syfte att minska bröstarvingarnas laglott och (2) att särskilda skäl inte talar mot användning av paragrafen.
Om dina barn väljer att åberopa 7 kap. 4 § ÄB åligger det dem att bevisa att deras far gav bort egendomen i syfte att minska deras arv. Detta är en knepig process och jag skulle råda dig att ta kontakt med en jurist här på Lawline för att få en mer utförlig och noggrann vägledning.
Vad händer vid bouppteckningen?
Bouppteckningssammanträdet går i stort sett ut på att sammanställa vilka tillgångar som boet har och som sålunda kommer utgöra grunden för arvsskiftet. Därtill tillkommer andra uppgifter som jag väljer att inte nämna här men som ni kan läsa er till i 20 kap. ÄB.
Viktigast för er att veta är att det är i första hand vid detta tillfälle ni ska framföra era besvär angående den bortgivna bostadsrätten. Det är även vid detta tillfälle dina döttrar ska åberopa rätten till laglotten. Detta kan också göras i efterhand men senast 6 månader efter bouppteckningen (20 kap. 5 § ÄB).
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att det finns en viss chans till att bostadsrätten ska räknas med i en bodelning. Detta är som sagt en invecklad process och ni bör vända er till en färdigutbildad jurist som besitter en mer omfattande kunskap än jag. Hoppas trots allt att ni fick svar på er fråga!
Vänligen,
