Vad händer med huset, som min man äger, vid skilsmässa?
Hej!
Jag och min man ansökte om skilsmässa för ca 2 år sedan!
Vi hade betänketid på 6 månader då vi har små barn så skilsmässan gick inte igenom. Han köpte ut mig från huset och vi besökte en jurist för att sköta allt annat! Men sedan ångrade vi oss och vi flyttade aldrig isär! Nu efter två år så har vi bestämt oss för att separera. Min fråga är hur blir det med huset? Jag köpte inte in min del igen utan vi renoverade huset med de pengarna som han köpte ut mig med. Innebär det att huset är hans?
Mvh
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Vad händer med egendomen vid äktenskapets upplösande?
En bodelning ska ske när ett äktenskap upplöses, 9 kap 1 § Äktenskapsbalk (ÄktB). I en bodelning ingår makarnas giftorättsgods, 10 kap 1 § ÄktB, som är all den egendom som inte gjorts till enskild egendom, exempelvis genom testamente eller äktenskapsförord, se 7 kap 1-2 § ÄktB. Giftorätten omfattar därför även egendom som ägts av ena maken före äktenskapet, eller som förvärvats genom arv testamente eller gåva. Eftersom det inte framgår av din fråga om huset är enskild egendom eller inte, kommer jag vid besvarandet av din fråga utgå från att huset är giftorättsgods och att det därför kommer ingå i bodelningen. Skulle det dock vara så att egendomen är enskild, blir huset inte föremål för delning.
Skuldavräkning och lottläggning
När det är klarlagt vilken egendom som är giftorättsgods och enskild egendom sker en skuldavräkning innan giftorättsgodset läggs samman och delas på hälften mellan makarna, 11 kap 3 § ÄktB. Den faktiska hälftendelningen av giftorättsgodset sker genom lottläggning , alltså för att åstadkomma en värdemässig likadelning mellan makarna. Att få något på sin lott innebär att det värde som en make har rätt till enligt bodelningen ska tillfalla maken antingen genom pengar eller egendom. Huvudregel är att vardera make har rätt att i första hand på sin lott få sin egendom eller den del av denna som den maken önskar, se 11 kap 7 § ÄktB. Den make som har mest giftorättsgods och som ska avstå giftorättsgods till den andra, får denna i regel välja om han eller hon ska avstå giftorättsgods eller betala motsvarande belopp i pengar, 11 kap 9 § ÄktB. Detta innebär att din exman, om han skulle ha mer giftorättsgods kan välja att betala motsvarande belopp för att få hela huset på sin lott.
Rätt till bostad och bohag
Den make som bäst behöver bostaden kan få "hela" egendomen på sin lott i bodelningen, mot avräkning för beloppet, helt oberoende av vem av makarna som tidigare har ägt huset 11 kap 8 § ÄktB. Begreppet gemensam bostad förutsätter inte att makarna äger huset tillsammans, det avgörande är istället om den är avsedd för gemensamt bruk och huvudsakligen används för detta ändamål, se 7 kap 4 § ÄktB. Av din fråga uppfattar jag att huset är ert gemensamma boende. När det gäller lottläggning av makarnas gemensamma bostad görs en behovsprövning. Vid behovsprövningen spelar det ofta en avgörande roll vem av makarna som ska ha den faktiska vårdnaden över barn och vanligtvis anses den som ska bo tillsammans med barn ha störst behov av att få överta den gemensamma bostaden. Om barnen kommer bo växelvis boende efter skilsmässan, anses sällan makarna ha större behov i jämförelse med varandra och i dessa fall gäller huvudregeln att den som äger bostaden får den på sin lott. Andra omständigheter, såsom ålder, hälsa och vem som har lättast att på annat sätt skaffa sig ett ny bostad kan beaktas vid skälighetsbedömningen. Ytterligare en förutsättning för att ha rätt att överta bostad som tillhör den andra maken, är att ett sådant övertagande är skäligt med hänsyn till omständigheterna. Vid bedömningen så kan det exempelvis spela in om bostaden skulle vara den andra makens släktgård eller föräldrahem, vilket skulle kunna tala emot ett övertagande och som får vägas mot behovet för den make som önskar övertagandet.
Om det skulle vara så att bostaden ska tilläggas dig, som inte nu är ägare, måste du för att lottläggning en ska bli värdemässigt lika, antingen överlåta annat giftorättsgods eller betala motsvarande belopp i pengar, "lösen" se 11 kap 10 § ÄktB. Om din (ex)man skulle behålla bostaden, ska bostadens värde beaktas som en del av makens lott. Om värdet av bostaden överstiger lotten, måste dock din (ex) man betala motsvarande belopp eller avstå giftorättsgods.
Sammanfattning
Om huset är giftorättsgods kommer det att ingå i bodelningen mellan er. Att huset ingår i bodelningen innebär dock inte automatisk att du har rätt att överta hälften av huset, eftersom det är din man som är ägare till huset och har rätt att i "lösa" ut dig från bostaden genom att betala motsvarande belopp i pengar eller genom annan egendom. Makarna har i första hand rätt att få sin egendom på sin lott, vilket innebär att huset mest troligen kommer falla på exmans lott vid lottläggningen. Den make som bäst behöver bostaden kan dock få "hela" egendomen på sin lott i bodelningen, mot avräkning, helt oberoende av vem av makarna som har ägt bostaden, 11 kap 8 § ÄktB. Bestämmelsen gäller även om bostaden är enskild egendom. Ett övertagande kan dock inte ske för de fall bostaden skulle vara din exmans enskilda egendom enligt 7 kap 2 § första stycket punkt 2- 4 ÄktB. Det är även möjligt att ansöka om bodelningsförättare, för de fall ni inte kan komma överens om bodelningen, 17 kap ÄktB. Bodelningsförättare utses av domstol och är både skyldig och behörig att ta ställning till frågor som är tvistiga mellan makarna, exempelvis frågor om vem som äger vad eller frågor kring lottläggning.
Hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar,
