Vad får man göra i nödvärn?
Hej, jag undrar om dråp vid försvar av andra kan anses nödvärn, likt självförsvar. Jag har inget tydligt exempel på det här, men det vore väl om någon grovt misshandlar en annan, och jag i försvar av offret använder dödligt våld. Självklart så innebär inte detta att jag skulle agera med syftet att döda, utan istället att neutralisera gärningsmannen för att undvika vidare skada till offret. Situationen hade antagligen inte krävt det, eftersom det finns andra sätt att oskadliggöra folk, men jag undrar i fallet att det vore nödvändigt eller svårt att finna en annan lösning.
Lawline svarar
Hej och tack för att du vänder dig till Lawline med din fråga!
Dråp är ett brott som är straffbart och där straffskalan normalt utgörs av fängelse i lägst sex år och högst tio år (3 kap. 2 § BrB). Det finns dock vissa lagstadgade ansvarsfrihetsgrunder som gör att man kan gå fri från straff även om man begått en brottslig gärning. Nödvärn utgör ett exempel på en sådan ansvarsfrihetsgrund (24 kap. 1 § BrB).
När föreligger nödvärn?
För att en nödvärnssituation ska anses föreligga krävs att vissa kriterier är uppfyllda. En handling som någon begår i nödvärn är brottslig endast om den med hänsyn till angreppet beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är att anse som uppenbart oförsvarlig.
Lagen stadgar att nödvärnsrätt föreligger vid fyra olika tillfällen:
- vid ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom
- mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning
- mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg eller
- mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse
(24 kap. 1 § BrB).
Vem har rätt till nödvärn?
Den som blir utsatt för brott har i ovanstående situationer rätt till nödvärn, men även andra kan ha nödvärnsrätt genom att försvara andra. Även den som inte blir utsatt kan alltså ha rätt till nödvärn.
Kan det vara försvarligt att döda i en nödvärnssituation?
För att en brottslig gärning man utövar under nödvärnsrätt ska vara befriad från ansvar krävs att försvaret (nödvärnshandlingen) man utövat ska ha varit proportionerlig. Man får alltså inte använda mer våld än vad som varit nödvändigt i situationen.
Det kan vara ansvarsbefriande att döda någon i en nödvärnssituation, exempelvis om det pågår ett dödligt angrepp. Det är dock inte ansvarsbefriade om man använt mer våld än vad situationen krävt. Finns det andra sätt att oskadliggöra folk ska detta göras istället. Man ska aldrig gå utöver vad som situationen kräver.
Sammanfattningsvis kan man säga att man under vissa särskilda omständigheter kan frias från ansvar om man exempelvis dödat någon om domstolen finner att man handlat i nödvärn och att gärningen inte var uppenbart oförsvarlig. Nödvärnsrätten förespråkar dock att man ska agera proportionerligt i förhållande till våldet, och man kan därför inte bli fri från ansvar om man använder övervåld, dvs mer än vad situationen kräver. Nödvärnssituationer innebär ofta svåra bedömningar och man måste se från fall till fall hur omständigheterna har varit. Det går därför inte att ge någon generell regel som fungerar i alla fall, ut omständigheterna måste beaktas i varje enskilt fall.
Det finns flera rättsfall som behandlar nödvärnsrätten där du kan läsa mer om hur bedömningen gjorts i olika fall. Som exempel kan nämnas NJA 2009 s. 234, NJA 2012 s. 45 och RH 2008:90.
Jag hoppas du fick svar på din fråga!
Med vänliga hälsningar
