Vad gäller vid en riktad nyemission när minoriteten blir utspädd?
Hej,
Jag är i ett aktiebolag där totalt antal är aktier är 1000 st. Mitt innehav är 50 aktier (5% således).
Nu vill den större ägaren (hans innehav är idag 70%) öka antal aktier till 1 000 000 genom en riktad nyemission. Någon av minoritetsägarna kommer inte få ta del av denna nyemission vilket gör att deras aktier blir mer eller mindre värdelösa.
Är detta legalt? Vad kan vi minoritetsägare göra i detta läge?
Lawline svarar
Hej!
Tack för att du vänder dig till Lawline!
Frågan du ställer är väldigt intressant. Huvudregeln inom svensk rätt är att befintliga aktieägare har en företrädesrätt vid nyemission, se 13 kap 1 § Aktiebolagslagen (ABL). Företrädesrätten är relaterad till det befintliga aktieinnehavet för respektive aktieägare. Till huvudregel gäller dock ett undantag för om annat föreskrivs i emissionsbeslutet. Det vidareutvecklas genom bestämmelsen att sådant beslut endast är giltigt om det biträtts av aktieägare med minst två tredjedelar av såväl de avgivna som företrädda aktierna vid bolagsstämman, se 13 kap 2 § ABL. Det senare benämns vanligen som ett krav på kvalificerad majoritet.
För riktade nyemissioner gäller också vissa särskilda regler för det inledande förfarandet upp till bolagsstämman. När förslaget upptas av styrelsen ska det kompletteras med en förklaring till varför avvikelse bör ske från företrädesrätten och med grund för hur teckningskursen beräknats, se 13 kap 4 § fjärde stycket ABL. Det finns inget facit för hur en förklaring ska utformas men den bör normalt vara motiverad ur en företagsekonomisk synvinkel, dvs. vara till gagn för bolaget som helhet. Styrelsen ska sedan hålla förslaget tillgängligt för aktieägarna under minst två veckor före bolagsstämman där frågan om nyemission ska prövas, 13 kap 9 § ABL.
Det leder oss fram till din fråga om minoritetsägares möjligheter vid en riktad nyemission. Den krassa verkligheten är att en majoritetsägare med kvalificerad majoritet i mångt och mycket har ett handlingsutrymme att forcera igenom ett beslut. För minoritetsägare kvarstår då möjligheten att föra en klandertalan mot beslutet, se 7 kap 50 § ABL. En klandertalan ska ha sin grund att beslutet inte kommit till i behörig ordning eller på annat sätt strider mot bestämmelserna i ABL. En sådan grund regleras i generalklausulen i 7 kap 47 § ABL. Där föreskrivs att bolagsstämman inte får fatta ett beslut som är ägnat att ge en otillbörlig fördel för en aktieägare eller nackdel för bolaget eller annan aktieägare. Det finns därmed en koppling till ovanstående regel om styrelsen krav på att avge en förklaring till varför företrädesrätten ska bortses ifrån. Saknas det objektiva skäl ur bolagets synvinkel går det möjligtvis att hitta ett utrymme för att föra en klandertalan.
Jag hoppas att du fått svar på några av dina funderingar. Dessvärre har inte kunnat besvara din fråga mer detaljerat eftersom det finns många eventualiteter som kan uppstå. En sådan är om majoritetsägarens innehav överstiger nio tiondelar av aktierna då reglerna i 22 kap ABL om tvångsinlösen blir tillämpliga. Om situationen kvarstår rekommenderar jag dig att söka juridisk hjälp i form av en jurist verksam inom området.
Med vänlig hälsning,
