Vad gäller när ett testamente stadgar full äganderätt men innehåller ett sekundoförordnande?
Vi är tre helsyskon/bröstarvingar. Vår mor avled nyligen och har efterlämnat ett inbördes testamente från 2013 tillsammans med vår far som lever. Det säger att vår far ärver vår mor med full äganderätt (huvudsakligen en fastighet) och att efter hans frånfälle jag och min syster endast ska få våra laglotter och resten ska tillfalla vår bror. Fastigheten ägdes till 100 procent av vår mor och är upptagen i bouppteckningen som hennes kvarlåtenskap. Det sägs också i testamentet att ett tidigare testamente från 2003 återkallas. Annars inget mer.
Jag och min syster anser att vår mor var påtagligt dement vid tiden för undertecknande av testamentet.
Vi undrar om inte full äganderätt ändå ska tolkas som fri förfoganderätt, om det finns ett förordnande i testamentet om efterarv och om vår far verkligen haft rätt att testamentera bort hälften av våra arvslotter efter vår mor till vårt bror. Vid tiden för testamentets tillkomst ägde vår far nästan ingenting i jämförelse med vår mors fastighet och jag och min syster anser att han lurat till sig full äganderätt för att kunna testamentera till vår bror, efter påtryckning från vår bror. Vår mor hade inget motiv till att skriva ett inbördes testamente. Hon hade som högutbildad och självständig kunnat skriva ett eget testamente om hon inte varit dement, (vilket hon gjort 2003).
Om vår fars agerande skulle vara en ogiltighetsgrund, faller då hela testamentet eller kan vår mors del av testamentet med förordnande om efterarv ändå hävdas?
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till oss på Lawline med din fråga!
Utredning
Som jag förstår omständigheterna utifrån det du skrivit är ni tre helsyskon. Er mor avled nyligen, er far är fortfarande i livet. Vid er moders bortgång uppmärksammades att det finns ett inbördes testamente som upphäver ett tidigare testamente. Enligt testamentet ska er far ärva er mor med full ägandet rätt. Vid hans frånfälle ska två av er endast erhålla er laglott medan det tredje syskonet av er ska ärva resten.
När en make avlider ska det ske en bodelning
När en make avlider upplöses äktenskapet och det ska ske en bodelning (9 kap. 1 § äktenskapsbalken, ÄktB). I bodelningen ska makarnas giftorättsgods ingå (10 kap. 1 § ÄktB). Allt som inte är enskild egendom är giftorättsgods (7 kap. 1 § ÄktB). Egendomen är enskild om den gjorts till sådan genom t.ex. ett äktenskapsförord (7 kap. 2 § ÄktB). Att er mor äger fastigheten till 100% innebär däremot inte att den inte kan utgöra giftorättsgods. Om den utgör giftorättsgods, vilket är huvudregeln, har din far i princip rätt till hälften (av såväl den som allt annat er mor äger). Det är endast om bostaden är er mors enskilda egendom som den inte ska ingå i en bodelning. Hur det är i ert fall framgår dock inte av den information som delgetts i frågan.
Testamente med full äganderätt blir fri förfoganderätt
Som jag förstår det har er mor testamenterat all sin kvarlåtenskap till er far. Det är något oklart om det är hela fastigheten som testamenteras bort, eller om han erhåller halva i bodelningen (se ovan) och andra halvan genom testamentet. Det han ärver efter er mor ärver han däremot med fri förfoganderätt, även om testamentet stadgar full äganderätt. Högsta domstolen har i ett gammalt rättsfall fastslagit att om det i ett testamentariskt förordnande finns föreskrift om sekundosuccession (dvs. att någon ska ärva i efterhand) blir det som ärvs enligt testamentet med fri förfoganderätt, även om det står full äganderätt (NJA 1950 s. 488).
Att er far ärver med fri förfoganderätt innebär att han får använda egendomen, skänka bort den, förstöra den, sälja den osv. Han får däremot inte testamentera bort den. Han kan endast testamentera bort sin egen egendom. Har han fått hälften av kvarlåtenskapen efter er mor genom bodelning kan han således testamentera bort den delen. Däremot förefaller det utifrån din beskrivning inte som att er far faktiskt har testamenterat bort egendom till er bror som härrör efter er mor. Testamentet är såvitt jag förstår skrivet även av er mor; hon hade en rätt att testamentera bort sin egendom.
Kan demens utgöra en ogiltighetsgrund och vad händer då?
I 13 kap. ärvdabalken (ÄB) finns ett antal ogiltighetsgrunder som ett testamente kan klandras enligt. Ett testamente är ogiltigt om det inte uppfyller formkraven i ärvdabalken (skriftlighet, bevittnat m.m.) (13 kap. 1 § ÄB). Ett testamente är även ogiltigt om det upprättats under psykisk störning eller under tvång (13 kap. 2-3 § ÄB). Det som ligger närmst till hands i ert fall, eftersom ni vill åberopa er moders demens, är att testamentet är ogiltigt på grund av att det upprättats under psykisk störning. Demenssjuk dom som gör att den sjuke är i ett sådant tillstånd att den ej är medveten om innehållet i testamentet eller oförmögen att förstå innebörden därav är sådan psykisk störning som avses i lagen (jfr NJA 1963 s. 526). Det krävs dock att det förelåg ett orsakssamband mellan sjukdomen och testamentsupprättandet.
Vill en arvinge göra gällande att testamentet är ogiltigt måste hen väcka klandertalan inom sex månader efter att han tog del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB). Bevisbördan för påståendet att testamentet är ogiltigt åvilar den som framställer klander; dvs. om ni påstår att testamentet är ogiltigt för att er mor led av demens, måste ni föra det i bevisning (jfr NJA 196 s. 131).
Skulle ni nå framgång med en klandertalan innebär det att hela testamentet är ogiltigt. Det innebär att testamentet inte gäller alls (åtminstone inte utifrån er mors förordnande, er far har fortfarande rätt att testamentera bort sin egendom).
I ert fall kan jag tyvärr inte göra någon närmre bedömning av era möjligheter att nå framgång. Det är även något oklart exakt vad er far har ärvt. Har han exempelvis erhållit hälften genom bodelning (för att egendomen inte var enskild) kan han testamentera bort den. Har han inte erhållit den genom bodelning på grund av att den var er mors enskilda har han ärvt den med fri förfoganderätt. Även om testamentet stadgar full äganderätt ska det tolkas som fri förfoganderätt eftersom det finns ett sekundoförordnande.
Min rekommendation är att ni tar kontakt med en jurist som kan gå igenom testamentet och övriga dokument och råda er vidare med om ni har tillräckligt för att klandra testamentet. Om ni är intresserade av att anlita en av våra jurister på Lawline juristbyrå är ni varmt välkomna att återkomma till mig per e-post för en offert och vidare kontakt. Jag nås för ändamålet på dennis.lavesson@lawline.se.
Med vänliga hälsningar,
