Vad gäller vid näringsidkarens dröjsmål enligt den nya konsumentköplagen?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,
UTREDNING
Den lagstiftning som främst behöver beaktas vid behandlingen av ditt ärende är konsumentköplagen (KKL).
Allmänna hållpunkter
I 3 kap. 1 § KKL sägs att näringsidkaren är i dröjsmål om varan inte avlämnas eller avlämnas för sent och detta inte beror på konsumenten eller något förhållande på hans eller hennes sida. Det får med andra ord inte finnas några omständigheter hänförliga till konsumentens risksfär. Om så är fallet föreligger inget dröjsmål på näringsidkarens (din, eller rättare sagt formellt ditt bolags) sida. Bestämmelsen motsvarar 9 § i den äldre konsumentköplagen, 1990 års konsumentköplag, vilken för övrigt ersattes av den nuvarande lagen som trädde i kraft den 1 maj 2022, varför äldre lagmotiv kan konsulteras här, se prop. 1989/90:89 s. 74 f. Och Högsta domstolen (HD) har uttalat att det är näringsidkaren som bär bevisbördan för att vara har avlämnats i tid, se avgörandet NJA 2018 s. 617. Den här delen är dock, i vart fall utifrån din ärendebeskrivning, tämligen oproblematisk. Av allt att döma föreligger ju ett dröjsmål på ditt bolags sida, alltså en försenad leverans och på det sätt som avses i lagtexten.
Om näringsidkaren är i dröjsmål får konsumenten, enligt 3 kap. 2 § KKL, hålla inne betalningen enligt 3 § (i samma kapitel). Konsumenten får välja mellan att kräva att köpet fullgörs enligt 4 § och att häva köpet enligt 5 § (i samma kapitel). Dessutom får konsumenten kräva skadestånd av näringsidkaren enligt 6 kap.
Hävning - Vad gäller?
Hävning torde dock vara uteslutet. Konsumenten får häva köpet om näringsidkarens dröjsmål är av väsentlig betydelse för köparen eller om köparen före avtalets ingående har meddelat näringsidkarens att avlämnande av varan senast en viss dag är avgörande för att han eller hon ska ingå avtalet. Köparen får också häva köpet om näringsidkarens meddelar att han eller hon inte kommer att avlämna varan. Notera att det uppställs ett krav på väsentlighet (min kursivering ovan). Hävning är en tämligen ingripande åtgärd i ett avtalsförhållande eftersom parternas prestationer ska gå åter. Vad som avses med väsentlig betydelse har dock inte kommit till uttryck i lagtexten. Det måste med andra ord avgöras från fall till fall. Men generellt kan sägas att en helhetsbedömning ska göras varvid möjligheterna att kunna rätta till felet eller kompensera köparen genom lagens övriga påföljder alltid ska beaktas, se de äldre motiven i prop. 1989/90:89 s. 128. Väsentligheten behöver dock inte vara synbar för näringsidkaren, vilket naturligtvis är en fördel för konsumenten. Vidare kan det vara värt att nämna att HD har slagit fast att en hävningsförklaring i regel inte kan återtas eftersom motparten (i det här fallet näringsidkaren, dvs. ditt bolag) då haft anledning att inrätta sig efter beskedet, se avgörandet NJA 2006 s. 120. Konsumenten kan alltså inte ångra sig när denne väl har lämnat ett meddelande om hävning. Men som sagt, jag ställer mig ytterst tveksam till att det skulle gå att häva köpet i förevarande fall.
Den nu uppkomna situationen - Vad gäller?
Nästa fråga blir således vilken felpåföljd som kan åberopas av den aktuella konsumenten. Förutom detentionsrätten, dvs. rätten att hålla inne betalningen, har denne alltid rätt att kräva fullgörelse, vilket, såvitt jag förstår, också redan har skett (då kläderna har levererats). En hävning är som sagt sannolikt inte möjligt att få till i det här fallet, men å andra sidan verkar detta inte heller vara aktuellt eftersom kläderna redan är mottagna och betalade. Det sista som då återstår för konsumenten är att rikta ett ersättningsanspråk mot bolaget, dvs. att begära ett skadestånd. Inledningsvis ska dock framhållas att konsumenten behöver göra en reklamation. Av 3 kap. 6 § 1 st. KKL följer att om varan avlämnats för sent får konsumenten häva köpet på grund av dröjsmålet endast om konsumenten inom skälig tid efter det att han eller hon fick kännedom om avlämnandet meddelar näringsidkaren att köpet hävs. Vidare anges att ett motsvarande krav på meddelande gäller för att konsumenten ska få kräva skadestånd. Enligt 6 kap. 1 § 1 st. KKL gäller sedan att konsumenten har rätt till ersättning för den skada han eller hon lider genom att näringsidkaren är i dröjsmål, om inte näringsidkaren visar att dröjsmålet eller felet beror på ett hinder utanför näringsidkarens kontroll 1. som näringsidkaren inte skäligen kunde förväntas ha räknat med vid köpet, och 2. vars följder näringsidkaren inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit. Vidare sägs, i den nyss nämnda bestämmelsens andra stycke, att om dröjsmålet beror på någon som näringsidkaren har anlitat för att helt eller delvis fullgöra köpet, är näringsidkaren fri från skadeståndsskyldighet endast om också den som näringsidkaren har anlitat skulle vara fri enligt första stycket. Detsamma gäller om dröjsmålet eller felet beror på en leverantör som näringsidkaren har anlitat eller någon annan i ett tidigare säljled.
Den springande punkten i det här fallet blir alltså vad som har legat bakom fabrikens problem. Därutöver ska sägas att en grundläggande förutsättning för att skadeståndsansvar överhuvudtaget ska aktualiseras för er del är naturligtvis att det föreligger en konstaterbar skada. När det gäller skadeståndets omfattning på grund av näringsidkarens dröjsmål omfattar ersättningen utgifter, inkomstförlust, sådan prisskillnad som avses i 4 § (i samma kapitel, dvs. 6 kap.) och annan förlust på grund av dröjsmålet. Skadan behöver med andra ord värderas, om konsumenten ens har åsamkats någon ersättningsgill skada vill säga. Givet din ärendebeskrivning ställer jag mig tveksam till detta. Och även om så skulle vara fallet finns det omständigheter som med viss styrka talar för att ditt bolag trots allt bör undkomma en skadeståndsskyldighet, men det beror som sagt på vad som har legat till grund för fabrikens dröjsmål. Men i praktiken torde det här bli en ren förhandlingsfråga vari en mindre summa möjligen skulle kunna lämnas till konsumenten i något sorts good will - hänseende. Men vad som exakt är rimligt för konsumenten att kräva i kronor och ören och då utifrån antagandet att ditt bolag de facto kan hållas ansvarigt för det inträffade kan jag, som svar på din fråga, inte riktigt uttala mig om, vilket du säkert förstår.
Avslutande ord och ytterligare rådgivning
Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Teams och andra liknande digitala plattformar.
Notera dock att vi på straff- och skatterättens område endast ger viss typ av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån åtar sig inte några sådana uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en byrå specialiserad på straff- respektive skatterätt.
Men vi kan naturligtvis bistå dig (bolaget) initialt i den kommande processen och även fortsättningsvis agera om ombud och föra din (bolagets) talan, t.ex. i domstol eller vid annan typ av förhandling, om så skulle önskas. Vi har god erfarenhet av den här typen av tvister. Låt mig bara få veta i så fall genom att skicka ett mail till den ovan nämnda adressen.
Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.
Vänligen,
