Vad gäller vid brott mot arbetsgivarens underrättelseskyldighet enligt utlänningsförordningen?

2021-02-10 i Övriga brott
FRÅGA
Hej,Gällande Utlänningsförordning (2006:97) 7 kap. Underrättelseskyldighet 1 b § Om jag som arbetsgivare har anställt en person som har uppehållstilsstånd (medborgare utanför EU/Schengen) i sverige med rätt att arbeta, men missat attt man måste underrätta Skatteverket om det. Vad kan jag eller företaget få för påföljder? Bör jag underrätta Skatteverket så snabbt som möjligt även om det dröjt flera månader? Blir Påföljderna större ju längre tid man har tagit på sig att underrätta Skatteverket? Spelar det någon roll om personen har 2 års uppehållstillstånd eller permanent uppehållstillstånd?Tack för svar.Mvh
SVAR

Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline,

UTREDNING

Jag tolkar ditt ärende enligt följande. Du är arbetsgivare och har en utländsk medarbetare hos dig, en så kallad icke unionsmedborgare, som i och för sig har de erforderliga tillstånd som krävs för vistelse och arbete i Sverige. Du har dock glömt att, i enlighet med den underrättelseskyldighet som följer av utlänningsförordningen (UtlF), meddela Skatteverket om den ifrågavarande arbetstagarens anställning. Du undrar därför om du eller det bolag vars arbetsgivarsida du företräder kan bli föremål för några rättsliga repressalier och huruvida du bör underrätta Skatteverket om det inträffade trots att tidsfristen har passerats med flera månader. Och den lagstiftning som utöver den ovan nämnda förordningen också behöver beaktas vid besvarandet av dina frågor följer enligt nedan.

Brottsbalken (BrB).

Utlänningslagen (UtlL).

Glädjande är också att du har beställt en personlig telefonrådgivning, vilken jag för övrigt ser fram emot mycket. Under denna kommer ovanstående att kunna behandlas ytterligare och likaledes kommer möjlighet att ges till en mer djupgående diskussion (om så önskas). Många juridiska spörsmål behandlas dessutom allra enklast under ett telefonsamtal. Vidare krävs inte sällan ingående kunskaper om de faktiska omständigheterna för att kunna ge någorlunda träffsäkra svar.

Inledningsvis kan det konstateras att du i egenskap av arbetsgivare som anställer en utlänning senast månaden efter den kalendermånad då anställningen påbörjades ska underrätta Skatteverket härom (7 kap. 1 b § 1 st. UtlF). Detta känner du dock redan till. Vidare sägs att Skatteverket får meddela närmare föreskrifter om när och på vilket sätt underrättelse ska göras och om vad underrättelsen ska innehålla. Men vad som händer vid en överträdelse av det nyss nämnda lagrummet (lagparagrafen) framgår däremot inte, varken av lagtexten i förordningen eller i Skatteverkets föreskrifter på det här området (SKVFS 2013:7), varför det vid en första anblick kan vara lätt att få uppfattningen att det endast rör sig om en så kallad lex imperfecta - bestämmelse, det vill säga en rättsregel utan sanktion. Samtidigt går det naturligtvis att argumentera för att ett brott mot föreskrifter meddelade av ett statligt verk utgör ett brott mot den förordning som föreskrifterna grundas på, vilket i sin tur möjligen kan innebära ett brott mot den lag genom vilken regeringen har blivit bemyndigad att utfärda den aktuella förordningen (och ett sådant bemyndigande har regeringen fått på det här området, se 23 kap. UtlL).

Mot bakgrund av ovanstående måste därför följande uppmärksammas. I utlänningslagen uttalas att till böter, eller när omständigheterna är försvårande, fängelse i högst sex månader döms den som 1. uppsåtligen (avsiktligen) eller av oaktsamhet (vårdslöshet) inte gör en anmälan som föreskrivs i en förordning som har utfärdats med stöd av denna lag eller 2. i en anmälan eller ett ansökningsärende enligt denna lag eller enligt en förordning likt den ovan som har utfärdats med stöd av denna lag medvetet lämnar oriktig uppgift eller medvetet underlåter att tala om något förhållande av betydelse (20 kap. 6 § 1-2 p. UtlL). Och en sådan anmälan som det talas om i det här sammanhanget utgör dessvärre den som nämns om arbetsgivarens underrättelseskyldighet i 7 kap. 1 b § UtlF. Utifrån din ärendebeskrivning innebär det ovan sagda att du personligen skulle kunna ådömas böter eller fängelse, men exakt vilken påföljd som i slutändan blir aktuell (om du befinns skyldig till brott vill säga) avgöras med stöd av 29-30 kap. BrB. Andra påföljder än straffen böter och fängelse är exempelvis villkorlig dom och skyddstillsyn och de senare varianterna kan under vissa i lag angivna förutsättningar kombineras med böter och/eller samhällstjänst. Föga överraskande lyder därför det korta svaret på frågan om du självmant borde kontakta Skatteverket att så är fallet. I händelse av en eventuell brottmålsprocess kan nämligen ett sådant agerande från din sida betraktas som en förmildrande omständighet (ett billighetsskäl) vid den så kallade straffmätningen (29 kap. 5 § 1 st. 5 p. BrB) och i förekommande fall leda till påföljdseftergift (29 kap. 6 § BrB) alternativt till och med en från början av åklagaren beslutad åtalsunderlåtelse (20 kap. 7 § rättegångsbalken).

Avslutande ord och ytterligare rådgivning

Men låt oss inte gå händelserna i förväg utan istället prata igenom detta i lugn och ro under vårt kommande telefonsamtal. Slutligen ska tilläggas, som svar på din sista fråga om uppehållstillståndets karaktär kan få betydelse, att underrättelseskyldigheten för dig som arbetsgivare inte gäller när anställningen avser en utlänning som har ställning som varaktigt bosatt i Sverige eller i en annan EU-medlemsstat (7 kap. 1 b § 3 st. UtlF). Med varaktigt bosatt menas i princip en femårig vistelse utan avbrott (kortare avbrott kan dock stundtals accepteras, se 5 a kap. UtlL). Om vederbörande med det permanenta uppehållstillståndet uppfyllde femårsregeln vid tidpunkten för anställningens ingående undgår du straffrättsligt ansvar eftersom det då inte förelåg någon anmälningsplikt för dig som arbetsgivare. Så svaret på din sista fråga är faktiskt att uppehållstillståndets karaktär (längden på vistelsen i Sverige) kan få viss betydelse i det här sammanhanget.

Vid fler frågor är du varmt välkommen att höra av dig på nytt. Antingen här på hemsidan och då genom några av våra utmärkta betaltjänster eller via vår ordinarie byråverksamhet. Själv nås jag på jacob.bjornberg@lawline.se och du får mer än gärna kontakta mig direkt ifall du önskar ytterligare hjälp i den fortsatta processen. I så fall kan jag slussa dig vidare till någon av byråns eminenta jurister utan att du behöver sitta i telefonkö. Mot bakgrund av COVID-19 erbjuder våra jurister idag möten såväl telefonledes som på Skype och andra liknande digitala plattformar.

Du har som sagt också beställt en 30 minuters personlig telefonuppföljning med möjlighet att kunna ställa kompletterande frågor och till vidare diskussion om hur din fortsatta hantering bör läggas upp. Jag kommer därför att ringa dig nu på fredag den 12/2 kl 17.00. Observera att jag ringer från skyddat nummer. Vänligen återkom per mail om den föreslagna tiden inte skulle passa.

Notera dock att vi på straffrättens område endast ger den här typen av inledande rådgivning och då inom ramen för vår expresstjänst som du numera har nyttjat. Byrån inte åtar sig inte några straffrättsliga uppdrag fullt ut. I så fall behöver du vända dig till en brottmålsbyrå.

Avslutningsvis är den livliga förhoppningen att min hantering av ditt ärende hittills har varit matnyttig och presenterats i en för dig utförlig och tillfredsställande form. Återkom gärna med synpunkter genom att skicka in ett omdöme när du mottar en sådan förfrågan.

Vänligen,

Jacob Björnberg
Fick du svar på din fråga?
Senaste besvarade frågorna inom Övriga brott (944)
2021-05-10 Sysselsättningsplikt på anstalt
2021-05-09 Barnpornografibrott
2021-05-09 ​Får man ha sin tjänstebatong i bilen då man inte är påväg till eller från tjänst?
2021-05-08 Får jag bjuda min nästan 20-åriga sambo på alkohol hemma?

Alla besvarade frågor (92143)