Vad gäller vid dröjsmål i ett konsumenttjänstsammanhang?

FRÅGA
Hej, tecknade avtal med Energihem om att byta ut dörrar och vissa fönster i vår villa maj 2020. Arbetet är inte klart än (kan skriva en mindre bok om alla turer, telefonsamtal och SMS som har växlats mellan oss). Skrev tyvärr inte något slutdatum på kontraktet (korkat). Vad är en skälig tid för att byta ut och installera tre ytterdörrar, två balkongdörrar, ett skutparti med limträbalk och fjortonfönsterpartier. Jag vet vilken tid det tog för hantverkarna att installera fönster och dörrar, ca. hundra timmar., men är det skäligt att behöva vänta så länge förr att få allting klart?Om det inte är skälig tid, kan jag hävda att de är skadeståndsskyldiga och i så fall hur mycket?Tacksam för ett svar.Med vänliga hälsningar
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är fastighetsägare och har i egenskap av konsument träffat ett avtal med ett bolag som enligt det överenskomna uppdraget ska svara för att byta ut dörrar och fönster i din villa. Såvitt jag förstår är installationerna så gott som klara (du nämner ovan en tidsåtgång om ca 100 arbetade timmar), men något slutligt färdigställande har dock inte ägt rum, trots att arbetet påbörjades redan i maj förra året. Exakt vad som återstår att göra är för mig ovisst liksom om uppdragsavtalet ska betraktas som ett köp eller en tjänst. Gränsdragningen mellan konsumentköplagen (KKL) och konsumenttjänstlagen (KTjL) tar sin utgångspunkt i en helhetsbedömning av huruvida varan eller tjänsten utgör den övervägande delen av näringsidkarens (installatören, bolaget) förpliktelse gentemot dig. Eftersom du egentligen inte har nämnt några köp och endast uppger att installationerna, eller rättare sagt arbetets färdigställande, har försenats utgår jag ifrån att bolaget var anlitat för att huvudsakligen installera ett redan införskaffat material. Konsumenttjänstlagen blir således tillämplig i det här fallet (2 § 2 p. KTjL). Det ska för övrigt noteras att de två ovan nämnda lagarna är relativt snarlika till sin utformning. Oavsett vilket undrar du vad som utgör skälig väntetid i den nu uppkomna situationen samt om du möjligtvis äger rätt yrka skadestånd på grund av dröjsmålet.

Din första fråga är dessvärre tämligen svår att besvara eftersom lagtexten endast anger att ett uppdrag på det konsumenttjänsträttsliga området ska avslutas inom den tid som har avtalats, eller, om någon tid inte har avtalats, inom den tid som är skälig med hänsyn särskilt till vad som är normalt för en tjänst av samma art och omfattning (24 § 1 st. KTjL). Ett överenskommet slutdatum saknas och vad som är skäligt i förhållande till just en tjänst "av samma art och omfattning" blir av förklarliga skäl svårt att bedöma från min position. Det nu sagda fordrar nämligen ingående kunskap om avtalsinnehållet, arbetets omfattning samt lokal praxis i branschen och vad som då anses brukligt givet omständigheterna i övrigt. I rättstillämpningen (vid prövning i domstol) inhämtar parterna inte sällan sakkunnigutlåtanden från experter och/eller särskilda yttranden från olika bransch- och intresseorganisationer för att bättre kunna prognostisera utfallet av den rättsliga prövningen. Svaret på den här frågan bereder därför vissa smärre problem, men spontant och utifrån din ärendebeskrivning (utan att känna till under vilka förutsättningar (vilken sysselsättningsgrad) bolaget hittills har utfört sitt arbete) torde den förflutna väntetiden framstår som oskäligt lång, i synnerhet om det aktuella arbetet påbörjades redan i maj månad i fjol och de 100 arbetade timmarna som du refererar till ovan utfördes på basis av ett heltidsupplägg. I så fall verkar ju arbetet ha stått still ända sedan i mitten på förra sommaren.

Rätten att kunna göra gällande vissa felpåföljder, typ ett riktat skadeståndsanspråk, är naturligtvis avhängig huruvida näringsidkaren (bolaget) verkligen har gjort sig skyldig till något avtalsbrott varför svaret på din första fråga egentligen behöver utredas grundligt. Du nämner bland annat flera turer via sms och telefonsamtal, men de verkliga orsakerna till varför arbetet har dragit ut på tiden känner jag emellertid inte till. Om du är skyldig att betala för uppdraget enligt ett fast pris eller på löpande räkning framgår inte heller av ditt ärende, men utifrån ett scenario där bolaget bedöms vara i dröjsmål kan följande anföras. Som konsument kan du till att börja med nyttja din så kallade detentionsrätt, vilket innebär att du har rätt att hålla inne så mycket av prestationen (betalningen) som krävs för att ge dig erforderlig säkerhet för ditt krav på arbetets färdigställande (27 § 1 st. KTjL). Så länge det inte föreligger ett hinder som bolaget inte kan övervinna eller så länge utförandet inte skulle medföra olägenheter eller kostnader som är oskäligt stora i förhållande till ditt intresse av att avtalet fullföljs har du rätt att kräva att tjänsten utförs (28 § KTjL). Slutligen kan det argumenteras för att en hävning borde kunna aktualiseras. Men för detta krävs att dröjsmålet är av väsentlig betydelse för dig och har mer än en obetydlig del av tjänsten utförts (vilket verkar vara fallet här) får du som konsument endast häva avtalet beträffande den del som återstår (29 § 1 st. KTjL). En hävning framstår därför möjligen som ett mindre attraktivt alternativ och eftersom en hävning dessutom är en starkt ingripande åtgärd för den som har påbörjat ett arbete är kravet på väsentlig betydelse högt ställt. Något generellt svar kan dock inte ges, men i lagens förarbeten nämns som exempel på vad som kan utgöra väsentlig betydelse en konsument som har beställt en specialombyggnad av en segelbåt i det bestämda syftet att delta i en viss kappsegling och när tiden för tävlingen är inne är arbetet inte klart (SOU 1979:36 s. 489 f.). Samtidigt är det inte uteslutet att kombinera en hävningsförklaring med ett skadeståndsyrkande, men huruvida du skulle nå framgång med en hävning låter jag vara osagt.

När det sedan gäller skadeståndet kan följande sägas. Bolaget har i egenskap av näringsidkare ett så kallat kontrollansvar på det här området, vilket innebär att bolaget är skyldig att ersätta dig som konsument en uppkommanen skada om inte bolaget visar att dröjsmålet beror på ett hinder utanför dess kontroll som man skäligen inte kunde ha förväntats räkna med vid avtalets ingående och vars följder bolaget inte heller skäligen kunde ha undvikit eller övervunnit (31 § 1 st. KTjL). Till de hinder som ligger utanför näringsidkarens kontrollsfär hör främst hinder av force majeure – karaktär som exempelvis arbetskonflikter, extremt dålig väderlek, inrikespolitiska oroligheter, naturkatastrofer, krigshändelser och andra dylika händelser. Andra händelser torde sällan ligga utanför näringsidkarens kontroll, vilket i praktiken betyder att bolaget i fråga har ett strängt skadeståndsansvar för alla uppkomna förseningar. Det ska noteras att ansvaret även omfattar eventuella anlitade underentreprenörer samt culpa in contrahendo, det vill säga sådant som bolaget borde ha räknat med vid tidpunkten för avtalsslutet varför min uppfattning är att bolaget inte ens kan åberopa den typen av hinder i det här fallet. Men icke att förglömma, lagstiftningen innehåller dessvärre inga beräkningsregler vid dröjsmål på näringsidkarens sida varför det här ofta initialt blir en ren förhandlingsfråga. Exempel på kostnader som kan täckas genom ett skadestånd är extra utgifter för dubbla boenden, utgifter för att låta någon annan färdigställa arbetet och ersättning för förlorad arbetsinkomst om du har tvingats stanna hemma för att bolagets medarbetare inte dyker upp. Som konsument är du, om uppdraget har avslutats, också skyldig att reklamera inom skälig tid (26 § 1 st. KTjL). Någon särskild reklamtionsåtgärd behöver dock inte vidtas av dig så länge bolagets arbete fortlöper varför du under hela avtalstiden har alla dina rättigheter i behåll. Och såvitt jag förstår har ju arbetet inte färdigställts.

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Jag är medveten om att den här utredningen blev ganska så generell till sin karaktär, men frågorna är svåra att besvara baserat på den ganska begränsade information som finns tillgänglig i nuläget. Min bedömning är dock, utifrån det lilla jag vet, att du har fog för din uppfattning och att du bör vara berättigad till någon form av kompensation. Men skadeståndsbeloppets storlek kan jag av uppenbara skäl inte uttala mig om i skrivande stund. Jag föreslår därför att du sätter press på bolaget genom upprättandet av ett formellt kravbrev i vilket du, med hjälp av en jurist, preciserar din begäran, eventuella ersättningsanspråk och även, kanske, medvetandegör motparten om att du är villig att hänskjuta fråga till en domstol. Allt för att kunna få en ordentlig påverkanseffekt.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Vi kan exempelvis vara dig behjälplig vid författandet av kravbrevet och i förlängningen även företräda dig inför och under en eventuell förlikningsförhandling och/eller i en kommande domstolsprocess.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?