Vad händer med samboegendom när ett samboförhållande upphör?

Om ett samboförhållande upphör genom att den ena i ett samboförhållande flyttar eller avlider vad händer då med den gemensamma bostaden o lösöret i denna? Finns det juridiskt någon möjlighet att egendomen (den tidigare gemensamma bostaden) o lösöret tillfaller den kvarvarande sambon? Vad kan kvarvarande sambo göra för att den flyttade sambons son inte får ärva något vad gäller bostaden o lösöret i densamma? Vem ärver vad när båda i förhållandet är avlidna? De båda i samboförhållandet har två gemensamma barn.

Lawline svarar

Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att du dels undrar över vad som händer om ett samboförhållande upphör och där den ena vill flytta ut ur den gemensamma bostaden, dels vad som händer om en av samborna avlider och dels vem som ärver när båda samborna avlider. Eftersom det gäller ett samboförhållande är det sambolagen (SamboL) som är tillämplig. Enligt 1 § är sambolagen tillämplig när två personer bor stadigvarande tillsammans i ett parförhållande och har ett gemensamt hushåll. I svaret till dig kommer jag därför utgå från att sambolagen är tillämplig. Eftersom du inte nämner något om samboavtal utgår jag ifrån att något sådant inte finns.

När ett samboförhållande upphör kan man begära bodelning.
Ett samboförhållande kan upphöra genom att

ni ingår äktenskap med varandra eller någon annanni flyttar isärnågon av er avlidernågon av er ansöker om en bodelningsförättare (2 § SamboL).

Om samboförhållandet upphör för att den ena eller båda vill flytta isär kan det ske en bodelning om någon av er begär det. En begäran om bodelning är frivillig, men måste göras inom ett år efter det att samboförhållandet har upphört (8 § SamboL).

I en sådan bodelning ska all samboegendom ingå (8 § SamboL). Er gemensamma bostad och bohag som förvärvats för gemensam användning räknas som samboegendom (3 § SamboL). Med er gemensamma bostad menas en sådan bostad som köpts för att vara ert gemensamma hem och som huvudsakligen används som sådant (5 §, första stycket, tredje punkten SamboL). Så som jag tolkar din fråga bör er bostad räknas som en gemensam bostad och är därför en del av samboegendomen.

Om ingen av er har begärt bodelning måste ni själva bestämma vem som ska få behålla vad i er samboegendom. Om någon av er har begärt bodelning kommer bodelningen att fördelas mellan er på lotter. Den av er som bäst behöver bostaden har rätt att få bostaden i avräkning på sin lott (16 § SamboL). Det innebär att om du är den av er som bäst behöver bostaden har du rätt att få den i bodelning, mot att du ersätter din sambo för värdet av dennes ägandedel.

Om den efterlevande sambon behöver bostaden kan denne ha rätt att överta bostaden, även om bostaden ägs av den andre och inte utgör samboegendom (22 § första stycket SamboL). Den som övertar bostaden på ett sådant sätt ska ersätta den andre sambon för bostadens värde.

Vad händer om den ena av samborna avlider?
Om ett samboförhållande upphör till följd av att en av samborna avlider, måste vi vända oss till sambolagen och ärvdabalken för att se vad som händer.

Det är bara den efterlevande sambon som har rätt att begära bodelning (18 § SamboL). Det innebär att den avlidne sambons dödsbo inte kan begära bodelning. Om den efterlevande sambon begär att en bodelning görs kommer endast samboegendomen att ingå i bodelningen, vilket är detsamma som jag redogjorde för i avsnittet ovanför. Den avlidne sambons egna egendom, som inte räknas in i det gemensamma bohaget eller den gemensamma bostaden, har den efterlevande sambon ingen rätt till alls.

Precis som i tidigare avsnitt har den som har bäst rätt till bostaden, rätt att bo kvar i bostaden mot att denne ersätter den andre sambon för dennes del av ägandet. Om det skulle vara den efterlevande sambon som har bäst rätt till bostaden ska denne ersätta den andre sambons dödsbo.

När bodelning har gjorts kommer den efterlevande sambon att ha fått hälften av det gemensamma bohaget, och den andra hälften kommer att delas lika mellan den avlidne sambons barn (2 kap. 1 § Ärvdabalken).

För att den efterlevande sambon ska kunna behålla så mycket som möjligt av er gemensamma egendom kan ni välja att skriva testamenten sinsemellan. I ett sådant testamente kan ni bland annat skriva in att den efterlevande sambon ska ärva den avlidne sambon med fri förfoganderätt. Barnen till den avlidne sambon kommer då endast kunna få ut sina laglotter, dvs totalt hälften av den avlidnes kvarlåtenskap (7 kap. 1 § Ärvdabalken). För att kunna få ut sina laglotter på sådant sätt krävs att de begär jämkning av testamentet (7 kap. 3 § Ärvdabalken). Barnen kan också välja att avstå sitt arv och ta ut hela arvet när den efterlevande sambon dör. Om de väljer att jämka arvet kommer de få ut resterande del av sin laglott när den efterlevande sambon dör.

Det går även att testamentera egendom med full äganderätt. Det innebär att den efterlevande sambon ärver den avlidne sambons kvarlåtenskap. Barnen till den avlidne sambon har fortfarande rätt att begära jämkning av testamentet, som ovan, och få ut sina laglotter. Men när den efterlevande sambon dör kommer då dennes barn att ärva hela kvarlåtenskapen.

Vem ärver om båda samborna avlider?
Om båda samborna avlider och det inte finns något testamente kommer barnen att ärva sina föräldrar med lika laglott. (2 kap. 1 § Ärvdabalken).

Om den ena föräldern har ett särkullbarn och två gemensamma barn kommer alla tre barn att dela lika på arvet efter denne föräldern. Det vill säga att de kommer få ut en tredjedel var av kvarlåtenskapen.

Om den andra föräldern bara har de två gemensamma barnen kommer dessa två barn att få dela lika på arvet efter denne föräldern. Det vill säga att de kommer få ut hälften var av kvarlåtenskapen.

Du frågade om den efterlevande sambon kunde göra något för att behålla så mycket som möjligt av den gemensamma egendomen. Det kan då ske genom att den efterlevande sambon inte upprättar någon bodelning. Det kan också ske genom att ni som sambor upptecknar testamenten.

Behöver du hjälp med upprättande av testamente rekommenderar jag att du bokar tid hos en av våra jurister. Du kan boka direkt på http://lawline.se/boka.

Hoppas du fick svar på din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Elina BergstedtRådgivare
Vi använder Cookies
Vi använder cookies för att ge dig bästa möjliga upplevelse på vår webbplats. För att anpassa dina cookie-inställningar, vänligen klicka på “Mer information”