Vad gäller vid förskott på arv?
Hej! Om jag har två gifta föräldrar som tillsammans har 3 barn (där jag är ett av dom) ger bort en viss summa pengar i ett gåvobrev till ett av barnen, men inte till de andra två: hur blir det med arvet när båda föräldrar går bort? Ponera att föräldrarna aldrig gjort någon anmärkning i något testamente angående gåvan, men gåvobrevet finns fortfarande tillgängligt. Ska gåvan tillräknas som förskott på arvet automatiskt och dras det sedan av vid arvslotten? Hur gör man för att allt ska bli rättvist mellan barnen när båda föräldrarna är döda?
Tack på förhand!
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Huvudregeln är att gåvan ses som förskott på arv
Reglerna om förskott på arv finns i 6 kap. ärvdabalken. Utgångspunkten är att en gåva som har getts av en förälder till ett barn ska räknas som förskott på arv, om inget annat har föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste anses ha varit avsett (6 kap. 1 § första stycket ÄB). Det krävs med andra ord inte att dina föräldrar har gjort en anmärkning i testamentet, utan huvudregeln är att gåvan ändå ska ses som förskott på arv.
Situationer då gåvan inte ses som förskott på arv
Som jag skrev kan dock andra omständigheter tala för att gåvan inte ska ses som förskott på arv, trots att det inte står i testamentet eller gåvobrevet. Det kan exempelvis vara så att det finns någonting som tyder på att föräldern eller föräldrarna inte ville att gåvan skulle ses som förskott på arv även om det inte har förklarats uttryckligen. Efter föräldrarnas bortgång är det i sådana situationer dock mycket svårt att bevisa vad föräldrarna egentligen ville. Då får man helt enkelt utgå ifrån att huvudregeln gäller, och att gåvan alltså ändå ska ses som förskott på arv (6 kap. 1 § första stycket ÄB).
Det finns också gåvor som inte ska avräknas på arvet (6 kap. 2 § ÄB). Det rör sig då exempelvis om pengar som har gått till barnets utbildning som en följd av föräldrarnas underhållsskyldighet. Det kan också vara så kallade "sedvanliga gåvor" av mindre värde (t.ex. julklappar). Eftersom du skriver att det finns ett gåvobrev tolkar jag det dock som att det inte rör sig om en sådan gåva. Utgångspunkten är därför fortfarande att gåvan ses som förskott på arv.
Praktiska råd
Eftersom gåvan ska ses som förskott på arv enligt huvudregeln, ska den summan dras av den så kallade "laglotten" för det syskon som har fått gåvan (7 kap. 2 § ÄB). Laglotten utgör hälften av arvslotten, och är den del av arvet som ni barn som minst alltid har rätt till (7 kap. 1 § ÄB). Eftersom ni är tre barn utgör era respektive arvslotter ⅓ av det totala arvet, och era laglotter blir då 50 % av era respektive tredjedelar. Om gåvan skulle innebära att de andra två syskonen inte kan få sin laglott kan den som har fått gåvan bli skyldig att betala tillbaka det som fattas. På så vis kan ni alla tre få ut era respektive laglotter.
Om ni syskon inte kan komma överens efter era föräldrars bortgång, är det möjligt att ansöka om en boutredningsman eller skiftesman hos tingsrätten. Denna personen tar då över ansvaret för arvskiftet. Du kan läsa mer om hur det går till här.
För att undvika missförstånd i framtiden vill jag också avsluta med att säga att det är bra om dina föräldrar ändå skriver i gåvobrevet eller i ett eventuellt testamente att gåvan ska ses som förskott på arv (förutsatt att det är deras önskan). Detta för att säkerställa att det blir rättvist för dig och dina syskon.
Hoppas att du har fått svar på dina frågor!
Vänligen,
