Vad händer med egendomen när en sambo dör?

2020-12-06 i Sambo
FRÅGA
A och B är sambor utan samboavtal. A ärver sin mor och köper ett hus, där de fortsätter att leva som sambor. A dör. Vad händer med huset och de övriga tillgångar som A hade. B har inte haft någon inkomst under åren de var sambor och ingen egendon. De har inga gemensamma barn och A hade inga innan heller. A har syskon, men inga föräldrar som lever.
SVAR

Hej!

Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!

Jag tolkar din fråga som att den handlar om vad som händer med en sambos (A) egendom när den dör, om den andra partnern (B) i samboförhållandet inte har bidragit med något och det inte finns något samboavtal dem emellan. Vidare förstår jag det som att de övriga omständigheterna som råder i scenariot är att A och B inte har några gemensamma barn samt att A inte heller några egna barn sedan tidigare. A:s föräldrar har båda avlidit, men A har syskon som är vid liv.

För att tydligt besvara din fråga har jag delat upp svaret i två delar. Den första delen handlar om vad som händer med A:s egendom rent bodelningsmässigt. I den andra delen redogör jag sedan för vad som händer med A:s egendom i det arvsrättsliga hänseendet.

Vad ingår i en bodelning när en sambo avlider?

Om en sambo avlider så anses samboförhållandet ha upphört (2 § SamboL). Om den kvarlevande sambon då begär det så ska all egendom som är samboegendom delas mellan samborna genom bodelning (8 § SamboL).

Om den efterlevande sambon begär bodelning är alltså nästa fråga vad som utgör samboegendom. Huvudregeln är att samboegendomen består av sambornas gemensamma bostad och bohag. Avgörande för om bostad och bohag är att anse som gemensam är om egendomen förvärvades för gemensam användning (3 § SamboL). Efter att man har beräknat värdet för respektive sambos samboegendom och dragit av för eventuella skulder, läggs värdena samman och delas lika mellan parterna (12–14 § SamboL).

Den efterlevande sambon har därefter alltid en rätt att ta över bostaden och bohaget och på så sätt lösa dödsboet genom att det får motsvarande värde i pengar (16–18 § SamboL).

I det beskrivna scenariot:

I det aktuella scenariot med A och B skulle alltså all den egendom som A förvärvat för sambornas gemensamma bruk bli samboegendom och således delas lika mellan A och B. Som jag nämnde förutsätter detta dock att B faktiskt begär bodelning efter A:s bortgång. Jag tolkar omständigheterna i din fråga som att A köpte huset för deras gemensamma bruk och det är därför att anse som sådan samboegendom som ska ingå i en eventuell bodelning mellan A och B.

Vad gäller de övriga tillgångarna som A hade beror det på vilken typ av tillgångar det rör sig om. Det som ska ingå i en bodelning mellan sambor är som sagt bostad och bohag. Om A således hade andra tillgångar i form av bohag (möbler, husgeråd osv.) och dessa införskaffades för sambornas gemensamma användning, så ska även dessa ingå i en eventuell bodelning. Bohag som däremot inte införskaffats för gemensamt bruk skulle alltså inte ingå. Det kan därutöver tänkas att A möjligtvis hade tillgångar i form av pengar. Pengar utgör dock inte bohag och ska därför inte ingå i en eventuell bodelning.

Vem ärver den avlidne sambon?

När den eventuella bodelningen mellan de före detta samborna har ägt rum återstår det att fördela arvet efter den avlidne och den halvan av bodelningen som tillhör dödsboet kommer då att fördelas mellan den avlidnes arvingar (23 kap. 1 § ärvdabalken).

Det finns ingen lagstadgad arvsrätt för sambos. Det innebär att sambos inte ärver varandra, utan det som utgör den avlidnes sambons egendom efter bodelningen kommer i första hand att ärvas av dennes barn (eller, om barnet är dött, barnbarn) (2 kap. 1 § ärvdabalken).

Finns det inga barn över huvud taget kommer den avlidnes föräldrar istället träda in som arvtagare och då få hälften av arvet var. Är även föräldrarna avlidna kommer arvlåtarens syskon få dela på arvet. Skulle det vara så att det har funnits ett syskon som borde ha ärvt men som är avlidet, träder dennes barn (d.v.s. arvlåtarens syskonbarn) in och ärver det syskonets andel (2 kap. 2 § ärvdabalken).

I det beskrivna scenariot:

Då A i det aktuella scenariot varken har några barn (eller barnbarn såvitt framgår av omständigheterna) eller några föräldrar som är vid liv, kommer arvet efter A att fördelas lika mellan dennes syskon.

Jag hoppas att du fick hjälp med din fråga!

Med vänliga hälsningar,

Fredrik Nygren
Fick du svar på din fråga?