Vad händer med enskild egendom om ena maken dör?
Vad händer med en enskild egendom om någon dör. Ärver maka/make eller särkullbarnet denna.? Finns inga egna barn
Lawline svarar
Hej! Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Jag förstår din fråga som att du undrar över vad som händer med enskild egendom om en gift person dör och det inte finns några gemensamma barn. Reglerna om bodelning finns i äktenskapsbalken (ÄktB) och reglerna om arv i ärvdabalken (ÄB).
Vad är enskild egendom?
I en bodelning ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). En makes egendom är giftorättsgods i den mån den inte är enskild egendom (7 kap. 1 § ÄktB). Enskild egendom är alltså egendom som undantas från makarnas giftorättsgods och inte blir en del av bodelningen. Egendom kan bli enskild bland annat om det följer av ett äktenskapsförord eller om ena maken fått en gåva eller ett arv med förbehåll om att egendomen ska vara enskild (7 kap. 2 § ÄktB).
Bodelning när en av makarna dör
Ett äktenskap anses upplöst när någon av makarna dör (1 kap. 5 § ÄktB). En bodelning mellan makarna ska då förrättas innan ett arvskifte kan ske (9 kap. 1 § ÄktB och 23 kap. 1 § ÄB). Bodelningen ska då förrättas mellan den efterlevande maken på ena sidan och den dödes arvingar och eventuella universella tentamenstagare på den andra (9 kap. 5 § ÄktB), det vill säga den avlidens dödsbo (18 kap. 1 § ÄB).
En bodelning kommer alltså ske mellan den avlidnas dödsbo och den efterlevande maken, där den enskilda egendomen undantas. Först när bodelningen har förrättats kan arvet efter den avlidne fördelas. Den avlidnes kvarlåtenskap består då i egendomen från bodelningen + den enskilda egendom som undantagits från bodelningen. Det är detta som kommer utgöra arvet efter den avlidne.
Vem ärver?
Arvsklasserna
Om den som avlidit inte skrivit ett testamente är det den avlidnes närmaste släkt som ska ärva. Hur arvet fördelas regleras i olika arvsklasser och det är den första arvsklassen som i första hand ska ärva den avlidne. Den första arvsklassen utgörs av den avlidnes barn (2 kap. 1 § första stycket ÄB). Du skriver att det här inte finns några bröstarvingar (det vill säga egna eller adopterade barn), och arvet går då istället vidare till den andra arvsklassen, som består av arvlåtarens föräldrar, och om dessa är avlidna, den avlidnes syskon (2 kap. 2 § ÄB). Det framgår inte av din fråga om det finns några föräldrar eller syskon vid livet. Om det inte skulle göra det går arvet istället vidare till den tredje arvsklassen som i första hand består av mor- och farföräldrar (2 kap. 3 § första stycket). Om en far- eller morförälder är avliden delar istället den dödes barn dennes lott (2 kap. 3 § andra stycket), det vill säga arvlåtarens mostrar och morbröder eller fastrar och farbröder. För kusiner finns en begränsning i istadarätten och de omfattas inte av denna. Om den avlidne endast efterlämnar kusiner eller kusinbarn som släktingar kommer arvet alltså istället tillfalla allmänna arvsfonden (5 kap. 1 § ÄB). Det framgår inte av din fråga vilka av makens anhöriga som är i livet, men jag hoppas att du utifrån redogörelsen ovan kan avgöra vem som skulle ärva.
Ärver efterlevande make utan gemensamma barn?
De släktingar som inte nämns i någon arvsklass ärver inte den avlidne (2 kap. 4 § ÄB). Den avlidnes make nämns inte i någon arvsklass och får alltså inte, om inte makarna har gemensamma barn ihop, ärva den avlidne. Du skriver att det här inte fanns några gemensamma barn, och den efterlevande maken kommer alltså inte ärva den avlidne. Inte heller kommer den efterlevande makens särkullbarn ärva den avlidne (2 kap. 4 § ÄB).
Om man vill att den efterlevande maken, eller den efterlevande makens särkullbarn, ska ärva måste det upprättas ett testamente. Skulle man upprätta ett testamente till förmån för den efterlevande maken där den denne ärver även vad som var enskild egendom för den avlidne, finns det en möjlighet att även särkullbarnet får ta del av denna enskilda egendom. Detta förutsatt att den enskilda egendomen finns kvar även då den efterlevande maken sedermera dör och dennes arv ska fördelas, eftersom den första avlidna makens enskilda egendom då blivit en del av den efterlevande makens kvarlåtenskap.
Sammanfattning
Om make med enskild egendom skulle avlida först kommer en bodelning ske mellan den efterlevande maken och den avlidnas dödsbo innan arvet efter den avlidna ska fördelas. Den enskilda egendomen kommer inte ingå i bodelningen. Det är dödsboets egendom efter bodelning + den enskilda egendomen som utgör den avlidnes kvarlåtenskap. Denna kvarlåtenskap kommer, om makarna inte har gemensamma barn, inte tillfalla den efterlevande maken. Vill man att egendom ska tillfalla den efterlevande maken måste ett testamente till förmån för denne upprättas. Den efterlevande makens särkullbarn ärver inte på något sätt den avlidne, annat än att egendom den efterlevande maken ärvt genom testamente kan tillfalla särkullbarnet när den efterlevande maken sedermera avlider, förutsatt att egendomen då finns kvar bland den efterlevande makens egendom.
Jag hoppas att du fick svar på din fråga!
Med vänlig hälsning
