Vad händer med mitt efterarv när bouppteckningen efter min far visar sig vara felaktig?
Min far gifte om sig 1981 med en kvinna och bägge har barn från tidigare äktenskap. De köpte en villa som ca 10 år senare säljs och en bostadsrätt i Örebro köps.Med sig till boet har min far alla möbler från sig lägenhet, en nästen ny bil mm. De skrev ett äktenskapsförord vars innebörd är att det de för med sig in i boet och sedan var för sig anskaffar ska vara enskild egendom och vid fördelning av boet ska det göras enl. detta 17 år senare, 1998, skrev de ett testamente med sin sista och yttersta vilja, undertecknat av bägge. Den som överlever den andra skulle sitta kvar i orubbat bo. När bägge avlidit ska fördelning enl. äktenskapsförordet ske samtidget som det står att om boet skulle säljas ska intäkter av det delas lika mellan bägges arvingar. 1999 avlider min far. Något arv betalas inte ut till mig förutom att jag och makan delar lika på en mindre summa pengar på ett av min fars konton. Makan ska enl. testamentet bo kvar och bland annat disponera en bil vars kvitto är utställt på min far så länge hon lever. En bostadsrätt anges i bouppteckningen från begravningsbyrån som makans enskilda egendom. Någon förteckning över min fars enskilda egendom gjordes inte av begravningsbyrån. Någon arvskifteshandling har jag aldrig fått. År 2019 avlider makan. Vad gäller? Äktenskapsförord från 1981 eller testamente som bägge undertecknat 1998? Vad har jag rätt till? Kan boet hanteras på annat sätt än att det säljs? Vad menas med ordet "boet" som står i testamentet? Blir jag arvlös?
Lawline svarar
Hej, och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att du undrar hur arvet efter din fars fru ska fördelas, och hur ditt efterarv ska bestämmas med tanke på att bouppteckningen efter din far verkar vara felaktig. De lagregler som är relevanta i din situation, och som jag kommer att hänvisa till i mitt svar, hittar du i Ärvdabalken (ÄB).
I mitt svar kommer jag börja med att redogöra för några generella arvsregler som berör vem som har rätt att ärva och vad efterarv egentligen är. Därefter kommer jag att gå in på betydelsen av det äktenskapsförord och testamente som finns med i bilden. Slutligen kommer jag att ta upp en möjlighet som finns att rätta till felaktigheter i din fars bouppteckning.
Generella arvsregler
Makar ärver varandra, men särkullbarn har rätt att få ut sitt arv direkt (ÄB 3:1). Både du och din pappas frus barn är särkullbarn, eftersom ingen av er är deras gemensamma barn. Genom ett testamente kan en make säkerställa att den efterlevande maken får sitt arv och att detta inte går direkt till särkullbarnen, vilket din far och hans fru också har gjort. Eftersom du skriver att testamentet innehåller en rätt att sitta kvar i "orubbat bo" utgår jag ifrån att det är ett testamente med fri förfoganderätt och att du, genom att avstå från ditt arv till förmån för den efterlevande maken, istället har rätt till efterarv (ÄB 3:9 och 3:2). Ett efterarv innebär att du har rätt att ärva din fars egendom först nu när hans maka gått bort. Utgångspunkten är att efterarvet utgör samma kvotdel i makans egendom som den kvotdel din fars kvarlåtenskap utgjorde i hennes totala egendomsmassa efter hans död. Detta kan illustreras med följande exempel:
Exempel 1: Om din fars kvarlåtenskap uppgick till 500 000 kr och hans maka hade egendom värd 400 000 kr vid tidpunkten för hans bortgång, så är kvotdelen du har rätt att ärva 500 000 / (400 000 + 500 000) = 55 %. Nu när din fars maka gått bort har du alltså rätt till 55 % av hennes kvarlåtenskap som efterarv efter din far.
Exempel 2: Om din fars kvarlåtenskap uppgick till 300 000 kr och hans maka hade egendom värd 700 000 kr vid tidpunkten för hans bortgång, så är kvotdelen du har rätt att ärva 300 000 / (300 000 + 700 000) = 30 %. Nu när din fars maka gått bort har du alltså rätt till 30 % av hennes kvarlåtenskap som efterarv efter din far.
Äktenskapsförord och testamente
Som utgångspunkt gäller ett äktenskapsförord till dess att makar tecknar ett nytt äktenskapsförord, där det framgår att det gamla äktenskapsförordet inte ska gälla längre. Makarna kan komma överens om en ny fördelning, eller så träder bara reglerna i lagen i kraft igen. Detsamma gäller med ett testamente. Både testamentet och äktenskapsförordet är därför sannolikt gällande och ska tillämpas i fördelningen.
Information som ska finnas med i en bouppteckning
När en person avlider ska en bouppteckning förrättas senast efter tre månader (ÄB 20:1). När bouppteckningen genomförs ska alla dödsbodelägare kallas, vilket är alla som har rätt att ta del i kvarlåtenskapen efter den avlidne. Som jag förstår det så avsade du dig arvet efter din far till förmån för hans fru, vilket innebär att du inte var dödsbodelägare i hans dödsbo. Däremot var du efterarvinge och skulle därmed ha kallats på den grunden (ÄB 20:2). Du har rätt att kallas till bouppteckningen eftersom du har ett intresse i hur denna upprättas, med tanke på att bouppteckningen efter din far kommer att läggas till grund för ditt efterarv i fruns kvarlåtenskap nu när även hon gått bort. I bouppteckningen ska den avlidnes tillgångar och skulder antecknas så som de var vid dödsfallet. Eftersom din far var gift vid sin död så ska även hans makas egendom ha antecknats (ÄB 20:4). Testamentet och äktenskapsförordet ska sedan ha bifogats till bouppteckningen när den registrerades hos Skatteverket (ÄB 20:5 och 20:8).
Tilläggsbouppteckning
Bouppteckningen är väldigt viktig för dig som efterarvinge, eftersom den utgör ett bevis för hur stor kvotdel av din fars frus kvarlåtenskap som du har rätt att ärva. En bouppteckning får egentligen inte registreras hos Skatteverket om den är felaktig. Om någon av reglerna ovan inte efterföljts så är bouppteckningen felaktig. Så om du inte kallades till bouppteckningen innebär det automatiskt att den är felaktig. Den är också felaktig om delar av din fars enskilda egendom inte antecknats. När en sådan här felaktighet upptäcks kan man begära att de rättas till i en tilläggsbouppteckning. Detta måste ske inom en månad från dess att felet upptäcktes (ÄB 20:10). En tilläggsbouppteckning ska göras på samma sätt som "vanlig" bouppteckning, vilket innebär att alla dödsbodelägare åter ska kallas (ÄB 20:1), egendomsförhållandena ska antecknas så som de var vid tiden för din fars bortgång, och så vidare. Jag kan dock se att detta kan bli en utmaning med tanke på att din far gick bort för 20 år sedan.
Om du vill ha hjälp med detta kan du ansöka hos tingsrätten om att få en boutredningsman förordnad (ÄB 19:1). Eftersom din fars fru nu är avliden så är du den enda dödsbodelägaren i hans dödsbo, under förutsättning att du inte har några syskon.
Sammanfattning och hur du går vidare
När makar upprättar ett inbördes testamente om att den efterlevande ska få sitta i orubbat bo är det för att skydda denne från att särkullbarnen kräver ut sitt arv direkt efter sin förälders död, vilket de normalt har rätt att göra. När egendomen testamenteras med fri förfoganderätt har dock särkullbarnen, i det här fallet du, rätt att få ut sitt arv när den efterlevande maken också gått bort. Hur stor del av kvarlåtenskapen bestäms genom att man räknar ut en kvotdel. Du har rätt till samma kvotdel som din fars kvarlåtenskap gjorde i hans frus totala egendomsmassa efter hans bortgång. Hur stor den delen är räknas ut med hjälp av bouppteckningen som upprättades när din far gick bort.
I bouppteckningen efter din far ska all hans egendom, jämte hans frus egendom, ha antecknats. Du skulle ha kallats till bouppteckningen för att kunna ta del av vad som togs med i dokumentet som sedan registrerades hos Skatteverket. Bouppteckningen är ett viktigt dokument för särkullbarnen, eftersom det utgör en viktig grund för att bestämma efterarvet. Om du inte blev kallad till bouppteckningen, eller först nu har upptäckt felaktigheter som du inte lagt märke till förut, så har du möjlighet att inom en månad begära en tilläggsboutredning som ersätter den som företogs efter din fars död.
När makar har äktenskapsförord och testamente så är fördelningen av deras egendom väldigt beroende av vad som framgår i dessa dokument. Utan att ha de faktiska dokumenten är det därför svårt för mig att ge dig några mer konkreta råd. Därför rekommenderar jag att du kontaktar en professionell jurist som kan hjälpa dig reda ut vad som gäller i din specifika situation och hur dina möjligheter ser ut, eftersom de då kan ta del av de faktiska dokumenten. Om du skulle vara intresserad av att ta hjälp av någon av Lawlines jurister kan du kontakta mig på natalie.accord@lawline.se så kan vi ordna ett prisförslag åt dig.
Med detta hoppas jag att läget blivit lite klarare för dig och önskar dig lycka till!
Vänliga hälsningar,
