Vad gäller när en dödsbodelägare inte undertecknar arvskifteshandlingen?
En av 4 arvingar vägrar skriva på de andra 3 helt överens hur kan vi "komma i mål" den4e lär ej låta sig övertalas.
Lawline svarar
Hej,
Tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Närmare reglering kring arvsregler återfinns i ärvdabalken (ÄB).
Vid dödsfall krävs enligt lag att en bouppteckning förrättas (20 kap. 1 § ÄB). När bouppteckning har verkställts och dödsboet därmed är utrett, ska arvskifte upprättas mellan legala arvingar och universella testamentstagare. Jag tolkar det som att ni nu befinner er i det stadiet där ni ska underteckna arvskifteshandlingen. Av din fråga förstår jag det som att en av dödsbodelägarna inte är enig om arvskiftet och därmed inte undertecknar arvskifteshandlingen. Jag kommer nedan att redogöra för vad ett arvskifte är och därefter förklara hur ni kan komma vidare i ert ärende med hjälp av en skiftesman.
Arvskifte
Vid dödsfall ska ett arvskifte upprättas av arvingar och testamentstagare (23 kap. 1 § första stycket ÄB). Ett arvskifte är ett skriftligt avtal mellan dödsbodelägarna i vilken framgår hur kvarlåtenskapen ska fördelas mellan dem. Av de tillgångar som återstår efter en eventuell bodelning och betalda skulder, ska kvarlåtenskapen genom arvskifte fördelas mellan de legala arvingarna och universella testamentstagarna. Ett arvskifte ska vara skriftligt och undertecknas av samtliga dödsbodelägare (23 kap. 4 § ÄB).
Skiftesmannens roll
Om dödsbodelägarna inte kommer överens om fördelningen av arvet, kan de ansöka om att en skiftesman ska ta över ansvaret och förrätta arvskiftet. En delägare kan begära om en skiftesman hos tingsrätten (23 kap. 5 § första stycket ÄB). En dödsbodelägare eller person som på något sätt har anknytning till arvskiftet får dock inte utses till skiftesman (23 kap. 5 § tredje stycket ÄB). Tingsrätten utser vanligen en jurist eller advokat till att vara skiftesman. En skiftesman är berättigad till arvode och ersättning för sina utgifter, som ska betalas av dödsboet (23 kap. 5 § första stycket ÄB). Arvodets storlek varierar i varje enskilt fall och beror vanligen på hur omfattande ärendet är och vem som förordnas som skiftesman av tingsrätten.
Skiftesmannen ska bestämma tid och plats för arvskifte och kalla samtliga dödsbodelägare till förrättningen. En skiftesman har till uppgift att åstadkomma en lösning och försöka få enighet mellan dödsbodelägarna för att på så vis avveckla dödsboet. Om skiftesmannen emellertid inte kan nå enighet mellan delägarna, har denne rätt att själv fördela arvet (tvångsskifte). Tvångsskifte innebär att skiftesmannen själv beslutar hur tillgångarna ska utskiftas. Om en dödsbodelägare fortfarande inte är nöjd med fördelningen, kan denne klandra arvskiftet. Arvskiftet kommer då att omprövas och eventuellt skiftas på nytt.
Slutsats
Om ni inte kan enas om fördelningen av arvskiftet, är en lämplig lösning för er att ta hjälp av en skiftesman. Ansökan av skiftesman görs på domstolens hemsida: https://www.domstol.se/amnen/familj/dodsfall-och-arv/ansok-om-skiftesman/. En ansökningsavgift på 900 kronor tas även ut.
Hoppas att du har fått svar på din fråga, annars är du välkommen att vända dig till oss på Lawline igen!
Med vänlig hälsning
